Samhällets samlade förmåga

I tabellen nedan görs en sammanställning av de bedömningar som Krisberedskapsmyn-digheten gjort avseende den samlade förmågan inom respektive samverkansområde. I tabellen har grundförmåga likställts med verksamhetsområde Svåra påfrestningar på samhället i fred och förmåga inom fem eller tio års anpassning har likställts med verk-samhetsområde Det civila försvaret. Detta speglar inte fullt ut vad politikområdena omfat-tar. I grundförmågan ingår till exempel vissa element som hör hemma under

verksamhetsområde Det civila försvaret. Även då dessa verksamheter dras från grundför-mågan så kvarstår Krisberedskapsmyndighetens bedömning av de samverkansansvariga myndigheternas förmåga att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

Det ska betonas att samverkansområdena är en struktur för att förbättra planeringen av samhällets krisberedskap, det är inte en operativ struktur. Då en kris inträffar samlas inte myndigheterna samverkansområdesvis för att lösa den. Med ”Samverkansområdets sam-lade förmåga” avser Krisberedskapsmyndigheten därför en samlad bedömning av förmå-gan hos de i samverkansområdet ingående myndigheternas förmåga att i olika

konstellationer hantera kriser. Det är ett försök att skapa en samlad bild av samhällets förmåga.

1.2.1 Verksamhetsområde Svåra påfrestningar på samhället i fred

Förutom inom de områden som prioriterades i Planeringsinriktning för det civila försvaret 2004 (elförsörjning, telekommunikationer, IT samt beredskap mot massförstörelsevapen) visar den årliga uppföljningen att grundförmågan är icke godtagbar inom ytterligare ett antal områden. Sedan planeringen för 2004 gjordes har allvarliga brister identifierats i bland annat dricksvattenförsörjningen, de samhällsviktiga transfereringssystemen, för-mågan att hantera de CBRN-relaterade hot som inte utgörs av massförstörelsevapen samt förmågan att hantera kriser som kräver stora polis- eller sjukvårdsinsatser. I uppfölj-ningen av samhällets krisberedskap 2004 har därmed inte identifierats några nya allvar-liga brister sedan förra året. Däremot framstår det tydallvar-ligare i årets uppföljning att det ofta är samhällets basförmåga som brister.

Samverkansområdet Teknisk infrastruktur bedöms ha en icke godtagbar grundförmåga.

Förra året kompletterades kända svagheter inom elförsörjning och elektroniska kommuni-kationer med att svagheter identifierades inom dricksvattenförsörjningen. Dessa brister är av största betydelse för hela samhällets förmåga. För flera av myndigheterna påverkas förmågan av begränsningar i basförmågan.

Brister inom elsystemet bedöms vara allvarligast på grund av dess betydelse för övriga samhällsfunktioner.

Teknisk infrastruktur Icke godtagbar Godtagbar

Transporter Godtagbar Godtagbar^a

a. Krisberedskapsmyndigheten bedömer att myndigheternas samlade förmåga till anpassning inom fem år är icke godtagbar. Förmågan till anpassning inom tio år bedöms dock vara godtagbar. Efter-som Försvarsberedningen (Ds 2003:34) bedömer att ett militärt väpnat angrepp är osannolikt under minst en tioårsperiod gör Krisberedskapsmyndigheten därför bedömningen att förmågan till an-passning inom tio år väger tyngre.

Spridning av farliga ämnen Icke godtagbar Godtagbar

Ekonomisk säkerhet Icke godtagbar Godtagbar

Områdesvis samordning, samverkan och information

Godtagbar^b Godtagbar^b

b. Omfattar Krisberedskapsmyndighetens bedömning av länsstyrelsernas förmåga Skydd, undsättning och vård Icke godtagbar Godtagbar

Samlad bedömning Icke godtagbar Godtagbar

Samverkansområdet Transporter bedöms ha en godtagbar grundförmåga. Denna bedöm-ning baseras främst på att majoriteten av samhällets gods- och persontransporter sker med väg-, järnvägs- och sjötransporter, och att dessa transportslag bedöms ha godtagbar grundförmåga. Förmågan att genomföra brådskande transporter över långa avstånd bedöms emellertid vara icke godtagbar så länge Luftfartsverkets förmåga bedöms vara icke godtagbar.

Grundförmågan inom samverkansområdet Spridning av farliga ämnen bedöms vara icke godtagbar. Då 2004 års verksamhet planerades låg fokus på NBC-stridsmedel och nedfall.

Sedan dess har hotbilden komplicerats och samhället planerar nu utifrån ett betydligt bredare CBRN-hot. Oavsett om det rör sig om antagonistiska handlingar eller rena olyckor bedömer Krisberedskapsmyndigheten att förmågan inom samverkansområdet Spridning av farliga ämnen är icke godtagbar. Brister föreligger bland annat avseende förmåga till indikering och sanering.

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att grundförmågan inom samverkansområdet Eko-nomisk säkerhet är icke godtagbar. Det handlar här om brister i samhällets grundförmåga som inte uppmärksammades i planeringen inför 2004. Dessa brister rör främst de sam-hällsviktiga transfereringssystemen. Oavsett om systemen är avsedda för den enskilda individens ekonomiska överföringar eller om de är avsedda för näringslivets, kommuners och statliga myndigheters verksamhet skulle störningar i systemens funktion få mycket svåra konsekvenser för samhället.

Inom samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och information bedöms grundförmågan generellt sett vara godtagbar. Länsstyrelserna bedöms ha godtagbar för-måga till regional krishantering, vilket är av avgörande betydelse för den samlade bedömningen.

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att samverkansområdet Skydd, undsättning och vård har en icke godtagbar grundförmåga. Det är framför allt insatsernas omfattning som påverkar förmågan. Förmågan vid mycket personalintensiva insatsernas brister både avseende volym och uthållighet. För flera av myndigheterna påverkas förmågan av begränsningar i basförmågan.

1.2.2 Verksamhetsområde Det civila försvaret

Samhällets samlade förmåga inom fem års anpassning, liksom inom tio års anpassning, bedöms vara godtagbar. De krav som ställs på samhällets krisberedskap inom en anpass-ningsperiod är högre än de som ska kunna mötas med grundförmågan. Krisberedskaps-myndigheten bedömer dock att majoriteten av aktörerna inom krisberedskapen har tillfredsställande möjligheter att under en anpassningsperiod hinna bygga upp den kom-petens och den infrastruktur som de behöver för att möta en annan hotbild än dagens.