Kustbevakningen

Grundförmåga

Kustbevakningen bedömer att förmågan att hantera situationer med CBRN-ämnen, inklu-sive förmågan att operativt bekämpa smuggling av CBRN-ämnen är godtagbar för en begränsad del av organisationen. Krisberedskapsmyndigheten bedömer att Kustbevak-ningen har förmåga att hantera CBRN-situationer men att förmågan är dimensionerad efter vardagliga kemikalieolyckor. Huruvida förmågan att hantera stora händelser och händelser med övriga ämnen (B-, RN-ämnen) är godtagbar bedöms därför som mer

tvek-Myndighet Grundförmåga Förmåga inom

5 år

Förmåga inom 10 år

Kustbevakningen Icke godtagbar Godtagbar Godtagbar Statens livsmedelsverk Icke godtagbar Icke godtagbar Godtagbar Rikspolisstyrelsen Icke godtagbar Godtagbar Godtagbar Smittskyddsinstitutet Godtagbar Icke godtagbar Godtagbar

Socialstyrelsen Godtagbar Godtagbar Godtagbar

Statens jordbruksverk Godtagbar Godtagbar Godtagbar Statens kärnkraftinspektion Godtagbar Godtagbar Godtagbar Statens räddningsverk Godtagbar Godtagbar Godtagbar Statens strålskyddsinstitut Godtagbar Godtagbar Godtagbar

Statens veterinärmedicinska anstalt

Godtagbar Godtagbar Godtagbar

Tullverket Icke godtagbar Godtagbar Godtagbar

Sammantagen bedömning Icke godtagbar Godtagbar Godtagbar

Kustbevakningens uppgifter består bland annat av att i enlighet med särskilda före-skrifter utföra övervakning och annan kontroll- och tillsynsverksamhet samt miljö-räddningstjänst till sjöss. Kustbevakningen är samverkansansvarig myndighet inom samverkansområde Spridning av farliga ämnen samt Skydd, undsättning och vård.

Inom samverkansområde Spridning av farliga ämnen ska Kustbevakningen medverka i förberedelser för och genomförande av åtgärder i syfte att begränsa spridning av gif-tiga kemikalier, och andra farliga ämnen inklusive smittspridning till sjöss.

samt. Krisberedskapsmyndigheten bedömer därför att Kustbevakningens grundförmåga är icke godtagbar. Förutom de brister som nämnts ovan återfinns svagheter främst inom förmågan att motstå angrepp i form av informationsoperationer i IT-systemen och för-måga att möta vissa former av antagonistiska hot.

Kustbevakningen bedöms ha godtagbar förmåga att, utifrån ovanstående bedömning, tillhandahålla personal och materiel för internationella insatser och internationell civil krishantering. Myndigheten har stor erfarenhet av internationellt samarbete.

Förmåga till anpassning

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att Kustbevakningens förmåga att inom fem års anpassning motstå ett mer omfattande väpnat angrepp är godtagbar. Kustbevakningen bedöms i samband med ett väpnat angrepp kunna lösa den tilldelade uppgiften att understödja Försvarsmakten och Polisen. Förmågan i det längre perspektivet, inom tio års anpassning, bedöms även den vara godtagbar.

Framtida insatser

Kustbevakningens förmåga att agera vid en storskalig CBRN-händelse är inte klarlagd.

Framtida insatser bör därför i ett första steg riktas mot att utreda och analysera vilka krav samhället ställer på Kustbevakningen i en sådan situation samt vilken förmåga Kustbe-vakningen behöver ha för att svara upp mot dessa krav. Då detta är klarlagt kan vid behov förmågan höjas med hjälp av riktade statliga satsningar genom anslag 7:5.

7.4.4 Livsmedelsverket

Grundförmåga

Krisberedskapsmyndigheten bedömer att Livsmedelsverkets grundförmåga är icke god-tagbar avseende förhållandena inom livsmedels- och dricksvattenområdet. Framförallt beror detta på den höga sårbarheten i de cirka 50 000 anläggningarna inom dricksvat-tenområdet. Kunskapen om förbättringsåtgärder måste höjas. Det finns även brister avse-ende förmågan att förebygga och bekämpa omfattande utbrott av epizootisk och zoonotisk sjukdom. Denna förmåga skapas genom att Livsmedelsverket i samverkan med

Livsmedelsverket är ansvarig myndighet avseende beredskapsarbete inom livsmedels-området (dit dricksvatten hör). Livsmedelsverket är samverkansansvarig myndighet inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Spridning av farliga ämnen. De delar av Livsmedelsverkets verksamhet som berör försörjning med dricksvatten behandlas inom samverkansområdet Teknisk infrastruktur. De delar av verksamheten som berör kvaliteten på dricksvatten och övriga livsmedel behandlas under samver-kansområdet Spridning av farliga ämnen.

Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt åstadkommer en stärkt epidemiologisk kompetens, ett robust system för hantering av smittspridning, gemen-samma strategier och en övad organisation. Dessutom behövs en struktur för omvärldsbe-vakning.

Skyddet av övrig livsmedelskvalitet är bristfällig främst beroende på att kunskapsupp-byggnaden just har påbörjats och ännu inte omsatts till information och utbildning för företagen i livsmedelsbranschen. För att ytterligare öka förmågan på detta område krävs en utökad samverkan med näringslivet.

Förmåga till anpassning

Livsmedelsverket gör bedömningen att förmågan inom dricksvattensystemen är icke god-tagbar även inom en femårig anpassningsperiod. Krisberedskapsmyndigheten bedömer att utvecklingsprocessen för att öka skyddet av vatten- och livsmedelskvaliteten är en flerårig process och att förmågan inom en femårig anpassningsperiod är icke godtagbar.

Krisberedskapsmyndigheten bedömer dock att riktade åtgärder i form av förbättringar av anläggningar och system samt ökat säkerhetstänkande och kompetenshöjande verksam-het bör vara tillräckligt för att nå en godtagbar förmåga inom en tioårig anpassningspe-riod.

Framtida insatser

För att grundförmågan avseende livsmedelskvaliteten ska vara godtagbar bedömer Livs-medelsverket att följande delar måste vara uppfyllda:¹²

• Informations- och utbildningsinsatserna till lokal och regional nivå måste öka. Till viss del måste även kunskaperna inom Statens livsmedelsverk öka.

• Livsmedelsverket behöver föreskriftsrätt om vilka försiktighetsmått (till exempel avse-ende skalskydd och sekretess) som ska vidtas, samt möjlighet till uppföljning genom tillsyn. Livsmedelsverket gör bedömningen att det i dagsläget saknas en tydlig legal grund för att i verkets tillsynsuppgift lägga in aspekter som rör säkerhetsfrågor.

• En organisation med experter som kan ge stöd till drabbade kommuner måste finnas.

(Denna organisation är under uppbyggnad men ännu ej operativ.)

• Samverkan mellan myndigheter på lokal, regional och central nivå måste öka.

Här bör även nämnas behovet av fortsatt samverkan med Statens jordbruksverk och Sta-tens veterinärmedicinska anstalt i syfte att vidareutveckla förmågan att förebygga och bekämpa omfattande utbrott av epizootisk och zoonotisk sjukdom.

12. Samma åtgärder behöver vidtas för att uppnå en godtagbar förmåga avseende dricksvattenförsörj-ningen. Listan redovisas därför även under samverkansområdet Teknisk infrastruktur.