Tillgången till grundläggande betaltjänster fungerar inte tillfredställande och upplevs dessutom ha försämrats i länet under året. De huvudsakliga problem som Länsstyrelsen Västerbotten ser är:
• Bankkontor läggs ner. I de flesta kommuner har antalet bankkontor fortsatt att minska i antal. Detta beror på att kundernas beteende har ändrats och att fler bankärenden sköts digitalt.
• Försämrade öppettider. Flertalet banker har kraftigt förkortat sina öppettider och några har numera enbart öppet för tidsbokning för kunder.
• Uttags- och serviceboxar tas bort. I samband med att bankkontor läggs ner påverkas också närheten till uttagsautomater och serviceboxar. Gamla uttjänta serviceboxar ersätts dessutom inte längre.
Nedläggningen av lokala bankkontor medför oro att lokalkännedomen, relationer och
kunskapen om de lokala förutsättningarna och de lokala företagen försvinner. Vid sidan av detta medför nedläggningarna även problem för gode män och nyanlända som på grund av
administrativa skäl i högre utsträckning än andra är i behov av det fysiska mötet med en
banktjänsteman. Det minskade antalet serviceboxar påverkar framför allt företag och föreningar som inte har egna avtal med värdetransportbolag då dessa är beroende av serviceboxar för deponering av dagskassor.
I kölvattnet av det minskade antalet bankkontor har handeln tagit ett stort ansvar för
kontanthanteringen i länet. Dessa tar emot och erbjuder kontantuttag och deponerar dagskassor. Det finns ett utbrett missnöje bland butikerna vad gäller kostnader, tid och risker med att
hantera kontanter. Butikerna uppger att de känner sig som landsbygdens banker utan att få något stöd för det.
Flera föreningar i länet har infört Swish som ett alternativ till kontant betalning. De flesta föreningar är nöjda med denna lösning då de slipper hantera kontanter och fler kunder både efterfrågar och föredrar Swish som betalningsalternativ. Men fortfarande består en del av föreningarnas kundunderlag av äldre personer som föredrar kontanter och därför måste deponeringsmöjligheter för dagskassor finnas tillgängliga.
Under året har två regionala stöd för fullskaliga ombud beviljats för att förbättra tillgängligheten till grundläggande betaltjänster. De nya ombuden är belägna i Åmsele och Fredrika och gör att Västerbotten i dagsläget har fem ombud på plats i länet. Insatserna har skett på utpekade strategiska serviceorter i samklang med det regionala serviceprogrammet. Alla insatserna används väl. Då dessa insatser ofta är belägna i dagligvarubutiker på landsbygden har de generösare öppettider och bättre tillgänglighet jämfört med traditionella banker.
Ombudslösningarna är viktiga komponenter för att förbättra tillgängligheten till grundläggande betaltjänster i Västerbotten.
Utöver det regionala arbetet med att bevaka tillgången till grundläggande betaltjänster har Länsstyrelsen Västerbotten deltagit i en regionträff och en nationell konferens för dessa frågor. Länsstyrelsen medverkar i den nationella stödgruppen som samordnar den nationella rapporten och leder dessutom en nationell arbetsgrupp, Betaltjänster och teknik. Arbetsgruppen har i uppdrag att vara kontaktyta för övriga länsstyrelser när det gäller betaltjänstlösningar anpassade efter behov och att vara uppdaterad om förändringar på betaltjänstmarknaden.
Inom ramen för uppdraget att bevaka grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov (Länsstyrelseinstruktionen §§ 64–65) har den årliga rapporten lämnats in till
Länsstyrelsen Dalarna som samordnar uppdraget.
Regleringsbrevsuppdrag 1.14
Berörda länsstyrelser ska bidra till att utveckla de selektiva regionala företagsstöden avseende jämställdhet, integration och miljö. En kartläggning av nuläget och en analys av hur dessa dimensioner kan utvecklas ska genomföras i samarbete med och enligt tidplan från Tillväxtverket.
Länsstyrelsen Västerbotten arbetar löpande med att utveckla de regionala företagsstöden med avseende på jämställdhet, integration och miljö och har under året tagit fram två nya
stödcheckar. Den ena checken är ett stöd till kostnader för bland annat affärsutveckling och riktar sig till företag som drivs av kvinnor eller av personer födda utanför Norden. Dessa båda grupper är underrepresenterade inom företagsstöden. Den andra checken riktar sig till företag som har krav på sig att ha en jämställdhetsplan, är skyldiga att genomföra en lönekartläggning eller annars bedriver ett aktivt jämställhetsarbete. Företagen kan få stöd för konsultinsatser inom dessa områden.
Länsstyrelsen har tagit fram material för att sprida information om checkarna. Bland annat har två filmer producerats som beskriver hur stöden ska sökas. Den ena filmen, som vänder sig till personer födda utanför Norden, ska tjäna som hjälp för dem som är intresserade av stödet men som ännu inte behärskar det svenska språket. Filmen är textad vilket gör det möjligt att via nätbaserade översättningsverktyg få texten översatt till en mängd språk.
Utfallet hittills för checkarna är mycket lovande med en övervikt för checken mot den
underrepresenterade gruppen kvinnors företagande. Totalt har 37 checkar beviljats med ett totalt stödbelopp om 3,9 mnkr.
Arbetet med företagsstöd och miljö har under året huvudsakligen riktats mot att se över möjligheten att skapa en check för miljöbefrämjande insatser i företag. Diskussioner har förts mellan handläggare av företagsstöd och miljösakkunniga inom myndigheten samt med externa aktörer såsom Energimyndigheten och Energikontor Norr AB. En slutsats från diskussionerna var att andra aktörer redan erbjuder olika former av stöd inom området, varför ingen ny check tagits fram. Länsstyrelsen Västerbotten bedömer frågan som viktig och kommer därför att fortsätta utreda förutsättningarna för ett stöd.
Tillväxtverket leder och samordnar arbetet med kartläggning och analys av de tre dimensionerna jämställhet, integration och miljö. Arbetet med detta har hittills bestått av telefonintervjuer och workshops. Länsstyrelsen Västerbotten har medverkat genom att delta i en workshop och svarat på de intervjufrågor som ställts och avvaktar vidare instruktioner från Tillväxtverket.
Regleringsbrevsuppdrag 1.15
Länsstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelsen i Västerbottens län ska redovisa dels egna insatser för att stärka Barentssamarbetet och genomförandet av ordförandeskapet i
Barentsrådet (BEAC) 2017–2019, dels länsstyrelsernas insatser för att stödja andra aktörers deltagande i Barentssamarbetet. Utgifter och finansiering för verksamheten ska särredovisas med en uppdelning på insatsernas huvudsakliga inriktning, större projekt och seminarier. Länsstyrelserna disponerar medel från anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan.