Det finns medvetenhet kring att det under intervjuprocessen framkom förvirring hos respondenterna angående begrepp som inte förklarades tydligt, vilket ledde till varierande tolkningar av en del frågor. Begreppen som ansågs vara förvirrande var vad som avses med miljömässig hållbarhet samt vad som avses med kärnvärderingar. Specifikt på SSAB orsakade begreppet miljömässig hållbarhet en förvirring då organisationen arbetar mot alla perspektiv av hållbarhet på samma sätt i sin styrning. Därmed betonade respondenten på SSAB att tolkningen av intervjusvaren behövde vara på alla perspektiv av CSR och hållbarhet och således inte endast på det miljömässiga ansvarstagandet. Dock framkom det trots detta olikheter som särskiljer det miljömässiga ansvarstagandet från det sociala och ekonomiska ansvarstagandet. Det fanns medvetenhet angående språkets extra viktiga betydelse i intervjuprocessen då intervjuerna genomfördes på distans via telefon, Skype och Microsoft Teams. Till fördel för studien var att den ursprungligen genomfördes av tre studenter med olika bakgrund i fråga om utbildning, kultur och arbetserfarenhet. Det gjorde att frågorna kunde formuleras och utvecklas så att alla tre förstod frågorna och dessutom granskade Magnus Enell, handledare, frågorna innan de
38
ställdes till respondenterna. Olika personer kan ha olika förmågor att uttrycka sig i tal (Svensson 2015), vilket trots noggrann utformning av frågorna kan ha påverkat hur respondenterna tolkat frågorna.
Språkanvändningen och tydligheten i intervjuprocessen kan ha varit lättare att förmedla i oklara situationer om intervjuerna skett på plats på respondenternas kontor. Därav var det av extra stor vikt att frågorna formulerades så tydligt och förståeligt som möjligt. Eftersom intervjuerna inte genomfördes fysiskt på plats kunde inte heller respondenternas kroppsspråk tydas. Därav kan det ha varit till nackdel att genomföra intervjuerna på distans. Trots detta resulterade intervjuerna i givande information. Respondenterna fick möjlighet att utveckla sina svar och fråga vid oklarheter, precis som vid ett fysiskt möte. Nackdelen med intervjuerna på Skype och Microsoft Teams var att anslutningen emellanåt var dålig trots att intervjuerna genomfördes från en lugn plats med bra internetuppkoppling. Därmed var det emellanåt svårt att höra respondentens svar vilket åtgärdades så fort som möjligt med att ställa följdfrågor så att en klarhet uppstod och allt kunde förstås i sitt sammanhang. Problemet med dålig anslutning resulterade även i att processen med transkriberingen emellanåt försvårades, eftersom det var svårt att fånga upp vissa ord.
Kritik kan vidare riktas mot utformningen av en intervjufråga. Frågan innehöll en inbyggd förväntan, vilket Bryman och Bell (2013) skriver bör undvikas. I intervjuguiden antogs att styrdokument delvis kan vara begränsande, vilket respondenterna inte ansåg dem vara. Denna inbyggda förväntan kan därmed ha påverkat respondenternas svar. Respondenternas svar kan även ha påverkats av att intervjuguiden sändes ut i förväg och att de således fick möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Dock anses fördelarna vara fler än nackdelarna med att respondenterna fick intervjuguiden i förväg, eftersom de då hade möjlighet till att i förväg fråga om något var oklart. Det finns även medvetenhet kring att respondenterna på organisationerna kan ha förvrängt intervjusvaren så att de inte skadar organisationens rykte, ifall respondenterna svarat utifrån det budskap som ledningen vill framföra och inte utifrån hur verkligheten är kan detta ha skadat studiens pålitlighet (Saunders, Lewis & Thornhill 2009). Respondenternas svar kan således även ha påverkat resultaten av studien, vilket innebär att utfallet kan ha varit annorlunda ifall de undersökta organisationerna och respondenterna varit anonyma.
39
3.7.2 Analysmetod och urval
Alternativa metoder till studiens genomförande är bland annat observationsstudier eller eventuellt mer omfattande fallstudier där ett flertal organisationer studeras. Studiens val av kvalitativ metod kan däremot motiveras med att ett liknande djup inte skulle ha uppnåtts med en kvantitativ studie. Ett kvantitativt tillvägagångssätt hade krävt en större omfattning av framförallt respondenter för att besvara studiens forskningsfrågor och uppfylla syftet.
Att använda semistrukturerade intervjuer vid kvalitativa studier kan reflekteras kring. Data som samlas in genom intervjuer kan analyseras på ett felaktigt sätt (Svensson 2015) och tolkning av insamlad data i kvalitativa undersökningar som inte är strukturerade kan påverkas av forskarens subjektiva bedömningar (Bryman & Bell 2017). Av den orsaken gjordes analysen noggrant, stegvis och utförligt utifrån kriterierna på riktad kvalitativ deduktiv innehållsanalys. Däremot kan subjektiva bedömningar omedvetet påverkat resultaten i studien trots att detta försökts undvikas.
Urvalet av studieobjekt kan reflekteras kring, i den mån att ett större urval skulle ha gett möjlighet till en större generaliserbarhet. Dock var två organisationer lämpligt antal för studien med denna tidsomfattning eftersom fler organisationer hade krävt mer tidsåtgång och ett utförligare arbete ifall analysen skulle gjorts på både primär- och sekundärdata. En djupare förståelse uppnåddes däremot då endast två organisationer studerades, vilket inte hade uppnåtts med fler organisationer under samma tidsram. Studien bidrog således med ökad förståelse kring hur miljömässigt ansvarstagande implementeras inom de studerade organisationerna. Kritik kan riktas till att tillförlitligheten i studien kan ha blivit bättre ifall antalet respondenter inom vardera organisation varit fler. Däremot fanns inte möjlighet till detta på grund av rådande omständigheter med Covid-19 viruset samt studiens tidsomfattning. Bryman och Bell (2017) riktar kritik mot att det i kvalitativa studier kan uppstå en osäkerhet kring huruvida olika individer valts ut för att medverka i intervjuer. Därmed beskrivs urvalet av respondenter utförligt och noggrant under kapitel 3.3.1. Därtill finns även förklaring för varför års- och hållbarhetsredovisningar samt styrdokument valts för insamling av data samt hur dessa fungerar ihop med intervjuerna för att skapa en helhetsbild. Det kan finnas en risk för greenwashing vid analys av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter eftersom de är kommunikationskanaler till allmänheten. Dock är sannolikheten för greenwashing mindre på stora organisationer som ständigt granskas av ett flertal kritiska externa parter. I likhet med det beskriver Saunders, Lewis & Thornhill (2009) att referenser i form av års- och hållbarhetsredovisningar som härstammar
40
från stora välkända organisationer är mer tillförlitliga än från mindre bolag, eftersom stora organisationer övervakas kontinuerligt och noggrant av allmänheten.
Analysmetoden kvalitativ innehållsanalys kan försvåra argumentationen för trovärdigheten och resultat på grund av att texterna innehåller ett flertal betydelser som bearbetas med en viss grad av egen interpretation (Graneheim & Lundman 2004). I studien har det förhindrats genom att alla, ursprungligen tre skribenter, noggrant kontrollerat analysen och granskat den från ett så objektivt synsätt som möjligt. Ett sådant tillvägagångssätt kan enligt Antonsson, Eriksson Korjonen och Rosengren (2012) vara till fördel eftersom påverkan av den enstaka personens subjektiva syn minskas och tolkningen av resultatet diversifieras. Innehållsanalys ansågs vara den lämpligaste metoden för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Detta eftersom innehållsanalys kan möjliggöra nya åsikter och således bidra till att avancera i forskningen (Graneheim & Lundman 2004). Genom användning av riktad innehållsanalys kunde redan existerande teoretisk metod bekräftas (Hsieh & Shannon 2005). Samtidigt så förde användningen av en på förhand vald teori med sig vissa begränsningar såsom att det var lättare att hitta bevis som stödde teorin än som var motsägelsefullt mot teorin (Ibid.). Dock var inte syftet med studien att bekräfta eller motsäga den teoretiska modellen utan den har använts som bas till att få förståelse över hur styrningen implementeras inom organisationerna.
3.7.3 Teoretisk metod
Det kan även reflekteras kring referenserna som användes i den teoretiska metoden. Enligt Bryman och Bell (2013) kan sekundärkällor ge en förvrängd bild av ursprungskällan, eftersom sekundärkällan är en tolkning av den primära källan. De sekundärkällor som användes granskades däremot kritiskt och användes främst som stöd till primärkällan. Det gjordes för att ge en mer heltäckande bild av ramverket och hur ramverket har använts i olika sammanhang, vilket gav stöd för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. För att öka studiens trovärdighet citerades viktiga personer inom ämnesområdet rutinmässigt (Ibid.).
Utifrån Simons (1995) LoC-ramverk inom MCS har det bland annat kritiserats att högsta ledningen inom organisationer vanligtvis är i fokus samt att informell styrning utesluts vid analys av LoC-ramverket (Martyn, Sweeney & Curtis 2016). Vidare var en brist med ramverket att det inte tar i beaktande den styrning som ska få anställda att följa de värden och normer som generellt anses vara riktiga i arbets- och organisationssammanhang (Ibid.). Medvetenhet kring det fanns och därmed ingick frågor i intervjuguiden som berörde hur alla anställda arbetar på daglig basis. Vidare var det svårare att få fäste i den informella styrningen då intervjuer endast
41
gjordes med ledande personer inom organisationen. För att den informella styrningen skulle ha observerats hade det krävts en mer omfattande studie som hade involverat bland annat observationer och möjligtvis även fokusgrupper. Dock utesluter studien inte ledningens uppfattningar och åsikter, vilket Langfield-Smith (1997) beskriver vara en nackdel med ramverket, eftersom personer med ledande befattningar intervjuades.
I tidigare studier har det argumenterats kring svårigheter att motivera orsaken till att olika styrmedel och metoder tillhör ett visst styrsystem (Ferreira & Otley 2009). Det eftersom en rätt eller fel motivering, till att exempelvis sökandet av möjligheter är en del av det värdebaserade styrsystemet, inte finns. Detta hanterades i studien genom att ett flertal referenser argumenterar för att specifika styrmedel och metoder tillhörde respektive styrsystem.
Genom extensivt utforskande angående vad LoC-ramverket innebär och vad som utmärker de olika styrsystemen, både utifrån originalmodellen som Simons (1994; 1995) utvecklade samt hur andra forskare använt sig av ramverket, har risken för oklarheter kring ramverket minimerats i studien. Därmed var ramverket lämpligt för att få en djupare förståelse i hur miljömässigt ansvarstagande uttrycks inom organisationer utifrån LoC-ramverkets fyra styrsystem.