• No results found

4. Empirisk förstudie

4.6 Belöningar

5.1.10 Kommunikation, interaktion och lärande

Ett starkt ledarskap beskrivs vara avgörande för SAS framgångar och säkerställer att ledare har rätt kompetenser för att fatta strategiska beslut, leda team och medarbetare på ett bra sätt. Ledarskapet beskrivs tas uttryck i bland annat delaktighet och dialog för att säkerställa att samtliga medarbetare vet hur de bidrar till målen. SAS beskrivs sträva efter gemensamma framgångar genom att skapa en organisation med en ännu starkare kultur som fokuserar på kundupplevelse, kostnadseffektivitet och samarbete mellan olika funktioner.

Det framkommer att SAS ständigt arbetar med att skapa en kultur som baseras på ett engagemang för miljöarbete bland anställda. Det framkommer att det miljömässiga ansvarstagandet, såsom att reducera klimatpåverkan och miljöbelastning, redan nu är väldigt engagerande för medarbetarna. Vidare framkommer det att SAS främjar en tvåvägskommunikation där anställda har rätt att göra sin röst hörd. Slutligen finns det ett ledningssystem som fattar besluten och som har ansvar för att det fungerar.

Det finns en struktur som omhändertar medarbetarnas synpunkter. När man sjösätter beslut är det givetvis en tvåvägskommunikation kring det för att skapa förståelse och för att skapa engagemang och delaktighet. D.v.s. vart vi är på väg och varför vi gör som vi gör.

(Head of Environment and CSR, SAS, 8 april 2020)

På SAS byggs produktiva dialoger via en öppenhet mellan organisationen och anställda. För att försäkra att SAS strategi och mål accepteras och realiseras i hela organisationen är kommunikationen viktig. Ledningssystemets ambition inom SAS är att öka medarbetarnas kunskap och engagemang så att de får en förståelse för hur de bidrar till organisationen. Det görs i och med att mål bryts ned och det tydliggörs för den enskilde medarbetaren vad den kan

55

göra. Vidare använder SAS ett internt mentorprogram där syftet är att tillhandahålla en kostnadseffektiv utveckling, lära av andra och samverka inom organisationen.

5.1.11 Riskhantering

Hantering av risker som berör hållbarhet och miljö är integrerade i den löpande riskhanteringen på SAS. Som anställd är en del av anställningsavtalet att förhålla sig till de risker och möjligheter som finns kopplade till verksamheten. Arbetet riktas in på att minimera hållbarhetsrelaterade risker och ta tillvara på potentiella möjligheter genom en försiktighetsbaserad syn på riskhantering. Målet med riskhanteringen är att reducera och hantera samtliga risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet. På SAS handlar riskhanteringen om att positionera organisationen i förhållande till kända och okända potentiella händelser.

Riskbedömning är en del av det dagliga arbetet på SAS och som en del av anställningsavtalet bör anställda förhålla sig till risker och möjligheter som finns kopplade till verksamheten. Risker och osäkerheter beskrivs innebära både hot och möjligheter för SAS. Risker och möjligheter bedöms och hanteras systematiskt inom ledningssystemet och är integrerade i den omfattande riskhanteringen. De hållbarhetsrisker som SAS hanterar gäller miljödirektiv, krav, antikorruption och mänskliga rättigheter. För att hantera riskerna som berör miljödirektiv och krav utförs ett strukturerat miljöarbete som är certifierat enligt ISO 14001 och innehåller åtgärder för att förbättra klimat- och miljöprestanda. Vidare arbetar SAS med riskhanteringen genom att säkra efterlevnaden av gällande lagar och förordningar. Alla identifierade risker är omhändertagna i styrdokumenten.

Beredskapsplaner finns inom SAS för hantering av olika typer av katastrofer för att snabbt kunna ställa om verksamheten vid onormala händelser. En väldigt tydlig säkerhetskultur finns inom organisationen och under de senaste 15 åren har hållbarhetskulturen adderats till denna aspekt och fokus på det miljömässiga har blivit allt mer framträdande. För tillfället med den rådande pandemin Covid-19 är hela organisationen i ett undantagstillstånd på grund av att majoriteten av flygningarna ställts in. Ekonomistyrningen förändras således att olika parametrar läggs till, i och med att de får en högre prioritet i samhällsstrukturen. Det kan till exempel bero på faktorer som att det blivit dyrare att släppa ut växthusgaser.

5.2 SSAB

SSAB verkar inom stålindustrin och erbjuder produkter och tjänster som utvecklas i samarbete med SSABs kunder. Till följande sammanfattas empirisk data som grundar sig på SSAB

56

Årsredovisning 2019, en intervju med Christina Båge-Friborg (EVP and Head of Sustainability, SSAB, 20 april 2020) och styrdokumenten: Uppförandekod (2019), SSAB arbetsmiljöpolicy (2015) och SSAB miljöpolicy (2015). Undantag från nämnda referenser refereras löpande i texten.

5.2.1 Företagspresentation

SSAB är ett globalt stålföretag som utvecklar höghållfasta stål och tillhandahåller tjänster för bättre prestanda utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Hållbarhetsstyrningen på SSAB baseras på visionen, värderingar och uppförandekoden, kompletterat med styrdokument. Hållbarhet är en integrerad del i ledningsstrategin på SSAB och högsta beslutande organet i frågor rörande hållbarhet är styrelsen.

De totala koldioxidutsläppen på SSAB var 9 582 000 ton år 2019 vilket är mer än dubbelt så mycket koldioxid som SAS hade under verksamhetsåret 2018/2019. Vidare svarar SSABs verksamhet för 14 % av Sveriges koldioxidutsläpp.

5.2.2 Strategi och vision

SSABs övergripande strategi, Taking the Lead, är att stärka positionen som branschledande inom höghållfasta stål globalt, som marknadsledare på hemmamarknader och som leverantör av mervärdestjänster. Strategin stödjer arbetet mot organisationens vision och trots att SSAB har en hållbarhetsstrategi fokuserar den övergripande strategin främst på att få ner alla utsläpp eftersom koldioxidutsläppen är organisationens största problem.

Figur 4. Taking the lead (SSAB årsredovisning 2019 s.23)

SSAB beskrivs ha en hållbarhetsstrategi som stödjer SSABs övergripande strategi. Strategin fokuserar främst på att få ner utsläppen, eftersom koldioxidutsläppen, tillsammans med säkerhetsfrågorna är organisationens största problem. Hållbarhetsstrategin täcker de tre

57

fokusområdena hållbart erbjudande, hållbar verksamhet och ansvarsfull partner. För tillfället beskrivs SSAB vara i en fas där hela hållbarhetsstrategin uppdateras och därmed har en väsentlighetsanalys gjorts, som är grunden för den nya hållbarhetsstrategin.

I enlighet med strategin fokuserar SSABs vision på en starkare, lättare och en mer hållbar

värld. Vidare är strävan att förverkliga den fulla potentialen av lättare, starkare och mer hållbara

stålprodukter. Det framkommer att den främsta visionen är att bli fossilfria, medan en annan vision är att bli världens säkraste stålbolag.

5.2.3 Kärnvärderingar

De grundläggande värderingarna på SSAB går hand i hand med visionen och är Drivande, Äkta,

Steget före. Värderingarna delas upp för att förenkla innebörden för anställda och för att skilja

mellan rätt och fel. Drivande beskrivs som tillsammans skapar vi värde och med det avses arbete för att skapa värde, samarbete för att nå framgång och resultatorientering. Äkta innebär göra

vad som är rätt, vilket avser att säkerheten ställs först. Steget före innebär sikte på framtiden,

vilket innefattar ständig förbättring, innovation och arbete för en bättre värld.

5.2.4 Styrdokument

Styrdokument som anställda på SSAB omfattas av är bland annat uppförandekoden, arbetsmiljöpolicy och miljöpolicy. Uppförandekoden har godkänts av SSABs styrelse och gäller för hela koncernen. SSABs uppförandekod uttrycker att miljöarbetet är i syfte att förebygga och begränsa oavsiktliga utsläpp. Uppförandekoden ger ramar för hur anställda ska bete sig och skapar förutsättningar för att medarbetarna ska känna sig engagerade och motiverade. Genom uppförandekoden översätts värderingarna till handlingar och den utgör därmed grunden för det etiska, miljömässiga och sociala ansvarstagandet. De områden som uppförandekoden behandlar är bland annat hälsa, säkerhet, miljö och mänskliga rättigheter.

SSAB beskriver att anställda går en utbildning i uppförandekoden och den kommuniceras till medarbetarna via intranätet. Förutom uppförandekoden finns lokala styrdokument som beskriver interna regler inom organisationen. Dokumenten granskas och uppdateras regelbundet. Det dagliga arbetet i organisationen stöds av styrdokumenten avseende miljö. Styrdokumenten som avser miljö fastställer de viktigaste ambitionerna för organisationens miljöarbete och innefattar de miljörelaterade frågor som är mest centrala för en hållbar utveckling av verksamheten. Verksamheten omfattas även av miljötillstånd med ett stort antal miljövillkor som bland annat reglerar produktionsnivåer samt utsläpp till luft och vatten.

58

5.2.5 Ledningssystem

SSAB använder sig av ett flertal olika ledningssystem och verktyg som både är utvecklade inom organisationen och tredjepartscertifierade för att effektivt styra verksamheten i enlighet med uppförandekoden och styrdokumenten. Genom ledningssystemen säkerställs att organisationen arbetar med kritiska hållbarhetsfrågor, på ett systematiskt sätt. De ledningssystem som SSAB använder sig av är bland annat ledningssystem för säkerhet och arbetsmiljö - OHSAS 18001 och

miljöledningssystemet ISO 14001. Miljö- och klimatarbetet sker främst inom ramen för

miljöledningssystem ISO 14001 och lokala energiledningssystem. Policyer, rutiner och arbetssätt bildar SSABs miljöledningssystem för alla delar av verksamheten. Ledningssystemet finns för att lagar och andra krav ska mötas eller överträffas. Vidare bevakas och förutses aktivt framtida förändringar i miljö-, arbetsmiljö- och kemikalielagstiftningen (SSAB Greencoat 2018). SSAB beskriver att det under uppförandekoden finns olika policyer som kallas för direktiv. Varje direktiv har en eller flera instruktioner under sig. Dessa instruktioner bryter ned direktiven på detaljnivå.

5.2.6 Regler och riktlinjer

Säkerhetsfrågan beskrivs vara av högsta prioritet på SSAB och därefter följer koldioxidfrågan. Förutom koldioxidfrågan finns även ett flertal andra hållbarhetsfrågor som prioriteras. Verksamheten omfattas av ett flertal interna och externa regler och riktlinjer för efterlevnad av de krav som ställs. Styrdokument som verksamheten omfattas av är bland annat uppförandekoden som beskriver att miljöarbetet är i syfte att förebygga och begränsa oavsiktliga utsläpp. Vidare framkommer riktlinjer i form av ledningssystem, handlingsplaner och verktyg för att styra i enlighet med uppförandekod och styrdokument för att säkerställa ett systematiskt arbete med kritiska hållbarhetsfrågor. SSAB beskriver att processerna inom verksamheten bör ses som en helhet vilket innebär att det dagliga arbetet regleras av ett flertal olika föreskrifter. Ifall det exempelvis finns en bra idé för arbetet med masugnarna kan det möjligtvis inte förverkligas eftersom det skulle ha en negativ effekt på övrigt arbete. Därmed har anställda inte frihet att anpassa det dagliga arbetet efter hur de tycker det fungerar bäst, eftersom en överblick av konsekvenserna på resten av kedjan i verksamheten alltid bör finnas.

5.2.7 Mål och mått

SSAB beskriver att de mål som ställs för hållbarhetsstrategin strävar till att uppnå SSABs vision. I enlighet med hållbarhetsstrategin beskriver SSAB att förmågan till att leverera starka finansiella och operativa resultat förstärks om verksamheten drivs på ett hållbart sätt. Hållbarhetsstrategin delas in i konkreta mål, vilka bland annat är 10 miljoner ton årlig

59 koldioxidbesparing för kunderna år 2020 och Fossilfri verksamhet 2045. Vidare strävar SSAB

efter att minska koldioxidutsläppen i Sverige med 25% fram till år 2025, genom att byta från masugnar till en ljusbågsugn i anläggningen i Oxelösund. SSAB beskriver att det övergripande målet är att vara helt fossilfria tills år 2045. Målet om att vara fossilfritt är uppdelat i konkreta och mätbara delmål som uppdateras årligen. Vidare beskriver SSAB att nya hållbarhetsmål formuleras årligen för kort, medellång och lång sikt.

SSAB ska ha en framskjuten position inom stålbranschen vad gäller våra produkters och processers miljöprestanda.

(SSAB Uppförandekod 2019)

SSAB har som mål att ha ett medarbetarengagemang som överstiger det globala genomsnittet. En del i SSABs mål om att bli fossilfria är HYBRIT-Initiativet (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology). Genom initiativet är strävan efter att bli världens första fossilfria malmbaserade ståltillverkning. Målet med HYBRIT-initiativet är att SSAB ska bli fossilfria tills år 2045 men strävan är att redan år 2026 ha möjlighet att producera stål utan fossilfria utsläpp. Förutom HYBRIT-initiativet har SSAB arbetat med att införa rapporteringskraven som the Task

Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) utfärdat. TCFD är ett investerar-

initiativ som strävar efter att inkludera rapportering kring den finansiella påverkan på klimat- och koldioxidrisker i den formella och lagstadgade delen av årsredovisningen. Kraven innehåller exempelvis vilka riskscenarion en organisation ser och vilka åtgärder de tänker vidta mot de riskerna.

SSABs mål är kopplade till SDG-målen som FN tagit fram och anser att det är viktigt att bidra till målen. Därmed stöds möjligheterna till att nå målen inom verksamheten och i värdekedjan. De globala målen som ligger närmast SSABs arbete mot miljömässig hållbarhet är SDG 7

hållbar energi för alla, SDG 9 hållbar industri, innovationer och infrastruktur, SDG 12 hållbar konsumtion och produktion och SDG 13 bekämpa klimatförändringarna. SSAB är även medlem

i FN:s Global Compact och strävar till att efterleva dess 10 principer och främja dess anda inom olika områden, såsom exempelvis miljö.

På SSAB mäts det regelbundet ifall anställda möter olika målsättningar. De frågor som rör säkerhet mäts dagligen, utsläppsnivåer mäts månadsvis och rapporteras kvartalsvis. Vidare beskriver SSAB att anställda har individuella prestationsmål och dessa kan för en del medarbetare omfatta mål för utsläppsminskning eller andra hållbarhetsrelaterade mål. De individuella prestationsmålen fastställs under utvecklingssamtalen för att säkerställa att det finns

60

planer för kompetensutveckling. Det görs på så sätt att koncernens strategiska mål bryts ned till mål på divisions-, team- och individnivå. I samma syfte används SSAB ONE som handlar om att tydliggöra förväntningar och prioriteringar genom att bryta ned strategi och mål till grupper och individer.

5.2.8 Processer

För att minska miljöpåverkan, förebygga föroreningar och minimera uppkomsten av avfall beskrivs anställda arbeta på ett systematiskt, målstyrt och förebyggande sätt. På alla nivåer, från skiftlagsnivå till koncernledningsnivå, finns det en mall som är anpassad till respektive grupp med alla strategiska och operativa initiativ. Olika tavlor finns på dessa olika nivåer och kallas för SSAB One board. Tavlorna, som liknar Excel dokument skrivna på Whiteboard positionerade i verksamheten, visar olika frågor som är relevanta för enheten de befinner sig i så att de kan diskuteras och följas upp varje dag. Detta sker för hela organisationen, för koncernledningen tas dessa frågor upp två gånger i månaden.

5.2.9 Uppföljning och rapportering

SSAB beskriver att miljömålen fastställs och omprövas regelbundet och rapportering gällande miljöarbetet görs löpande till ledningen. I koncernledningen finns hållbarhetsfrågorna ofta på dagordningen för att se till att högsta ledningen är nära inbegripen i viktiga frågor som rör hållbarhet. De kontrollerar det dagliga arbetet och att det stämmer överens med uppsatta mål. Resultaten rörande hållbarhet följs upp inom SSAB och årligen rapporteras det arbete som gjorts för att uppnå respektive mål. Rapporteringen görs bland annat i hållbarhetsrapporten. Granskningen av hållbarhetsredovisningen genomförs i enlighet med ISAE 3000, medan granskningen av den lagstadgade hållbarhetsrapporten görs i enlighet med FARs rekommendation RevR 12. Övervakningen av SSABs hållbarhetsarbete genomförs av styrelsen. För varje produktionsanläggning finns en miljögrupp eller chef som ser till att lagstiftning och tillståndsärenden följs. SSAB har även något som kallas för intern kontroll som är ett digitalt system som framförallt avkräver chefer en rapport. Via den interna kontrollen checkar man av huruvida vissa saker knutna till policydokumenten har blivit gjorda. Det görs så att målen som sätts kan följas upp och rapporteras hela tiden.

Sedan har vi också en internrevision som revisorer gör på utvalda områden, där vi känner att vi behöver bli bättre eller där vi känner att vi behöver ha bättre kontroll och så. Intern-revisorn rapporterar direkt till vår styrelse, till revisionsutskottet.

61

Förutom det som SSAB själv har bestämt vid uppföljning av aktiviteter inom organisationen, har ledningssystemet en uppföljningsmekanism som bland annat kräver att miljörapporter lämnas in och att extern revision görs. Då problem uppstår genomförs en felsökning, beroende på vilken typ av problem det handlar om, och sedan sammanställs en aktivitetsplan för att lösa problemet.

Inom SSAB sker en kontinuerlig bedömning av hur styrningen utförs som en del av verksamheten. Processer förbättras därmed i enlighet med den för att säkerställa att de uppsatta målen uppnås. Regelbundna granskningar görs på alla anläggningar för att verifiera att kontinuerliga förbättringar genomförs enligt ISO-standarderna. Koncernen har en Risk Management organisation som hanterar övervakningen och uppföljningen av arbetet för att förebygga att skada inträffar och att minimera effekter av skada som trots allt inträffar.

Ständig förbättring säkerställs genom styrning och uppföljning av miljöprestanda gentemot mål och säkerhetsledningssystemet. Alla miljöskador och bristande efterlevnad av miljövillkor rapporteras till aktuella tillsynsmyndigheter. De utsläpp verksamheten avger kontrolleras löpande och omfattas av miljövillkor. Vidare granskas och uppdateras uppförandekoden och styrdokument avseende miljö och säkerhet regelbundet.

5.2.10 Kommunikation, interaktion och lärande

Den koncernövergripande strategin kommuniceras ned i organisationen till alla nivåer och sedan följs den löpande upp och rapporteras tillbaka. Arbetet inom organisationen är decentraliserat och sker därför lokalt. SSAB beskriver att det är mer fördelaktigt att en medarbetare pratar med sin chef på enheten om möjligheter och eventuella lösningar istället för att kontakta högsta ledningen, som skulle behöva mer förklaring av situationen.

[...] de möts och utbyter erfarenheter sinsemellan ofta. Så att på det sättet så sprider man goda idéer.

(EVP and Head of Sustainability, SSAB, 20 april 2020)

SSAB menar att nyckeln till att upptäcka och reda ut orsaker som ligger till grund för koncernens utmaningar är samarbete mellan anställda från olika funktioner och nivåer inom organisationen. Inom SSAB uppmuntras det även till att vem som helst kan komma med förslag på ett bättre arbetssätt, således uppmuntras konstruktivt, konkret och kreativt arbete. Genom medarbetarenkäter skaffar organisationen regelbundet feedback från sina anställda samtidigt

62

som de årligen genomför utvecklingssamtal och kontinuerligt arbetar med förbättringar för att engagera team inom verksamheten.

Intranätet är en viktig kommunikationskanal för att säkerställa att senaste direktiv och instruktioner finns tillgängliga. Utöver intranätet sker kommunikation inom organisationen dagligen; skyltar, policyer och berättelser är exempel på olika medel som används för att kommunicera information. Mellan SSABs verksamhetsställen och mellan skiftlagen på SSAB sker utbyte av erfarenheter i form av framgångshistorier. Enkäter mäter engagemang bland anställda och ger medarbetarna möjlighet till att lämna synpunkter. På så sätt kan SSAB använda enkätens resultat till identifiering av möjligheter till förbättringar.

Medarbetarna ges möjlighet till att rapportera eventuella överträdelser via SSABs Ethics Line som är ett globalt visselblåsarsystem. Genom funktionen kan medarbetarna anonymt rapportera misstänkta överträdelser online eller genom att ringa till den globala telefonlinjen dygnet runt. Informationsdelning av detta system sker via informationskampanjer och e-Learning. För stödjandet av hållbarhetsarbetet finns ett miljöråd.

I praktiken är hållbarhetsfrågorna integrerade i det dagliga arbetet på produktionsanläggningar, i divisioner och supportfunktioner.

(SSAB Hållbarhetsstyrning)

SSAB beskriver att olika typer av utbildningar genomförs både på chefsnivå och lägre nivåer. Inom SSAB görs kompetens- och ledarskapsutveckling för att attrahera, utveckla och behålla personal med rätt kompetens och kapacitet. Dessutom görs även satsning på bland annat utvecklingssamtal mellan chefer och anställda, successionsplanering, utbildning av anställda och utbildning av mångfald och inkludering. Anställda erbjuds möjligheter till kompetensutveckling. ”Utöver globalt samordnade program ansvarar respektive anläggning för att organisera utbildningsprogram för att förbättra yrkeskompetenser och säkerställa obligatorisk utbildning.” (SSAB årsredovisning 2019 s.75). Från alla delar av organisationen kan kandidater nomineras till den koncerngemensamma talangpoolen för framtida ledare. Inom denna talangpool är ledarskapsutveckling, coaching, mentorskap och arbetsplatsbaserat lärande exempel för personlig kompetensutveckling som kan genomföras.

Hållbarhetsfrågor knyts till ersättning inom SSAB. Interna mål inom säkerhet och miljö är delar av bonusprogrammet för vissa medarbetargrupper och den högsta ledningen. SSAB har en prestationsbaserad ersättningsfilosofi för att stödja engagemang och behålla talanger vilket

63

innebär att ersättningen baseras på arbetets krav och anställdas prestationer. SSAB beskriver även att kreativitet och nytänkande belönas bland anställda.

5.2.11 Riskhantering

Eftersom SSAB verkar inom en farlig verksamhet är hanteringen av risker viktigt. I SSABs riskhanteringsprocess är miljörisker inkluderade. Arbetet med kritiska hållbarhetsfrågor genomförs på ett systematiskt sätt och säkerställer olika ledningssystem och handlingsplaner. Riskanalyser, som görs regelbundet, omfattar möjliga utsläpp som kan orsakas av driftstörningar eller olyckor. De resultat som analyserna genererar är till grund för förebyggande insatser och korrigerande åtgärder på alla nivåer. Rapporteringen genomförs angående olika risker, vilka