En del av det jag ville försöka förstå när jag gick tillbaka till dessa företag var om det fanns något gemensamt mönster i hur de hade arbetat med AlfaQ projekten som sådana men även hur det kom sig att de hade fortsatt sina utvecklingsprojekt även efter det att AlfaQ projekttiden löpt ut.
Det visar sig att vissa framgångsfaktorer kan urskiljas även om företagen naturligt- vis arbetat på olika sätt, både tidsmässigt och resursmässigt. Det är ju slående att de inte i något fall kan sägas ha ”återfallit” i gamla mönster, som kanske kunde ha befarats. De har visserligen inte kunnat rekrytera särskilt många fler män eller fått männen från förvaltnings sidan att ta hand om städning i någon större omfattning, på så vis kan man inte säga att jämställdheten ökat. Men, genom att göra en arbets- organisation där kvinnornas arbetsuppgifter utvecklats och alltså inte längre handlar om enbart städuppgifter så har man öppnat upp för en mindre könsprägling av yrket lokalvårdare.
lingsprocesserna har kunnat integreras i den ordinarie verksamheten och därmed blivit hållbar.
Projektledaren/ projektledning och förankring i företaget
I samtliga fall betonar man engagemanget och kompetensen hos projektledningen som A och O för att utvecklingsarbetet varit framgångsrikt. Men det räcker inte med en ”eldsjäl” utan alla betonar också vikten av förankring av projektet i företagsledningen och hos de fackliga representanterna samt projektledarens/projektledningens förmåga att informera och knyta till sig så många som möjligt redan i starten av projekten. Ju bättre man med förankring ”uppifrån” har kunnat skapa ett brett deltagande i de olika insatserna redan på ett tidigt stadium ju lättare har man fått acceptans för olika förslag som projektledningen utvecklat. Här är det intressant att notera att flera pro- jektledare säger att det var en fördel att de inte då gick ut och marknadsförde det hela som ett ”jämställdhetsprojekt”, utan att de tog fasta på att det handlade om att skapa bättre arbetsvillkor och höja yrkets status samt att bekämpa den höga sjukfrånvaron. Eller som någon uttryckte det: ”Jämställdhetspratet skulle nog ha skrämt bort en och annan redan från början och antagligen så hade vi fått uppleva motsättningar mellan våra kvinnliga anställda och de manliga arbetsledarna.”
Trots detta så tycker sig projektledarna idag ha uppnått en ökad jämställdhet i företa- get genom att yrket fått en statushöjning och att man lyckats ordna heltidstjänster där arbetsuppgifterna är mindre könspräglade. ”Vi har gått ifrån ett okvalificerat mono- tont ensamt arbete till ett arbete som kräver goda kunskaper och lämpar sig lika väl för kvinnor som män även på arbetsledarnivå …”
Integregering i företagets allmänna strategi
Förankringen uppåt i företaget underlättas givetvis om projektidéerna på ett naturligt sätt ses som en del av företagets allmänna strategi och långsiktiga personalpolitik. Så har fallet varit i de företag som jag gick tillbaka till.
Det har hela tiden stått klart för företagsledningarna att sjukfrånvaron var en kritisk variabel och att det fanns (finns) stora ekonomiska incitament för att försöka hålla sjuk- frånvaron på en så låg nivå som möjligt. Man skulle kunna säga att problemen med sjukfrånvaron var det som utgjorde ett huvudmål man arbetade mot från början men att de olika utbildningsinsatser och omorganisationer av arbetet som följde med detta arbete indirekt ledde in på vägar som bättre personalplanering och en modern kompe- tensutvecklingsinriktad personalpolitik.
Egenfinansiering och delaktighet
Liksom i alla långsiktiga projekt är det viktigt att man har en väl genomtänkt/realistisk budget och tidsplan. Här varierar företagens erfarenheter något. Somliga säger sig inte från början ha haft klart för sig hur lång tid sådana projekt tar innan de visar på positi- va resultat i form av ekonomiskt utfall. Alla betonar dock vikten av att de bidragit med egenfinansiering.
”Om man från oss satsar ungefär lika mycket som vi fick i projektpengar så är det själv- klart att man måste se till att det blir positiva resultat, och det är lika självklart att man då förstår att man gett sig in på en långsiktig utveckling som inte får ta slut bara för att AlfaQ pengarna var slut.”1
Min helhetsbild av varför ”de goda exemplen” lyckats så bra som de gjort är att dessa företag redan var ”på spåret” när de ansökte om projektmedel från AlfaQ. De var inställda på att göra något för att förbättra arbetsförhållandena och sjukfrånvaron och det fanns ekonomiska incitament till att göra detta vilket i sin tur ledde till att man var beredd på att vara med och finansiera en del av utvecklingsarbetet med egna medel. Detta bekräftas av att dessa företag under den gångna tioårsperioden fortsatt med sitt utvecklingsarbete och lyckats behålla sin position på marknaden.
Branschen står inför nya utmaningar eftersom man inom en snar framtid pga pensions- avgångar kommer att behöva nyrekrytera personal i många företag. Då finns en möjlig- het att bryta den kvinnodominans som präglat företagen och det är vad de ”goda exem- plen” säger sig vilja göra.
1 Här vill jag bara notera att av de 11 projekt som fick AlfaQmedel så har vi ingen direkt uppföljning på hur mycket de olika företagen satsade själva. I de fyra företagen som jag beskriver i denna artikel har egenfinansieringen varit minst hälften.
Referenser
Abrahamsson, Lena (2000) Att återställa ordningen. Könsmönster och förändring i organi- sationer ,Borea Bokförlag
Asplund, Gisèle (1995) Lokalvård i omvandling Arbetslivsfonden
Pettersson, Lena (2002) Genus och arbete: vad berättar forskningen från 1990-talet? Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 1: 2002
Sundin, Elisabeth (1998) Män passar alltid? Nivå och organisationsspecifika processer med exempel från handeln. SOU 1998:4 Fritzes
Sundin, Elisabeth (2005) Arbetsgivaren som förordade heltid Arbetslivsrapport nr 2005:20
Statistik källor:
Ensidigt upprepat arbete. Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro- Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4 Arbetsmiljöverket och SCB, SCB tryck Örebro Fakta om kvinnor och män i Landstingen 2003. Svenska Kommunförbundet och Lands- tingsförbundet 2004, get AB Stockholm
Kommunal statistik om städare mfl 2004 SCB Arbetsmarknadsstatistik 2004 www.scb.se
Bilaga 1
Ålder och könsfördelning i städbranschen
Städbranschen är en heterogen bransch. Städare finns inom samhällets alla sekto- rer, som heltidsanställda, deltidsanställda och timanställda. Städarna är i den mån de är fackligt anslutna till den fackförening som är knuten till arbetsgivaren till exem- pel Kommunal för kommunalanställda städare, Metall för städare inom industrin och fastighets för städare i fastighetsbranschen. Detta gör att det inte är helt lätt att hitta statistik för hela gruppen städare. Till på köpet buntas städare ofta in i större grupper i statistiken. Dessutom är det en stor del av städarbetet som görs svart och därmed inte kommer in i någon statistik alls.
Statistiken nedan bygger dels på SCB:s statistik databas, på siffror jag fått från Kom- munal samt på siffror från landstings- och kommunalförbundet och på arbetsmiljöver- ket. Alla dessa organisationer har olika sätt att definiera och kategorisera städare som gör att de olika siffrorna inte alltid är jämförbara. Men tillsammans torde de ändå ge en förhållandevis komplett bild.
Ålders och könsfördelning
Diagrammet visar alla som är anställda som städare i någon form på kommun- och landstingsförvaltningar oavsett medlemskap i fackförbund fördelat på kön år 2003. Medelåldern för kvinnor i denna grupp är 46 år och dito för män är 39 år.
Antal kvinnor och män i städbranschen fördelat på ålder
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67 70 Ålder An ta l Kvinnor (medelålder 46,34 år) Män (medelålder 38,89 år)
Enligt ”Fakta om kvinnor och män i landstingen 2003” (Svenska kommunförbun- det och Landstingsförbundet) var andelen utrikes födda inom lokalvårdspersonalen i Landstingen i Sverige 21,7 procent bland kvinnorna och 56,2 procent bland männen.
Bilaga 2
Löneutveckling och sjukfrånvaro i städbranschen Löneutveckling
Städyrket är på plats två i statistiska centralbyråns (SCB) lista ”Tio yrkesgrupper med lägst genomsnittlig månadslön 2003” med en genomsnittlig månadslön på 16 100 Skr. Det är svårt att här göra någon jämförelse över tiden då SCB:s klassificeringar för yrken har förändrats. Enligt samma statistik är städyrket också ett av de största yrkena i Sve- rige med 65 734 personer. Av dessa är ca 80 % kvinnor (SCB).
För de städare som är anslutna till Kommunal ser utvecklingen för kvinnor och mäns medellön mellan 1994 och 2003 ut som i tabellen nedan. Denna medellön är något läg- re än den som uppges för yrkesgruppen i stort hos SCB (16 100 Skr).
Beloppen är i Skr.
Män Kvinnor Genomsnitt
1994 11 569 11 807 11 796
2003 15 482 15 719 15 706
Källa: Kommunal.2
Inom städyrket finns också en mängd undergrupper som tabellen nedan visar Tabellen visar antal personer i respektive yrkesgrupp samt gruppens medellön i Skr3.
Yrke Medellön (Skr) Antal personer
Instruktionsstädare 16 904 416
Städare 15 427 16 163
Städinspektör 23 044 76
Städinspektör, städkonsulent, städledare 20 492 153
Städledare 19 580 206
Överstäderska, städerska 15 735 5 683
Summa 15 663 22 697
Källa: Kommunal.
2 Statistiken gäller städare m fl: instruktionsstädare; städare; städledare; överstäderska/-städare 3 Titeln ”Överstäderska/städerska” används inom landstingen och titeln ”Städare” används inom pri-
märkommunerna. Tabellen är baserad på ’Alla’ personer inom kommunala- och landstingskommunala förvaltningar, oavsett fack-tillhörighet, om någon alls. Den visar medellönen för respektive yrkesgrupp fördelad på kön.
Samma statistik fördelad på kön ser ut som följer:
MedelLön (Skr) Total Kvinnor Män
Yrke:
Instruktionsstädare 16 904 16 889 17 231
Städare 15 427 15 448 15 083
Städinspektör 23 044 22 815 23 768
Städinspektör, städkonsulent, städledare 20 492 20 292 22 038
Överstäderska, städerska 15 735 15 791 15 133
Källa: Kommunal4
Om man tittar på löneutvecklingen för hela gruppen ovan från 1998 – 2003 ser det ut som följer: År Medellön Kvinnor Män 1998 13 240 13 248 13 103 1999 13 751 13 760 13 617 2000 14 102 14 111 13 955 2001 14 623 14 632 14 484 2002 15 174 15 182 15 062 2003 15 663 15 677 15 464 Källa: Kommunal5
Kvinnor och mäns löner inom städyrken har enligt denna tabell följt varandra även om männen har legat något lägre än kvinnorna. Under 2003 har kvinnorna dock sprungit ifrån sina manliga kollegor jämfört med tidigare år.
Genomsnittlig timlön och ålder för gruppen städare m fl.
2000 2003
Genomsnittlig ålder Genomsnittlig timlön
(totallön) Genomsnittlig ålder Genomsnittlig timlön (totallön)
män 36 90,2 37 100,9
kvinnor 39 86,3 40 94,5
Källa SCB6
4 Tabellen är baserad på ’Alla’ personer inom kommunala- och landstingskommunala förvaltningar, oav- sett fack-tillhörighet, om någon alls. Den visar medellönen för respektive yrkesgrupp fördelad på kön. 5 Tabellen är baserad på ’Alla’ personer inom kommunala- och landstingskommunala förvaltningar, oav-
sett fack-tillhörighet, om någon alls. Den visar medellönen för respektive yrkesgrupp fördelad på kön. 6 Genomsnittlig timlön (totallön), arbetare privat sektor (SLP), kronor: Totallön avser lön för arbetad
tid samt förmåner, jour- och beredskapsersättning, väntetids- och restidsersättning utanför ordinarie arbetstid och i förkommande fall helglön. Övertidsersättning ingår ej.
Enligt SCB:s statistik har män en högre genomsnittlig timlön än vad kvinnor har inom gruppen städare m fl.
Sjukskrivningar
Enligt rapporten ”Ensidigt upprepat arbete arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrån- varo, sjuknärvaro. Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4” (Arbetsmil- jöverket, Statistiska centralbyrån 2003) har 12,1 procent av gruppen Hotell- och kon- torsstädare m fl7 haft minst en dags arbetsrelaterad sjukfrånvaro (för samtliga kvinnor
i undersökningen 10,6 %). 5,6 procent av gruppen har en arbetsrelaterad sjukfrånva- ro som är fem veckor eller längre (hela undersökningsgruppen 5,2 %), Samtidigt har gruppen en sjuknärvaro på 25,9 procent vilket ska jämföras med alla kvinnor i gruppen som har 18,2 %
I rapporten ”Fakta om kvinnor och män i landstingen 2003” (Svenska kommunförbun- det och Landstingsförbundet) ligger lokalvårdspersonalen i topp vad gäller frånvaro på grund av sjukdom. 1998 var sjukfrånvaron drygt åtta procent för kvinnor och knappt sju procent bland männen. 2002 hade sjukfrånvaron ökad bland kvinnorna till knappt 14 procent medan männens var knappt åtta procent. Siffrorna för 2003 var likartade som de 2002. Siffrorna för denna grupp låg över alla andra yrkeskategorier inom lands- tingen under dessa år.
Arbetsmiljö
Det finns mycket lite statistik om korttidssjukskrivningar. Om man tittar på långtids- sjukskrivningar och anmälda arbetssjukdomar finns det desto mer. I arbetsmiljöver- kets rapport ”Arbetsskador 2002” Var Hotell. och kontorsstädare m fl listade på femte plats, med ca 13 fall på tusen anställda, över de yrken med högsta relativa frekven- serna av anmälda arbetssjukdomar orsakade av belastningsfaktorer år 2000-2002(AV/ ISA, SCB/AKU, Arbetsskador 2002). ”Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4” (Arbetsmiljöverket, Statistiska centralbyrån 2003) listar hotell- och kontors- städare m fl som ett ”kvinnoyrke där 45 procent eller mer har ensidigt upprepat arbe- te minst halva tiden”. Gruppen uppges i rapporten göra fler tunga lyft8 dagligen än
genomsnittet i undersökningen. Städarna hade i undersökningen långt mer påfrestande ensidiga arbetsrörelser än genomsnittet för kvinnorna. Andelen som uppgav att deras
7 Städar och rengör lokaler som t ex kontor, affärer, industrier, skolor, hotell och restauranger; städar fordon som t. ex. bussar, tunnelbane- och järnvägsvagnar samt flygplan och fartyg. Förekommer främst inom Fastighets- och uthyrningsverksamhet samt företagstjänster (Arbetsmiljöverket och statistiska centralbyrån 2003).
arbete innebar påfrestande arbetsställningar var mycket högre än genomsnittet och likaså andelen som uppgav att deras arbetet var monotont.
Yrkesgruppen uppger däremot att de har ett förhållandevis fritt arbete och den upplevda stressnivån är lägre än den i de andra yrkesgrupperna. I jämförelse mellan 1997/2001 uppger man i gruppen dessutom att arbetstakten har ökat. Man uppger dessutom att arbetet ger få chanser att lära nytt. På frågor om man varje vecka kände att man hade ont i kroppen, känner olust att gå till arbetet låg Hotell- och kontorsstädare m fl långt över genomsnittet på samtliga punkter. De områden man uppgav att man hade besvär i var framför allt axlar, armar samt ryggen (utom nacke). Av de som i undersökningen uppgivit att de hade besvär hade man i 16,3 % av fallen vidtagit åtgärder vilket ska jäm- föras för medeltalet för samliga i utredningen som låg på 28,26 %.
Källor:
Ensidigt upprepat arbete. Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro, sjuknärvaro – Information om utbildning och arbetsmarknad 2003:4. Arbetsmiljöverket och SCB (2003) SCB-Tryck, Örebro
Fakta om kvinnor och män i Landstingen 2003. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet (2004) Get AB, Stockholm
Kommunal (2004)Statistik om städare m fl.