Länsstyrelsen Västerbotten arbetar med Miljömålen i fokus som är en av de långsiktiga prioriteringarna i Länsstyrelsens vision Tillsammans gör vi det hållbara möjligt.
Länsstyrelsen bedömer årligen miljökvalitetsmålen på regional nivå och rapporterar in till miljömålsportalen, www.miljomal.se. Nytt för 2017 var att genomföra en uppföljning av det övergripande Generationsmålet. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt och de gäller även för Västerbotten. Naturvårdsverket bedömer att Begränsad Klimatpåverkan inte kommer uppnås men att Skyddande ozonskikt ska kunna uppnås till 2050. Säker strålmiljö bedömer
strålsäkerhetsmyndigheten är nära att nås. Tillsammans med de nationella bedömningarna innebär det att ett av sexton miljökvalitetsmål kommer att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå, Storslagen fjällmiljö,
Grundvatten av god kvalitet, Säker strålmiljö och Ingen övergödning. Detta innebär att tolv mål inte kommer att nås till år 2020. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås bedömer Länsstyrelsen att det behövs många fler vägledande beslut och insatser.
Länsstyrelsen har särskilt utvalda medarbetare som ansvarar för något av de 16
miljökvalitetsmålen. De ansvarar för bedömningen av sitt miljökvalitetsmål och deltar i
uppdateringen av indikatorerna på miljömålsportalen. Löpande under året har möten genomförts med de miljömålsansvariga och med andra medarbetare från berörda sakområden inom
Länsstyrelsen, särskilt med sakområdet Energi och klimat. Myndigheten har även ett nära samarbete med Skogsstyrelsen, som har det regionala ansvaret för miljökvalitetsmålet Levande Skogar.
Miljömålsarbetet har innefattat deltagande i det interna nätverket för planeringsunderlag som syftar till att på ett bra sätt tillgängliggöra planeringsunderlag på Länsstyrelsens externa webbplats.
Företrädare för Länsstyrelsens miljömålsarbete deltar också i det interna och externa
Klimatrådet (råd för klimat, miljö och energi) för att bland annat förankra och få genomslag för miljömålsarbetet i länet. Klimatrådet beskrivs utförligare under sakområdet Energi och klimat. Länsstyrelsen deltar i den nationella arbetsgruppen Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS). Länsstyrelsen Västerbotten har deltagit i RUS-projektet Hälsofrämjande processer som stöd för miljömål och hållbar utveckling tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna samt varit med i styrgruppen i RUS-projektet Ekosystemtjänster i handläggningen. Under 2017 genomfördes seminarier på 17 länsstyrelser i Sverige, varav ett i Västerbotten.
Utveckling, samordning och genomförande av det regionala åtgärdsprogrammet
Länsstyrelsen Västerbotten har i samverkan med ett flertal aktörer i länet tagit fram ett regionalt åtgärdsprogram för hållbar utveckling med förslag på lämpliga åtgärder i arbetet för att nå miljömålen. Åtgärdsförslagen är sorterade inom olika fokusområden och dessutom indelade för olika grupper av aktörer. Under 2017 har arbetet med att revidera åtgärdsprogrammet fortsatt, bland annat genom att utreda kopplingar till andra interna åtgärdsprogram, strategier och sakområden.
Det fortsatta arbetet för att få genomslag för miljökvalitetsmålen och hållbar utveckling i länet sker även i arbetsgruppen Hållbara Västerbotten. Hållbara Västerbotten är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting och Umeå universitet.
Samarbetet är ett viktigt led i att få genomslag för miljöarbetet i det regionala tillväxtarbetet, det regionala hälsoarbetet och hållbart lärande.
Ett nytt åtgärdsprogram har tagits fram av Vattenmyndigheterna som har stor betydelse för att kunna nå de miljömål som handlar om vatten. Inom verksamhetsområdet Energi och klimat samt klimatanpassning tas också handlingsplaner fram.
Stödja kommunerna i arbetet med generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt att de får genomslag i den regionala samhällsplaneringen och i det regionala tillväxtarbetet
Länsstyrelsen Västerbotten verkar för att få genomslag för miljökvalitetsmålen i ett antal processer. Kommuner och näringslivet får stöd genom arbetet i den samhällsomställning som krävs för att vi ska nå hållbar utveckling och uppnå miljökvalitetsmålen.
Samverkan för hållbar utveckling i Västerbottens län är namnet på den externa process som Länsstyrelsen bedriver tillsammans med länets aktörer, kommuner, företag, organisationer och allmänhet. Inom denna process revideras miljökvalitetsmål och åtgärdsprogram för att få genomslag för generationsmålet och miljökvalitetsmålen i länet. Intresset för samverkan är stort
och drygt 100 personer och cirka 70 aktörer, däribland länets samtliga kommuner, har medverkat i processen.
Länsstyrelsen tillgängliggör statliga underlag för kommunernas planering och ger råd och stöd i ärenden som rör användningen av mark och vatten. Länsstyrelsen informerar om att
planhandlingen ska innehålla en kort redogörelse för prioriterade miljökvalitetsmål i planarbetet och hur planen ska bidra för att främja dessa. En viktig fråga i detta sammanhang är Hur kan översiktsplanen bidra till att miljökvalitetsmålen nås?
I mars anordnade Länsstyrelsen en dag om upphandling och giftfri vardag tillsammans med Kemikalieinspektionen, Upphandlingsmyndigheten och RUS. Under dagen diskuterades olika aktörers roller, ansvar och möjligheter. Kemikalieinspektionen presenterade hur man kan arbeta förebyggande för att minska riskerna med miljö- och hälsofarliga kemikalier samt vilka
kemikalieregler som finns för olika produktområden. Det var 39 anmälda deltagare till seminariet.
Den 19–20 oktober bjöd Länsstyrelsen tillsammans med Region Västerbotten in till
samlingsplats för aktuella diskussioner om samhällsplanering med fokus på bostadsbyggande och bostadsmarknad. Seminariet riktade sig till tjänstemän och politiker med intresse för samhällsutveckling, bostadsförsörjning, översiktsplanering, detaljplanering, infrastruktur och trafik.
I november arrangerade Länsstyrelsen tillsammans med RUS ett seminarium om
ekosystemtjänster. Målgruppen för seminariet var tjänstemän på Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och kommuner som arbetar med energi och klimat, klimatanpassning, kulturmiljö, landsbygd, miljökvalitetsmål, miljöskydd, naturvård, näringsliv, vattenfrågor och samhällsplanering. 21 personer deltog.
Västerbottens hållbarhetsvecka SEE (Social, Ekonomisk och Ekologisk utveckling) har för nionde året i rad genomförts under vecka 38. SEE är en mötesplats för alla som är intresserade av hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv och veckan har en direkt koppling till generationsmålet. Engagemanget för klimat- och miljöfrågorna har vuxit stadigt sedan den första SEE-veckan arrangerades 2009. Under 2017 bjöd SEE
Hållbarhetsveckan på 150 aktiviteter i Norr- och Västerbotten med inriktning mot hållbar utveckling.
Arrangemangen involverade företag, organisationer, föreningar, myndigheter, skolor och kyrkor. Antalet deltagare under veckan var närmare 7000 personer. Skellefteå och Sorsele var årets SEE-kommuner med ett extra engagemang. Styrgruppen för SEE består av representanter från Länsstyrelsen Västerbotten, Västerbottens läns landsting, Region Västerbotten, Umeå universitet, Umeå kommun, Skellefteå kommun och Nolia AB. Västerbottens arbete med hållbarhetsveckan har spridit sig till Norrbotten och Österbotten i Finland har anmält intresse om att ha en SEE-vecka nästa år. De hade två aktiviteter i årets program.
Under hållbarhetsveckan anordnade Länsstyrelsen klimatvisningar för andra året i rad. Skolelever i åldern 13 till 17 år bjöds in, och i viss mån även politiker, tjänstemän och allmänhet. Länsstyrelsen bjöd in klimatexperter från SMHI och Visualiseringscenter C som tillsammans presenterade det aktuella klimatläget och framtida klimatprognoser i en uppblåsbar geodom. Klimatvisningarna arrangerades under tre dagar. En dag i Bureå i Skellefteå kommun, en dag i Sorsele kommun och en dag i Dorotea kommun. I Dorotea bestod en betydande del av
skoleleverna av nyanlända. Antalet besökare var cirka 400, med en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Aktiviteten uppmärksammades i regionala medier.
Länsstyrelsen och Skellefteå kommun anordnade även en hållbar after work i Skellefteå: Vägen till en värdefull vardag. Fredrik Warberg från Tidsverkstaden talade på temat Kommer
omställningen till en hållbar utveckling att gå ut över vårt välbefinnande?
Länsstyrelsen arrangerade den 22 november, konferensen Klimatforum Västerbotten med fokus på mat och klimat. Under konferensen diskuterades bland annat hur klimatförändringarna påverkar vår möjlighet att producera mat globalt och hur nya globala förutsättningar och problem påverkar oss i Västerbotten. Där diskuterades även hur jordbruket i norra Sverige påverkas av ett förändrat klimat, vilka utmaningar och möjligheter vi står inför samt vilka förutsättningar och vilken klimatpåverkan jordbruket i norra Sverige har.
Under 2017 har Länsstyrelsen varit pådrivande i arbetet med att främja åtgärder som effektivt minskar regionala utsläpp av växthusgaser. I Västerbottens län inkom under året 42 ansökningar in till Klimatklivet, varav 14 beviljades investeringsstöd.
Åtgärderna som beviljats stöd har till stor del bestått av publika och icke-publika laddstationer. Länsstyrelsen har även medarrangerat informationsträffar om elbilar och laddstolpar och möjlighet till investeringsstöd.
Länsstyrelsen anordnade en träff för länets miljö- och hälsoskyddsinspektörer den 25–26 oktober. Under träffen presenterades länets nya åtgärdsprogram för vatten. Länsstyrelsen informerade om vattentäkter, presenterade resultatet från revisonen av kommunernas tillsynsarbete, projekt om enskilda avlopp, energi inom tillsynen samt gränsöverskridande avfallstransporter.
Länsstyrelsen har deltagit på träffar med Region Västerbotten med anledning av deras uppdrag från Tillväxtverket att lyfta fram klimat och miljö i det regionala utvecklingsuppdraget. Länsstyrelsen deltar också i Region Västerbottens arbete med en regional livsmedelsstrategi.
Återrapportering regleringsbrevsuppdrag
Regleringsbrevsuppdrag 1.22
Länsstyrelserna ska redovisa arbetet med att identifiera förorenade områden som är lämpliga att sanera för byggande av bostäder. Av redovisningen ska särskilt framgå hur länsstyrelserna informerat kommunerna och andra aktörer om möjligheterna till bidrag samt en uppskattning i tid om när områden är aktuella för bidrag.
Arbetet finansieras delvis från anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Vid träffar med kommunernas byggnadsnämnder har Länsstyrelsen Västerbotten informerat om bidraget för sanering av förorenade områden som är lämpliga för bostadsbyggande.
Länsstyrelsen har även informerat om bidraget vid ett dialogmöte om kommunal planering för bostäder som ordnades av Region Västerbotten. Deltagare på mötet var politiker, tjänstemän och kommunala bostadsbolag. Kommunala handläggare på plan-, mark-, exploaterings- och miljökontoren bjöds även in till en informationsdag om bidraget anordnat av Länsstyrelsen i Norrbotten och Naturvårdsverket. Möjlighet gavs att delta på plats i Luleå eller via Skype. På
Länsstyrelsens webbplats har en länk till Naturvårdsverkets information om bidraget publicerats.
E-post med information om bidraget och med en uppmaning om att redovisa områden som kan vara aktuella för stödet har skickats ut till kommunernas miljö- och byggchefer samt till mark- och exploateringscheferna. Information om bidraget har även skickats till kommunernas miljöinspektörer.
Utifrån den dialog som genomförts med kommunerna har en lista över möjliga områden som kan vara aktuella för bidrag tagits fram. Ingen kommun i Västerbottens län har kommit så långt att man ansökt om bidrag men listan nedan ger en indikation på vilka områden som kan komma att vara aktuella i Västerbotten.
Fastighets-
beteckning Kommun Bostadstyp
Riskklass/ branschklass
När i tid det är aktuellt att söka bidrag
Tjärhovet 4 Lycksele Flerbostadshus Riskklass 3 2018 Brobacka 12 Lycksele Flerbostadshus Riskklass 2 2025 Degerfors 2:17
Degerfors 47:1
Vindeln Flerbostadshus Riskklass 3 2022 Skellefteå 5:1 Skellefteå Flerbostadshus Riskklass 3 2018 Abborren 1
Skellefteå 4:1 Flundran 8 och 11
Skellefteå Flerbostadshus Riskklass 2 2018
Kapella 1, 5, 11, 15
Skellefteå Flerbostadshus Riskklass 4, Branschklass 2 Branschklass 3
2018
Hörneå 8:815 Hörneå 8:816
Umeå Enbostadshus Riskklass 1 2020 Hörneå 8:539 Umeå Flerbostadshus
och
enbostadshus
Riskklass 1 2018
Regleringsbrevsuppdrag 1.23
Länsstyrelserna ska redovisa insatser som gjorts för att samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, åtgärdsprogram för hotade arter, tätortsnära natur, lokala naturvårdsprojekt och vilt- och rovdjursförvaltning. Redovisningen ska omfatta hur länsstyrelserna, i syfte att minska ärendebalanserna, arbetat med att slutföra ärenden om naturreservat samt insatser för artbevarande. Arbetet finansieras delvis av medel från anslaget 1:15 Skydd av värdefull natur, anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur och anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.