Regler och riktlinjer

SAS påverkas av lagar och föreskrifter som ställer krav på minskad klimat- och miljöpåverkan. Det sker bland annat i och med restriktioner på bullernivåer och utsläpp av växthusgaser. På SAS eftersträvas att ta ansvar i alla länder och verksamhetsområden, vilket gör att alla anställda på SAS bör ta hänsyn till påverkan på miljön och samhället i allmänhet för att säkerställa en hållbar utveckling i det dagliga arbetet. Organisationen beskriver sig arbeta kontinuerligt med hållbarhetsfrågor för att möta nationella och internationella krav.

Det finns internationella riktlinjer, såsom bland annat GRI, FN:s Global Compact och FN:s mål för hållbar utveckling, som är grunden till processen för löpande genomgång av hållbarhetsfrågor. Alla enheter och anställda bör följa det förfaringssätt och anställningsvillkor som råder i länderna där de arbetar, således bör anställda även följa de lagar som berör deras arbetsuppgifter. En kontinuerlig övervakning av lagar och regler som påverkar SAS verksamhet görs för etablering av nya eller uppdatering av riktlinjer och rutiner.

5.1.7 Mål och mått

Utöver de lagstiftningar som finns för miljömässig hållbarhet har SAS egna strategiska miljömässiga hållbarhetsmål som ska uppnås. Avsikten med målen är att främja maximal samhällsnytta och således minimera klimat- och miljöpåverkan. Hållbarhetsmålen på SAS är ambitiösa och uppsatta på både kort- och lång sikt. Arbetet genomförs med tydliga och visuella mål som är nedbrytbara, men ändå ger en känsla av vart organisationen är på väg.

Det är två saker, dels så är det att vi har medarbetare som verkligen vill, som verkligen gör det bästa de kan av de förutsättningar som vi sätter upp.[...] Samtidigt har vi satt några väldigt rimligt ambitiösa mål som gör att många runt om i världen tar kontakt och undrar hur ska ni klara av det där?

(Head of Environment and CSR, SAS, 8 april 2020)

Det dagliga arbetet på SAS präglas av att arbeta mot visionen. Visionen om att uppnå kommersiellt flyg utan väsentlig klimatpåverkan till 2050 är uppdelad i delmål inför 2020 och 2030. Dessa innefattar bland annat att minska de totala koldioxidutsläppen med 25% jämfört med 2005 och att använda biobränsle i en omfattning som motsvarar hela bränsleförbrukningen för SAS inrikesflyg. Vidare pågår utvecklingsprojekt inom SAS, där syftet är att kommersialisera eldrivna flygplan från 2025. Med hjälp av målen och delmålen strävar SAS efter att överträffa de branschspecifika miljömålen. Arbetet mot målen görs bland annat med hjälp av olika måltavlor och anställda har under den senaste tiden fått allt större frihet att nå

52

målen inom vissa ramar. SAS arbetar mot FN:s mål för hållbar utveckling som ett verktyg för att strukturera den strategiska hållbarhetsagendan. SDG målen SAS strävar efter och som främst är kopplade till miljömässigt ansvar är mål 12 hållbar konsumtion och produktion och mål 13

bekämpa klimatförändringarna.

Ett annat mål inom SAS är förnyelse av flottan för att således minska utsläppen av växthusgaser från flygverksamheten. Detta mäts i och med att plan som har lägre bränsleförbrukning köps in eller leasas. För att öka bränsleeffektiviteten har ett program för minskad bränsleförbrukning integrerats i verksamheten. SAS har ett flertal mål som berör miljömässigt ansvarstagande och de flesta målen mäts genom koldioxidfaktorer dvs. olika nyckeltal relaterade till bland annat koldioxidutsläpp där absoluta och relativa utsläpp mäts. När det gäller andra utsläpp, mäts och redovisas de i både hållbarhetsnoterna och genom utsläppskalkylatorn på SAS webbplats. Mätningen av koldioxidutsläpp bygger på IATA:s koldioxidkalkylator. Vidare beskrivs att nyckeltal är viktiga för att visa en trend, men det är inte alltid där själva förändringen görs utan det sker där påverkan kan göras utifrån de övergripande målen.

5.1.8 Processer

SAS har processer för löpande genomgång av hållbarhetsfrågor som är väsentliga och relevanta. Processerna har under den senaste tiden utvecklats till att styra tydligare mot specifika områden. Det har även blivit mer fokus på snabba processer och fokus på att ledningssystemet ska arbeta med att nå målen snarare än att planera målen. Vidare beskriver SAS att målkonflikter kan uppkomma då strävan är att processer ska gå fortare, samtidigt som kvaliteten ska vara bättre. Dessa målkonflikter löses inom organisationen genom att prioriteringarna görs på en relevant nivå. En typiskt målkonflikt på SAS kan gälla energiförbrukningen. Processen bör ta så lite tid som möjligt men då förbrukas mer energi, vilket är i konflikt till att mindre energi bör gå åt och då bör en balans hittas däremellan. Samtidigt är det krav på att den miljömässiga hållbarheten ska prioriteras högre än vissa andra nyckeltal.

Processer och procedurer implementeras och lärdom tas från risker på andra avdelningar och övriga flygbolag för säkerställandet av att allvarliga olyckor och incidenter inte inträffar. Ledningssystemet har även strukturerade processer för att reducera och hantera samtliga risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet. Processer används även för att säkra kompetensbehovet. SAS arbetar aktivt för att säkerställa tillgång till rätt kompetenser och resurser samt så använder de processer och system för att ta tillvara på de interna resurserna och identifiera eventuella brister. Lean-principer implementeras successivt i processerna med

53

tydliga handlingsplaner som baseras på gemensamma mål som kan följas upp tvärs över verksamheten. Lean-principerna kallas på SAS för kontinuerliga förbättringsprocesser.

För att automatisera manuella processer har SAS tagit initiativ till fortsatt arbete med Artificiell Intelligens (hädanefter: AI). Arbetet med AI har bland annat potential till att ytterligare optimera flyglinjer. Processer har även tagits i bruk parallellt med måluppföljning för att kontrollera att allt fungerar.