Diagrammet visar hur stor andel av budgeten för respektive delåtgärd i Landsbygdsprogrammet som har beviljats och hur stora anspråken är procentuellt.
Kommentarer till diagram
Samarbete
I samarbetsåtgärderna är det möjligt att arbeta med projekt i traditionell mening och inom åtgärden har en utlysning genomförts under 2017 som avsett samarbetsprojekt för att skapa nya jobb Sammanlagt inkom tre ansökningar till myndigheten varav ett projekt har beviljats stöd. Budgeten som tilldelats för samarbetsprojekt i båda delåtgärderna har varit begränsad och i dagsläget är pengarna i stort intecknade om inte nya medel tillförs åtgärderna. En svårighet i delåtgärden som handlar om nya jobb är det krav som ställts att den privata finansieringen måste uppgå till 30 procent om det finns livsmedelsföretag som ingår i projektet. Detta upplever de sökanden som en för hög andel privat finansiering för att projekten ska vara möjliga att genomföra.
Bredband
Under 2017 har åtta projekt beviljats stöd för utbyggnad av bredband. Av Länsstyrelsens Västerbottens tilldelade budget på drygt 142 mnkr har 100 procent nu intecknats i totalt 41 beslut. Med beviljade medel uppgår antalet som får tillgång till nästa generations accessnät (NGA-nät) till 12 905 invånare om projekten fullföljs som planerats. Kostnaden för
utbyggnaden av bredband har bland annat blivit dyrare än beräknat. Målvärdet för Sverige för programperioden och befolkning som får fördel av nya eller förbättrade IT-infrastrukturer har också sänkts med 31 procent.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Småskalig infrastruktur, 2,2 milj Bredband, 142,4 milj Service och fritid, "kommersiell service", 44,5 milj
Service och fritid, "Idrotts- fritidsanläggn, samlingslokaler, 7,6 milj Infrastruktur samt för turistinformation, 9,2 milj
Utveckling av natur- och kulturmiljöer, 8,4 milj Utveckling av natur- och kulturmiljöer
/Hembygdsgårdar, 2,3 milj Samarbete för att skapa nya jobb, 4,1 milj Samarbete mellan aktörer inom jordbruk samt
inom livsmedelskedjan, 2,7 milj
Service och fritid – kommersiell service
En annan delåtgärd där intresset är stort är stödet till investeringar i service och fritid på landsbygden. Investeringsstödet ingick tidigare i anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder men fördes över till Landsbygdsprogrammet från och med 2014. Detta har krävt ett nära samarbete med tidigare handläggare av företagsstödet på Länsstyrelsen för att överflyttningen ska bli så smidig som möjligt utan några nackdelar för de sökanden av stödet. De investeringar som framförallt har beviljats medel är stöd till butiker och drivmedelsanläggningar för nystart, inredning, kyl- och frysanläggningar, pantmaskiner med mera.
Service och fritid – idrotts- och fritidsanläggningar
Intresset för investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar och samlingslokaler översteg i slutet av året tillgänglig budget. Tidigare uppläggning med beslutsomgångar till och med 2016 kom att missgynna projekt i glesbygden framför tätorts-/stadsnära projekt där tillgången till denna typ av anläggningar för idrott och rekreation vanligen är bättre.
Turistinformation, småskalig infrastruktur, natur och kultur samt hembygdsgårdar
Det förväntade intresset för stöd har varit stort men kravet på privat finansiering begränsade möjligheterna i de delåtgärder som rör ledutveckling och turistinformation, småskalig infrastruktur, investeringar i natur och kulturåtgärder samt stöd till investeringar i
hembygdsgårdar. Svårigheter att få fram den privata finansieringen på tio procent, och i mindre utsträckning kravet på den övriga offentliga finansieringen, har klart påverkat söktrycket negativt.
Åtgärd Miljöinvesteringar
Endast en ansökan om miljöstöd har kommit in vilket kan förklaras med att stödreglerna
tidigare har varit ett hinder för finansiering av miljöinvesteringar för bland annat att anlägga och restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald. Att den privata finansiering nu kan ersättas av en offentlig finansiering gör det möjligt att genomföra projekt som annars inte varit möjligt.
Regionala prioriteringar och urvalskriterier bidrar till programmets mål
Den regionala handlingsplanen för Västerbotten beskriver länets prioriteringar och grunder för urval.
Prioriteringen av de ansökningar som beviljas stöd styrs i första hand av nationella
urvalskriterier. Den regionala handlingsplanen ger möjlighet att styra beviljandet av stöd även mot regionala prioriteringar, både genom att i vissa åtgärder formulera fullständiga regionala urvalskriterier och genom att i andra åtgärder formulera ett regionalt behovskriterium inom de nationella urvalskriterierna.
Landsbygdsprogrammets mål är lika för hela landet, men vägen mot dem kan vara olika beroende på varierande regionala förutsättningar. Ett exempel är investeringsstödet för ökad konkurrenskraft i lantbruket. Länsstyrelsen Västerbotten har bedömt att den viktigaste utmaningen och prioriteringen för länet, och för att nå målen i Landsbygdsprogrammet, är att fortsätta medverka till att bygga effektiva och lönsamma jordbruksföretag i syfte att
överhuvudtaget behålla jordbruksverksamhet i bygderna. Genom de regionala urvalskriterierna kan beviljandet av stöd inriktas mot strukturförändringar, företag i tillväxt och att bygga starkare jordbruksföretag. Länsstyrelsen arbetar även för att gynna jämställdheten genom att prioritera bidrag till en underrepresenterad grupp när det är möjligt. Län i starka
jordbruksbygder med goda förutsättningar för jordbruk kan ha anledning att göra andra prioriteringar.
De regionala urvalskriterierna är med andra ord viktiga för att kunna möta de prioriteringar som uttrycks i den regionala handlingsplanen och som grundas på den SWOT-analys som
fastställdes inför programstarten. Regionala urvalskriterier finns dock endast för ett fåtal åtgärder, och har i vissa fall ersatts med ett regionalt behovskriterium inom de nationella urvalskriterierna. På detta sätt behålls en viss möjlighet till regional profil för prioriteringar. En svårighet med tillämpningen av länets prioriteringar är det komplexa innehållet och uppbyggnaden av den regionala handlingsplanen. Med ett stort antal delåtgärder, bilagda bedömningsgrunder, begränsningar i villkor för stöden och därtill styrande föreskrifter blir arbetet med genomförandet av programmet inte alldeles optimalt och minskar fokus på uppställda mål. Det kan mer komma att handla om att följa regelverk vid bedömning och handläggning av ansökningar för att inte riskera att felaktiga beslut fattas som kan få konsekvenser för stödmottagaren.
Regionala partnerskapet är ett viktigt forum för diskussioner och förankring
Den regionala handlingsplanen för Landsbygdsprogrammet i Västerbotten har förankrats i ett regionalt partnerskap som är ett viktigt forum för information om Landsbygds- och Havs- och fiskeriprogrammens möjligheter till stöd i länet. Det regionala partnerskapet är också ett viktigt forum för att diskutera och förankra förändringar och regionala prioriteringar. Partnerskapet är ett trepartnerskap med ideell, privat och offentlig representation och omfattar ett tjugotal deltagande organisationer. Till partnerskapet har sex fokusgrupper kopplats med ansvar för olika områden: bredband, fiske, lantbruk, energi/klimat, service och attraktiv landsbygd. Det sistnämnda området omfattar turism, natur och kultur samt lokal utveckling. I fokusgrupperna deltar 5–8 personer med särskild kompetens inom aktuellt sakområde.
Två regionala partnerskapsträffar har genomförts. Totalt deltog 32 personer i de båda träffarna.
Samarbete med fokusgruppen för utbyggnad av bredband
Länsstyrelsen Västerbotten har under året haft löpande kontakter samt ett möte med
fokusgruppen för bredband om pågående utbyggnad av bredband i Landsbygdsprogrammet. I fokusgruppen ingår Region Västerbotten med bredbandskoordinator, AC-Net och en person med lång erfarenhet av tidigare bredbandsutbyggnad i Västerbotten. Länsstyrelsens samarbete med bredbandskoordinatorn och AC-Net har gjort det möjligt att få till stånd en regional prioritering och nå de glesa områdena trots att det i åtgärden enbart är möjligt att tillämpa nationella urvalskriterier i bedömningen. Här finns både stora projekt geografiskt tätortsnära i kustlandet och små projekt med få anslutningar i inlandet i glest befolkade områden. Genom samarbetet sker nu en utbyggnad av bredband och områdesnät i samtliga kommuner i Västerbotten.
Upprättade åtagandeplaner för betesmarker under 2017
Under 2017 har tre åtagandeplaner upprättats efter besök i fält och fyra planer på skärm. Genomsnittlig tidsåtgång för upprättande av åtagandeplanerna har varit 28 timmar. Antalet block ingående i åtagandeplaner har varit 17. Genomsnittlig tidsåtgång per block i