Länsstyrelserna ska kommentera nedanstående volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av
återrapporteringskraven.
Volymer och kostnader (Avser verksamhet 40* och 41*) 2017 2016 2015
Årsarbetskrafter män 2,3 1,9 1,8
Årsarbetskrafter kvinnor 5,7 6,3 5,9
Andel av totala årsarbetskrafter (%) 3,36 3,56 3,48
Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 8 258 8 574 8 221
Andel av totala verksamhetskostnader (%) 3,31 3,69 3,69
Antal ärenden, inkomna och upprättade 1 194 1 187 591
Antal beslutade ärenden 1 132 1 180 595
Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 1 1 2
Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0
Kommentar till tabellen volymer och kostnader
Tabellen visar endast marginella förändringar under perioden 2015-2017 förutom antal inkomna och beslutade ärenden. Denna förändring beror främst på nya rutiner 2016 vad gäller
diarieföring av Länsstyrelsens bevakning i fastighetsbildningsärenden från Lantmäteriet.
Ärenden
Aktiv översiktsplanering i alla delar av länet
Det pågår fortfarande en aktiv översiktsplanering i länet och i så många som åtta av länets femton kommuner pågår arbete med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan. Utöver detta arbetar sex kommuner med en eller flera fördjupade översiktsplaner och fyra kommuner med tematiska tillägg till översiktsplanen. Under 2017 har en fördjupad översiktsplan och två revideringar av tillägg till översiktsplanen för LIS (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) antagits.
Länsstyrelsen Västerbotten har under året på begäran av en kommun tagit fram en kommunsspecifik sammanfattande redogörelse som underlag för kommunens aktualitetsprövning.
Detaljplaner – flest ärenden från Umeå och Skellefteå
Den övervägande andelen (66 procent) av inkomna planärenden och antagna detaljplaner kommer från Umeå och Skellefteå, länets två största kommuner. Fyra av länets femton kommuner har inte antagit någon detaljplan under året. I jämförelse med föregående år kan Länsstyrelsen se en viss nedgång av antalet antagna detaljplaner, i princip jämnt fördelat över länets kommuner.
Länsstyrelsens rådgivning i detaljplane- och översiktsplaneärenden efterfrågas kontinuerligt av kommunerna. Rådgivning har framför allt skett i samband med ordinarie ärendehandläggning men också via telefon, e-post och genom de återkommande kommunbesöken. Frågor från kommunerna berör oftast formalia och handläggning, bland annat hur barnperspektivet, tillgänglighet, jämställdhet med mera kan hanteras i planprocessen.
De större svårigheterna och konflikterna, som en del av länets detaljplaner berörs av, är dels intresseavvägningen mellan riksintresse för kulturmiljövården och det enskilda intresset, dels konflikten mellan trafikbuller och exploatering av bostäder. I fjällkommunerna finns främst svåra hydrologiska och geotekniska bedömningar.
Umeå kommun har ofta planärenden som berör flera statliga intressen. För att tidigt kunna ha dialog om dessa deltar Länsstyrelsen en gång i månaden i kommunens interna möte om nyinkomna planförfrågningar.
I tolv av länets femton kommuner är det konsulter som sköter stadsarkitektuppdraget och endast fyra kommuner har anställda handläggare som upprättar planer. Det innebär att de flesta av länets kommuner har en planeringsorganisation med allt för liten, många gånger obefintlig, kapacitet och erfarenhet. Detta medför att kvaliteten på detaljplanerna inte alltid är
tillfredsställande. Något som visas bland annat i brister i planhandläggarnas användning av planbestämmelser, formaliahanteringen, hanteringen av plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Detta gäller även några av de planer som kommunerna upphandlat av konsulter. Detta medför ett ökat behov av rådgivning och handläggningstid för sakområdets handläggare.
Ökat antal inkomna stödärenden
De nya stöden har medfört att ärendemängden har ökat väsentligt under året. Detta med anledning av att det under slutet av 2016 och i januari 2017 infördes flera nya stöd inom bostadssektorn och ett nytt stöd till lagring av egenproducerad el. Även antalet ärenden som avser statligt stöd till solceller har ökat från ett tjugotal ärenden under de senaste åren till 75 inkomna ärenden under 2017.
Mängden fastighetsbildningsärenden är något fler än ifjol
Länsstyrelsens ärendemängd för allmängranskning av Lantmäteriets fastighetsbildningsärenden är något fler än föregående års nivå på omkring 15 ärenden i veckan vilket sammanlagt innebär en mängd på ungefär 600 ärenden per år. Huvudparten består av beslut om underrättelser om avslutade förrättningar. Ungefär 6 procent av ärendena gäller samråd om förslag till
fastighetsförrättningar, en siffra som enligt Länsstyrelsens mening kunde ha varit högre då fler samråd borde hållas i ärenden om avstyckning av skogsfastigheter. För de samrådsunderlag som inkommer, får Länsstyrelsen i många fall begära kompletterande underlag för att kunna göra adekvata bedömningar av hur den föreslagna förrättningen kan komma att påverka de allmänna intressen som Länsstyrelsen har att bevaka.
Ärenden kring nätkoncessioner har ökat något
Länsstyrelsen Västerbotten ser en tydlig ökning av antalet ärenden om nätkoncessioner sett över en fyraårsperiod. Ökningen förklaras dels av att det beviljats tillstånd till flera vindkraftsparker i länet som behöver nätanslutning, dels har Energimarknadsinspektionen ställt högre krav på bolagen, bland annat om naturvärdesfrågor. Detta har lett till att remissförfarandet och behovet av att bemöta yttranden ökat, men också att bolagen samråder flera gånger om samma
sträckning. De skärpta kraven återspeglas även i att Energimarkandsinspektionen avslagit tre ansökningar om nätkoncession i länet under 2016, vilket inte skett tidigare.
Samlad bedömning av resultat
Länsstyrelsen Västerbotten bedömer att sakområdet samhällsplanering och boende uppnått goda resultat och hög måluppfyllelse i förhållande till givna förutsättningar. Bedömningen bygger främst på genomförda insatser relaterade till Länsstyrelsens ansvar att verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Enligt den senaste regionala bostadsmarknadsanalysen har 12 av 15 kommuner i länet ett underskott av bostäder. Läget är särskilt ansträngt i kommunernas centralorter och bristen på hyreslägenheter skapar svårigheter för vissa grupper. Länet har haft en relativt hög byggnadstakt under de senaste åren, men den förväntas minska något under kommande år.
De insatser Länsstyrelsen genomfört internt för att uppnå mätbara effekter handlar dels om prioriteringar i handläggningen av ärenden som berör stöd till nyproduktion och ombyggnation, överklagade beslut av bygglov och förhandsbesked för bostäder, dels om att förbättra
handläggningsprocesser och respektera handläggningstider. Övriga insatser handlar om ändamålsenlig vägledning och rådgivning till kommunerna, påtala behovet av och genomföra tidiga samråd och dialogmöten för att till exempel minimera riskerna för intressekonflikter och effektivisera planprocesserna. Även informationsmöten är värda att nämna i sammanhanget, exempelvis ”Samhällsplaneringsdagarna” som anordnades tillsammans med Region
Västerbotten för länets kommuner och kommunala bostadsbolag. Fokus var
samhällsplaneringsfrågor med inriktning på bostadsbyggande och bostadsmarknaden