Val av studieobjekt och respondenter

Vid val av studieobjekt gjordes en avgränsning till Sverige som geografiskt område. Eftersom studien fokuserar på miljömässig hållbarhet var organisationer i Sverige av intresse att undersöka, då landet är ledande inom CSR utifrån GCSI-indexet.

28

Urvalet av studieobjekt gjordes utifrån det som Bryman och Bell (2017) beskriver som ett målstyrt urval. Syftet med urvalet var därmed att välja ut fall på ett strategiskt sätt så att de var relevanta för studiens forskningsfrågor (Ibid.). Urvalet av studieobjekt gjordes så att de utvalda objekten skiljer sig från varandra med avseende på olika aspekter. Det gjordes i enlighet med att Bryman och Bell (2017) anser att det ger en variation på insamlad data.

Studieobjekten valdes ut baserat på fem olika kriterier (Bryman & Bell 2017). Det främsta gemensamma kriteriet för organisationerna som studerades var en betydande miljöpåverkan utifrån de totala koldioxidutsläpp som organisationerna avger. Kravet var att organisationerna ska vara i branscher med en betydande miljöpåverkan för att således besvara studiens syfte och frågeställningar, vilket kan förklaras i enlighet med det Bryman och Bell (2017) beskriver som målstyrt urval. Kriteriet uppfylldes genom att ta del av Sveriges officiella statistik som berör utsläpp på Naturvårdsverkets hemsida, där det framkom att industri- och transportbranscherna släppte ut mest koldioxid i Sverige år 2018 (Naturvårdsverket 2019a). Det andra kriteriet var att organisationerna ska uppfylla ett eller flera av villkoren för upprättandet av en hållbarhetsrapport. Villkoren (SFS 1995:1554 6 kap. §10) innefattar:

“[...]1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,

2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor,

3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor[...]”

Villkoren för upprättandet av en hållbarhetsrapport bör uppfyllas så att de studerade organisationerna rapporterar styrningen avseende miljöaspekter. Det tredje kriteriet var att de studerade organisationerna bör vara verksamma inom olika branscher för att få olika perspektiv på hur styrning mot miljömässigt ansvarstagande implementeras. Det fjärde kriteriet var att det fanns möjlighet till intervju med en ledande person på organisationen för att bidra med information som inte framkom i hållbarhetsrapporterna. Det sista och femte kriteriet var att organisationerna var listade på Nasdaq Stockholm år 2020 och därmed tillämpar svensk kod för bolagsstyrning.

Utifrån kriterierna, tillgång till tid och studiens upplägg valdes därefter de två organisationerna SAS och SSAB som uppfyllde samtliga villkor. Båda organisationerna har en betydande påverkan på miljön utifrån mängden koldioxidutsläpp. En bidragande orsak till att SSAB valdes

29

var att de hade störst koldioxidutsläpp i Sverige år 2019, i och med att de stod för 14 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp (Lundberg 2020). Det kan jämföras med koldioxidutsläppen från utlandsresor som svenskar gjort med flyg, som resulterade i något lägre utsläpp (Lidholm 2019). SAS är inte i närheten av SSAB när det kommer till koldioxidutsläpp men trots det är klimatpåverkan från flygbolaget betydande, eftersom förbränning på hög höjd uppskattas dubblera klimateffekten jämfört med förbränning på marknivå (Naturvårdsverket 2020). Både SAS och SSAB uppfyller villkoren för upprättandet av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Organisationerna är verksamma inom olika branscher och har olika försäljningsfokus. SAS är både B2B- och B2C- fokuserade, medan SSAB fokuserar på B2B försäljning. Eftersom organisationerna verkar inom olika branscher har de olika möjligheter och förutsättningar för en reducerad miljöpåverkan. Organisationerna är listade på Nasdaq Stockholm och inom båda organisationerna fanns möjlighet till intervjuer med ledande personer. Studien avgränsades till två organisationer på grund av att den studien utfördes under en begränsad tidsperiod och valet av fler organisationer hade krävt mer tidsåtgång.

Studiens urval avgränsades till de senast aktuella rapporterna som bolagen publicerat. Avgränsningen till senast tillgängliga information gjordes för möjlighet till att dra aktuella slutsatser utifrån hur organisationernas styrning såg ut. Vidare avgränsades styrdokumenten till dokument som behandlade miljömässig hållbarhet och som fanns publicerade för allmänheten på organisationernas hemsidor. I tabell 1 framkommer vilka rapporter samt styrdokument som analyserades i studien.

Tabell 1. Insamlad data i form av årsredovisningar, hållbarhetsrapporter och styrdokument, egenkonstrueradtabell

Vid val av respondenter beaktades att respondenten bör ha en ledande befattning på den undersökta organisationen och ha en koppling till CSR, hållbarhetsarbete eller ekonomistyrning. Det var av stor vikt att dessa kriterier uppfylldes, eftersom kriterierna var viktiga för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Respondenterna utgjordes av en person från vardera organisation, dock hade det varit till fördel med fler än en person från vardera organisation. Under studien gjordes försök till intervju med fler personer inom ledande positioner på

30

organisationerna men möjlighet till detta fanns inte på grund av tidsramen och det rådande läget med Covid-19 viruset. Respondenterna på organisationerna arbetar med hållbarhet och CSR frågor och gav en inblick i hur styrningen mot CSR och hållbarhet fungerar på daglig basis inom organisationerna. Båda respondenterna arbetar inom ledande befattningar på SAS respektive SSAB.

Förstudien, som gjordes för att skapa en bredare kunskapsbild av det studerade området, baserades på intervjuer med två ekonomer som inte har anknytning till de studerade organisationerna. Avgränsningen gjordes för att öka säkerheten för att det material som samlats in från intervjuerna inte är beroende av en enskild individs uppfattningar (Ahrne & Svensson 2015). Ekonomerna användes som en förstudie till arbetet för att samla in information och kunskap angående hur ekonomerna uppfattade att arbetet mot hållbarhet och CSR utförs i organisationers styrning. I förstudien gjordes en intervju med Klas Eklund, Senior Economist på Mannheimer Swartling och som tidigare arbetat som hållbarhetschef samt Emilia Cederberg, postdoktor i företagsekonomi och biträdande professor på Handelshögskolan i Stockholm, som tidigare arbetat som hållbarhetsanalytiker och forskat i hållbara investeringar. Respondenter både inom och utanför de studerade organisationerna valdes för att få inblick i hur styrningen mot miljömässig hållbarhet fungerar inom de två studerade organisationerna samt hur utomstående anser att styrning mot hållbarhet fungerar inom organisationer i allmänhet.

Tabell 2. Studiens respondenter, egenkonstruerad tabell