Gränssättande styrsystem 1 Regler och riktlinjer

Både SAS och SSAB påverkas av ett flertal interna och externa lagar samt föreskrifter som ställer krav på minskad klimat- och miljöpåverkan. Förutom det granskas organisationerna löpande av interna och externa revisorer. I det dagliga arbetet använder organisationerna sig främst av interna riktlinjer som föreskriver hur samtliga anställda ska arbeta. Organisationerna formar riktlinjerna enligt vad som är centralt inom verksamheten och de risker som en negativ miljöpåverkan medför, bidrar till utformningen av olika riktlinjer för ageranden inom organisationerna. I studien framkommer att riskerna inom organisationerna varierar mycket över tid, vilket stämmer överens med Simons (1995) studie. Som ett led i detta framkommer det utifrån empirin att organisationerna gör regelbundna riskanalyser. Resultatet som studien visar på rörande utformningen av de interna riktlinjerna överensstämmer med Simons, Dávila och Kaplans (2000) studie där det framkommer att regler och riktlinjer formas utifrån de risker och troliga hot som definieras inom organisationen. I enlighet med det, framkommer det även i empirin att utformningen av organisationernas MCS anpassas efter aktuella händelser med hjälp av beredskapsplaner för att snabbt ställa om verksamheten vid onormala händelser. Att reglerna och riktlinjerna utformas efter positionering i förhållande till kända och okända potentiella händelser kan även ses i Tuomelas (2005) studie där det framkommer att riskreducering är en del i att dra gränser för strategiskt efterfrågade beteenden.

De riktlinjer som utformats inom organisationerna rörande miljömässigt ansvarstagande finns tillgängliga för samtliga anställda och är främst kopplade till koldioxidutsläpp, vilket kan vara en följd av att organisationerna är inom branscher med höga koldioxidutsläpp. På SAS beskrivs att alla enheter och anställda bör följa de lagar som berör deras arbetsuppgifter och det förhållningssätt som råder i länderna där de arbetar. Även SSABs riktlinjer omfattar alla delar av verksamheten. Hänsynstagande till miljö- och samhällspåverkan i allmänhet uppmuntras för att säkerställa en hållbar utveckling i det dagliga arbetet på SAS, vilket Simons (1995) beskriver vara en del av den gränssättande styrningen, eftersom den utformas över tid när organisationen lär sig vilka beteenden som ska avskräckas. I likhet med det beskriver Schaltegger och Burritt (2010) att gränser används för att förmedla till anställda vilka beteenden som är acceptabla. I Simons (1995) studie framkommer att det gränssättande styrsystemet inte lämnar rum för anställda att ge utlopp för sin kreativitet vilket även ses i denna studie eftersom både SAS och

68

SSAB till stor del regleras av säkerhetsrisker och på SSAB beskrivs reglerna och riktlinjerna vara utformade efter organisationens farliga verksamhet.

Detta resultat stämmer överens med Dedic och Söderbergs (2018) studie som kom fram till att interna riktlinjer kan vara en förebyggande åtgärd för att förhindra det olämpliga beteendet som lagstiftningen inte begränsar enligt Arjaliés och Mundys (2013) studie. Att resultatet överensstämmer med Dedic och Söderberg (2018) kan vara på grund av att studien är gjord utifrån samma förutsättningar och på samma geografiska område som denna studie. Utifrån Simons (1994) studie framkommer riktlinjer och regler vara en del av det som inom MCS beskrivs som det gränssättande styrsystemet, vilket även framkommer i denna studie. De riktlinjer som SAS och SSAB kopplar till miljömässigt ansvarstagande och koldioxidutsläpp är bland annat miljöpolicy, hållbarhetspolicy och miljöledningssystem. Det gränssättande styrsystemet är enligt Simons (1994) till för att fastställa riktlinjer och värderingar som chefer vill att anställda ska följa, vilket framkommer på både SAS och SSAB där regler och riktlinjer är en del av anställningskontraktet.

6.2.2 Styrdokument och uppförandekod

De risker som identifierats är delar av styrdokumenten och uppförandekod på SAS och SSAB. Uppförandekoden omfattar vad anställda och andra intressenter får och inte får göra (Jannesson & Skoog 2013) vilket stämmer överens med både SAS och SSAB där uppförandekoden samt miljöpolicy och hållbarhetspolicy gäller för samtliga medarbetare oavsett befattning eller anställningsform. Den organisatoriska friheten, som Simons (1995) beskriver är en förutsättning för gränssättande styrning. Den definieras i organisationerna med hjälp av uppförandekod och övriga styrdokument, som enligt Simons, Dávila och Kaplan (2000) anger begränsningar inom ramarna som anställda ska verka i.

Det dagliga arbetet inom SAS och SSAB stöds, bland annat, av de styrdokument som avser miljö samt uppförandekod. Eftersom säkerheten är av högsta prioritet på de studerade organisationerna så påverkar även den det dagliga arbetet i högsta grad. Utifrån tidigare studier beskrivs det att uppförandekoden är en del av beteendestyrning och indirekt målstyrning (Jannesson & Skoog 2013; Simons, Dávila & Kaplan 2000). I likhet med det framkommer i empirin att uppförandekoden på SAS fastställer vilka etiska regler och riktlinjer medarbetarna ska efterleva, och på SSAB utgör den grunden för det miljömässiga ansvarstagandet, agerandet och beteendet. Däremot beskriver Simons (1995) att det inte är lämpligt att i detalj specificera

69

hur anställda ska uträtta sitt arbete, eftersom ledningen och chefer inte alltid kan veta om de omständigheter som råder i organisationerna.

I de studerade organisationerna finns det lokala styrdokument, utöver uppförandekoden, som tillskriver interna regler. Inom SSAB fastställer styrdokumenten som avser miljö de viktigaste ambitionerna för organisationens miljöarbete och omfattar de miljörelaterade frågor som är centrala för en hållbar utveckling. På organisationerna är styrdokumenten olika beroende på målgrupp. De finns tillgängliga för samtliga medarbetare på organisationens intranät, vilket är i enlighet med det Sheehan (2006) beskriver om att det är viktigt att styrdokumenten är tydliga och finns tillgängliga för anställda. Anställda kan behöva signera avtal som visar på att de samtycker med styrdokumenten (Sheehan 2006) vilket kan ses på SAS där en del styrdokument kan kombineras med arbetsavtal och på SSAB där utbildningar rörande styrdokument ges ut på intranätet.

6.2.3 Policyer och direktiv

Sheehan (2006) studie visar på att olika styrdokument, såsom uppförandekoden, inte skyddar helt mot anställdas skadliga agerande enbart genom att existera utan de hjälper endast ifall de följs. I likhet med det framkommer att både SAS och SSAB har olika policyer, som har instruktioner på detaljnivå, under uppförandekoden. Utifrån empirin framkommer därmed att beskrivningar på detaljnivå kan göra det lättare för anställda att följa styrdokumenten. Med hjälp av direktiven bevakar och förutser SSAB aktivt förändringar i miljö-, arbetsmiljö- och kemikalielagstiftningen. På SAS ansvaras det för att upprätthålla höga standarder genom att följa strikta policyer och tillämpa lagstiftning som berör bland annat miljöpåverkan. Både SAS och SSAB omfattas av miljötillstånd med många föreskrifter och lagar som ställer krav på klimat- och miljöpåverkan.

6.2.4 Ledningssystem

Ledningssystem som omfattar miljö används av både SAS och SSAB. Simons, Dávila och Kaplan (2000) beskriver att arbetet kan följas upp med strategiska planer och operativa riktlinjer, vilket ledningssystemen på SAS och SSAB gör. På SSAB innefattar miljöledningssystemet policyer, rutiner och arbetssätt medan ledningssystemet på SAS bland annat baseras på operativa standarder för flygbolag samt organisationens egna miljö- och hållbarhetspolicy. SSAB använder sig av flera ledningssystem och verktyg som både är utvecklade inom organisationen och är tredjepartscertifierade för att effektivt styra verksamheten i enlighet med uppförandekoden och styrdokumenten. Miljöledningssystemet finns till så att lagar och andra krav möts eller överträffas på både SAS och SSAB. Båda

70

organisationernas miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001. En del i riskhanteringen är att minska SAS miljöpåverkan genom det certifierade miljöledningssystemet.

6.3 Diagnostiska styrsystem