Årsredovisning 2017

(1)

REDO

VISNING

(2)

Titel: Årsredovisning 2017

Utgiven av: Länsstyrelsen Västerbotten Diarienummer: 106-997-2018

Text: Länsstyrelsen Västerbotten Bild framsida: Mostphotos bildbyrå

Adress: Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå Telefon: 010-225 40 00

E-post: vasterbotten@lansstyrelsen.se

(3)

Övergripande samordningsuppdrag ... 9

Övrig förvaltning ... 14

Trafikföreskrifter ... 18

Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor ... 19

Regional tillväxt ... 32

Infrastrukturplanering ... 56

Hållbar samhällsplanering och boende... 58

Energi och klimat ... 65

Kulturmiljö ... 72

Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar ... 84

Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd ... 90

Lantbruk och landsbygd ... 116

Rennäring och fjällförvaltning ... 133

Fiske ... 140

Folkhälsa ... 143

Jämställdhet ... 151

Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter ... 163

Integration ... 169

Organisationsstyrning ... 172

Personaluppgifter ... 173

Året i siffror ... 177

Finansiell redovisning ... 192

Resultaträkning ... 192 Balansräkning ... 193 Anslagsredovisning ... 195 Noter ... 196

Bilaga ... 211

(4)

(5)

Landshövdingens underskrift av

årsredovisningen 2017

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Umeå den 19 februari 2018

Magdalena Andersson Landshövding

(6)

(7)

Landshövdingen har ordet

Framtidstron är stark i Västerbotten. Företagen inom basnäringarna, som utgör basen för den regionala utvecklingen, gynnas av högkonjunkturen. Ett antal etableringar har ytterligare förstärkt framtidstron. Nämnas kan Northvolt som planerar verksamhet i Skellefteå och

Arbetsförmedlingen som etablerar kundtjänst i Lycksele. Kompetensförsörjningen är en fortsatt stor utmaning. Fram till år 2025 kommer det att behövas ersättningar till över 40 000 personer som gått i pension.

Den demografiska situationen präglar länet. Av länets 15 kommuner är det bara tre som har över 10 000 invånare. Att etablera de nyanlända på bostads- och arbetsmarknaden är därför en viktig framtidsfråga. Länsstyrelsen har under 2017 haft nya uppdrag inom dessa områden.

Länets universitet, företag, kommuner, och organisationer bidrar tillsammans till en utveckling som i allt högre utsträckning präglas av viljan och förmågan att kombinera tillväxt med

ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Länsstyrelsens roll som förbindelselänk mellan lokal, regional, nationell och internationell nivå har stärkts.

Länsstyrelsen är den enda myndighet i landet som har till uppdrag att bevaka och väga samman flera samhällsintressen. Denna position, i kombination med den nära relationen till

kommunerna, gör Länsstyrelsen till ett viktigt redskap i regeringens arbete för tillväxt och ekologisk samt socialt hållbar utveckling.

Under 2017 har Länsstyrelsens Västerbotten inlett ett utvecklingsarbete med

värdegrundsfrågorna i fokus. Tre strategiska målsättningar pekar ut den gemensamma riktningen för personalen: kunden i fokus, den moderna och lärande myndigheten, och samverkan för länets utveckling.

Den statliga värdegrunden och de strategiska målsättningarna har kompletterats med tre värdeord: pålitlig, professionell, hjälpsam. Värdeorden är ett komplement till den statliga värdegrunden och dess syfte är att fästa fokus på de brukare och kunder som myndigheten är till för.

(8)

Länsstyrelsen i korthet

Nedan redovisas en sammanfattning av Länsstyrelsen ur tre perspektiv – verksamhet, medarbetare och ekonomi.

Verksamhet* 2017 2016 2015

Inkomna och initiativärenden (st) 18 134 11 019 10 350

Beslutade ärenden (st) 24 802 10 896 9 820

Utgående ärendebalans (st) 3 837 2 345 2 536

Ej beslutade ärenden äldre än två år (st) 466 181 214

* Under 2017 har huvuddelen av länsstyrelsernas arbete med jordbrukarstöden och landsbygdsstöden skett i

Jordbruksverkets IT-system. Dessa system är ännu inte färdigbyggda, vilket medför att delar av handläggningen ännu ej gått att genomföra och att rättvisande statistik över handlagda ärenden inom området jordbrukarstöd (601) därmed inte är möjliga att hämta ut i sin helhet. I tabellen ingår statistik över direktstöden, betesstöd samt kompensationsstöd. För 2015 och 2016 kunde inte ärenden om jordbrukarstöd redovisas med anledning av den pågående utvecklingen av Jordbruksverkets IT-system.

För landsbygdsstöden (602) redovisas för 2017 komplett ärendestatistik av både ansökningar om stöd och utbetalningar. För år 2016 kunde inte utbetalningar av stöd redovisas, enbart ansökningar om stöd.

Det som redovisas här är den ärendestatistik som hämtas från Länsstyrelsens eget diarieföringssystem i tabellen summerat med ärenden beträffande jordbrukarstöd- direktstöd, betesstöd och kompensationsstöd samt landsbygdsstöd från Jordbruksverkets IT system, BLIS.

Till Årsredovisningen 2016 var det inte möjligt att från Jordbruksverkets IT-system hämta ut fullständig statistik för fiske (VÄS 622) avseende åren 2015-2016. Uppgifterna är uppdaterade i Årsredovisning för år 2017, varför 2015-2016 års värden skiljer sig åt jämfört med vad som redovisades i Årsredovisningen för år 2016.

Kommentar till tabellen verksamhet

För åren 2015 och 2016 har det inte gått att ta fram fullständig ärendestatistik ur

Jordbruksverkets handläggningssystem för Landsbygdsprogrammets olika stödformer. För 2017 däremot har en stor del av dessa ärenden kunnat redovisas, vilket gör att antalet redovisade ärenden är större avsevärt jämfört med de två föregående åren. Det finns även delar av handläggningen av ärenden från 2015 och 2016 som kunnat göras först under 2017 vilket ytterligare ökar antalet hanterade ärenden 2017.

(9)

Medarbetare 2017 2016 2015 Årsarbetskrafter (st) 239,8 229,8 220,1 – varav kvinnor 124,4 114,9 110,6 – varav män 115,3 114,9 109,5 Total sjukfrånvaro (%) 3,2 3,9 3,7 – varav kvinnor 4,8 5,4 5,5 – varav män 1,3 2,2 1,8

Personalomsättning nyanställda, tillsvidareanställda (%) 16,9 9,5 12,0 Personalomsättning avgångna, tillsvidareanställda (%) 11,1 6,5 9,5

Ekonomi 2017 2016 2015

Verksamhetsintäkter (tkr) 250 745 237 050 222 353

- varav anslag (tkr) 125 358 121 036 119 283

- varav bidrag (tkr) 111 549 100 318 93 924

- varav avgifter och övrigt (tkr) 13 838 15 696 9 146

Verksamhetskostnader (tkr) 249 856 233 510 223 328

- varav kostnader för personal (tkr) 156 704 145 747 139 205 - varav kostnader för lokaler (tkr) 14 607 14 675 14 079

- varav övriga kostnader (tkr) 78 545 73 088 70 044

Lämnade bidrag och transfereringar (tkr) 330 284 242 035 150 938

Förvaltningsanslag av totala intäkter (%) 49 49 52

OH-kostnad av total kostnad (%) 23,65 24,94 25,24

(10)

(11)

Resultatredovisning

Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen (VÄS) som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning.

Varje verksamhetsområde inleds med tabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Vissa verksamhetsområden är

sammanslagna då de har ett tydligt samband. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena, en samlad bedömning av verksamhetsområdets sammantagna resultat, samt

kommentarer till andra väsentliga prestationer och resultat inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de uppdrag som följder av länsstyrelseinstruktionen samt av de

regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet.

De flesta belopp i resultatredovisningen är framtagna med hjälp av ett länsstyrelsegemensamt rapportpaket. Det innebär att talen innehåller decimaler, vilket ger avrundningsdifferenser. Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) där annat ej anges.

Med årsarbetskrafter avses antal anställda personer omräknat till heltidsarbetande. Sammanlagd arbetad tid divideras med en länsstyrelsegenomsnittlig möjlig arbetstid = 1 710 timmar. I årsredovisningar från år 2014 och tidigare är årsarbetskraften baserad på 1 760 timmar. Medeltal anställda beräknas som samtliga månadsanställda reducerat med anställningsperiod samt tjänstledighet om 100 procent. Därutöver räknas timanställdas anställningsomfattning utifrån antalet genomförda arbetstimmar under anställningsperioden.

Årsredovisningsmallgruppen har haft en dialog med Finansdepartementet och enats om att regleringsbrevsuppdrag som rapporterats direkt till ett specifikt departement eller verk inte ska redovisas i årsredovisningen för att undvika dubbelrapportering.

Trots det, omfattar årsredovisningen cirka 200 sidor. Länsstyrelsens uppfattning är att det självklart är av stor vikt att ha en tydlig och heltäckande årsredovisning, men noterar att det synes vara långt kvar innan den av regeringen framlyfta tillitsbaserade styrningen slagit igenom. Arbetet med årsredovisningen tar för Länsstyrelsen i Västerbottens del uppskattningsvis cirka en årsarbetskraft.

Undantag från ekonomiadministrativa regelverket

I regleringsbrevet för 2017 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket:

”Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 § första - tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 § andra stycket förordningen

(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att

resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader.

(12)

Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 § jämfört med 3 kap. 1 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och

budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt

anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter.”

Ny länsstyrelseinstruktion

Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion upphävdes 2017-11-01 och ersattes av Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion. ÅR-mallen för år 2017 utgår likafullt från den upphävda förordningen (2007:825) inklusive de upphävda tilläggen 5 § p. 9 (Förordning (2017:222)) samt 6 § p. 13 (Förordning (2017:250)). Skälen härför är att länsstyrelserna har arbetat utifrån den upphävda förordningen större delen av året, samt att den nya förordningen enligt Finansdepartementets ambition inte skall innebära någon ändring i sak. Slutligen hänvisas också till den upphävda förordningen i gällande Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende länsstyrelserna (ändringsbeslut 2017-06-29).

(13)

Övergripande samordningsuppdrag

Länsstyrelseinstruktion

Länsstyrelseinstruktion 2 §

Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar.

Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser.

Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet.

Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den.

Förordning (2008:1346).

Landshövdingen och länsrådet i Västerbotten samråder med kommunerna, det kommunala samverkansorganet Region Västerbotten, landstinget och statliga myndigheter i och utanför länet. De frågor som behandlas vid samråden är de som påverkar eller har betydelse för myndigheternas och kommunernas verksamhet samt länets utveckling.

Samråd och samarbete med andra länsstyrelser sker i enlighet med den generella

överenskommelse som upprättats mellan landets landshövdingar och i övrigt enligt de särskilda direktiv som utfärdas. Länsrådet utser Länsstyrelsens representanter i de olika

nätverksgrupperna.

Landshövding och länsråd har omfattande externa kontakter med kommuner, företag, universitet och föreningar. Här nedan följer ett axplock av dessa:

• Länsrådet är sedan i maj vice ordförande i Umeå universitets styrelse. Han är även sedan 2015 ordförande för den externa programstyrelsen i forskningsprogrammet Mistra Arctic Sustainable Development.

• Landshövdingen har under året invigt den nya Restauranghögskolan vid Umeå

universitet samt medverkat i en paneldebatt anordnad av enheten för Epidemiologi och folkhälsa.

• Landshövdingen och länsrådet tar varje termin med sig chefsgruppen och besöker någon av länets kommuner för erfarenhetsutbyte. Under 2017 har Vilhelmina och Norsjö kommuner besökts. Landshövdingen och länsrådet har även gjort ett eget kommunbesök i Dorotea.

• Landshövdingen har gjort flera företagsbesök, bland annat i Vilhelmina, Lycksele och Skellefteå.

• Landshövding och länsråd deltar årligen i möten inom ramen för Governors of the North. Årets möte gick av stapeln i Rovaniemi.

• Landshövdingen var under året värd för kronprinsessans landskapsvandring i Västerbotten. Norsjö och Skellefteå besöktes.

(14)

• Landshövdingen tog initiativ till ett möte med Luftfartsverket mot bakgrund av deras beslut att fjärrstyra flygledningen vid Umeå flygplats. Mötet hölls i Sundsvall. • Länsrådet är ordförande i Allmänna försvarsföreningens Västerbottens-sektion i

egenskap av sin roll. Föreningen ordnar bland annat det säkerhetspolitiska seminariet Pax Nordica varje år, i samarbete med Umeå universitet.

• Länsledningen har haft möten med flera företag, exempelvis Boliden, Dragon Mining och Hemavan Alpint samt deltog i ett samrådsmöte med batteritillverkaren Northvolt. • Länsrådet har haft en träff med Skellefteå kommunstyrelse för att diskutera hanteringen

av restprodukten järnsand.

• Landshövdingen och länsrådet har haft ett möte med den nye arktiske ambassadören Björn Lyrvall.

• Landshövdingen ordnade ett brett uppslagsseminarium med rubriken Framtidslandet som fokuserade på integrationen av nyanlända och på kompetensförsörjningen. • Landshövdingen tog initiativ till ett rundabords-samtal med judiska föreningen i Umeå

och judiska centralrådet mot bakgrund av trakasserier som föreningen utsatts för. Ett separat möte med Israels ambassadör och en kippavandring genomfördes också. • Länsledningarna i Västerbotten och Norrbotten tog initiativ till ett tvådagars möte med

kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan chefsgrupperna vid respektive länsstyrelse. • Landshövdingen träffar regelbundet ett nätverk bestående av kvinnor på toppositioner

inom näringsliv och offentlig sektor i Västerbotten.

• Landshövdingen är ordförande i ProcessIT Innovations, som är ett samverkanscentrum för process-och verkstadsindustrierna, universiteten samt IT-företag inom framför allt Norrbotten och Västerbotten.

• Landshövdingen är ordförande i Skogslänet Västerbotten, ett initiativ som vill stärka skogsnäringen genom att samla företag, organisationer och myndigheter.

Landshövdingen är vidare ordförande i Föreningen Trästad; en förening med syfte att inspirera till att utveckla träbyggnation och sprida kunskap om hur detta görs på bästa möjliga sätt – tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt.

• Landshövdingen deltog på en delegationsresa till Arkhangelsk, Ryssland, i samband med att Sverige, genom utrikesministern, officiellt tog över ordförandeskapet i Barentsrådet.

• Landshövdingen tog i slutet av året initiativ till ett möte i Vilhelmina mellan helikopter-företagare och representanter för regeringskansliet för att diskutera problem med tillämpningen av nuvarande regelverk i fjällmiljö.

Återrapportering regleringsbrevsuppdrag

Regleringsbrevsuppdrag 1.1

Länsstyrelserna ska bidra till att statlig verksamhet på regional nivå är samordnad och ligger till grund för hållbara och långsiktiga helhetslösningar för Sverige och den offentliga

förvaltningen.

Länsstyrelsen Västerbotten är angelägen om att i olika sammanhang informera om, följa upp och föra dialog om hur de nationella målen ska få genomslag i länet inom myndighetens

(15)

samtliga sakområden. Det sker med andra statliga myndigheter, kommuner, Region Västerbotten, företrädare för näringslivet, intresseorganisationer och enskilda företag. Landshövdingen tar två gånger per år initiativ med träffar med representanter för statliga myndigheter i länet, så också 2017. Två gånger per år träffar också landshövdingen länets riksdagsledamöter. Landshövdingen har utöver detta stått som värd för ett besök från riksdagens näringsutskott.

Ytterligare redovisningar om hur Länsstyrelsen under året initierat och vidareutvecklat

samarbeten i länet återfinns under respektive sakområde, samt under länsstyrelseinstruktion 2§.

Regleringsbrevsuppdrag 1.2

Länsstyrelserna ska bidra till genomförandet av Agenda 2030. Länsstyrelserna ska också bistå regeringen (Finansdepartementet) i arbetet med Agenda 2030.

Länsstyrelsen Västerbotten har under hösten 2017 bildat en arbetsgrupp där enhetschefer och handläggare diskuterat uppdraget och innebörden för myndigheten. Det ledde till att

arbetsgruppen identifierade att myndigheten har verksamhet och uppgifter inom i princip alla de 17 målen.

Arbetsgruppen har också samlat in information om vad som händer i frågan hos övriga länsstyrelser i landet. Länsstyrelserna i Kalmar och Jönköpings län har särskilt bidragit med kunskap och inspel.

Under 2017 har Länsstyrelsen Västerbotten också gjort följande:

• Deltagit på Mötesplats Social Hållbarhet i Umeå den 14 juni med flera Agenda 2030-programpunkter.

• Deltagit via länk på alla Agenda 2030-delegationens programpunkter under Almedalsveckan.

• Deltagit i Västerbottens Handelskammares konferens om hållbara transporter i Arktis. • Hållit en föreläsning i september på en Hållbarhetsmässa under SEE-veckan i

Robertsfors med rubriken: Hur handlar FN:s Agenda 2030 ihop med vad vi gör i Robertsfors.

• Genomfört en hållbarhetsvecka i länet.

• Arrangerat ett frukostmöte för myndighetens medarbetare där alla övergripande mål i Agenda 2030 presenterades.

(16)

Regleringsbrevsuppdrag 1.3

Länsstyrelserna ska arbeta för att inom sina verksamhetsområden bidra till att uppfylla regeringens mål för digitalisering om en enklare vardag för medborgare och företag, en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.

Länsstyrelsen Västerbotten har under 2017 genomfört ett antal aktiviteter och aktivt deltagit i det nationella arbetet i syfte att bidra till regeringens mål att höja kvaliteten och effektiviteten i verksamheten.

Nationellt samarbete inom digitaliseringsområdet

För att kunna göra större IT-utvecklingsinsatser inom digitaliseringsområdet har länsstyrelserna beslutat att samarbeta. Länsstyrelsen Västerbotten har, tillsammans med övriga länsstyrelser, därför beslutat att ta fram en gemensam digitaliseringsstrategi. Arbetet med strategin har påbörjats under 2017 och strategin kommer att fastställas i maj 2018.

Under 2017 har länsstyrelserna gemensamt utvecklat ett antal e-tjänster för medborgare och företag bland annat inom miljöområdet. Länsstyrelsen Västerbotten har varit aktiv i det nationella arbetet med utveckling av e-tjänsterna bland annat genom deltagande i styrgrupper för förvaltningsobjekt. Länsstyrelsen har även deltagit i arbetet med utvecklingen av ett nytt nationellt ärendehanteringssystem för vattenverksamheten som driftsatts under året. Vidare har länsstyrelserna gjort en utredning tillsammans med Statens servicecenter om möjligheten till ett gemensamt e-arkiv för att säkerställa det framtida bevarandet av digitala handlingar.

Nya länsstyrelsen.se

I maj 2018 lanseras Nya länsstyrelsen.se, en extern webbplats för alla 21 länsstyrelser med både nationellt och regionalt innehåll. Utvecklingen av webbplatsen är ett resultat av länsstyrelsernas gemensamma webbstrategi som beskriver hur vi strategiskt och övergripande ska arbeta med vår webbnärvaro för att kunna erbjuda den service våra brukare kräver och behöver samt nå den effektivitet vi internt eftersträvar.

Den nya webbplatsen tas fram inom ramen för projektet Nya länsstyrelsen.se som satte igång i januari 2017 och har som mål är att skapa en extern webbplats som är användbar, tillgänglig, effektiv och förtroendeskapande. Projektet tar fram en webbplats som utgår från brukarnas behov och för att kunna göra det har vi gått igenom vad brukarna är mest intresserade av och hur de beter sig på våra webbplatser. Svaret är att brukarna vill kunna få rätt och tillgänglig information och utföra ärenden genom enkla e-tjänster som anpassar sig till mobiltelefoner och surfplattor.

Projektets övergripande syfte är att genom den nya externa webbplatsen bidra till att

länsstyrelserna kan möta de behov och utmaningar som den digitala utvecklingen innebär och därmed uppfylla regeringens mål för digitalisering.

(17)

Digitalisering för att förenkla för medborgare och företag

Inom Länsstyrelsen Västerbotten har ett antal åtgärder genomförts inom digitaliseringsområdet. Länsstyrelsen har under året scannat vattenarkivkartor där målet är att tillgängliggöra

handlingarna för medborgare och företag samt att säkerställa bevarandet av

vattenarkivhandlingarna. Under 2017 har cirka 2 200 markavvattningsområden scannats. För att underlätta för länets stödmottagare av jordbruksstöd har Länsstyrelsen arbetat för att stödmottagarna ska använda webbansökan. Omfattande utbildnings- och supportinsatser har genomförts för att öka andelen digitala ansökningar. Utfallet blev hundraprocentigt då samtliga ansökningar kom via webbansökan. Länsstyrelsen har arrangerat kurser och öppet hus på fem orter i länet i när det gäller användning av stödportalen för i många fall ovana dator- och internetanvändare.

Länsstyrelsen lämnar stöd i form av affärsutvecklingscheck för digitalisering. Stödet är riktat till småföretag som vill ta in extern kompetens för att utveckla och expandera verksamheten. Från och med 2017 hanteras bygdemedel i samma ärendehanteringssystem som regionala projektmedel (Tillväxtverkets Nyps). Kvaliteten har höjts och beredningen av ansökningar och rekvisitioner hanteras effektivare. Ansökningar görs framöver digitalt i webbansökan och beslutade utbetalningar överförs digitalt till ekonomisystemet Agresso.

Digitalisering och effektivisering av interna processer

Som ett led i arbetet med digitalisering och effektivisering av interna processer inom Länsstyrelsen Västerbotten har ett antal åtgärder inom olika områden vidtagits under 2017. Några exempel på det är:

• Digitala beslut fattas numera inom ett stort antal verksamhetsområden inom myndigheten.

• Handläggningsprocesserna för djurskydd, veterinär folkhälsa och förvärvstillstånd har utvecklats under året och dessa processer handläggs nu helt digitalt.

• Inom miljöområdet används sedan sommaren 2017 drönare inom fältarbetet för att effektivisera tillsynsarbetet.

• Den interna incidentrapporteringen vid tillbud eller risk för skada/tillbud har digitaliserats, vilket har resulterat i att fler incidenter har rapporterats in under året. • Inom de territoriella programmen Norra Periferin och Botnia-Atlantica (2007–2013) har

arbetssätt utvecklats kopplat till de nya ärendehanteringssystemen eMS och Nyps2020. Under 2017 har samtliga delar i Interacts ärendehanteringssystem eMS tagits i full drift. Utbetalningsmodulen har testats och utvärderats under året och körs nu i skarpt läge.

Myndigheten har arbetat med verksamhetsutveckling i olika form bland annat med utbildning av medarbetare i verksamhetsmodellering, processkartläggningar och värdeflödesanalyser. Syftet har varit att minska onödig efterfrågan och utjämna ärendeflödet samt förbättra och förenkla ärendehanteringen. Denna verksamhetsutveckling har skett i nära samarbete med systemutvecklingsenheter vid Umeå universitet och Nordlands universitet i Bodö.

(18)

Övrig förvaltning

Länsstyrelserna ska kommentera nedanstående volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av

återrapporteringskraven.

Volymer och kostnader för verksamhet 20* och 21* 2017 2016 2015

Årsarbetskrafter män 3,2 3,0 3,2

Årsarbetskrafter kvinnor 2,8 2,5 2,5

Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,51 2,36 2,56

Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 7 111 6 897 5 938

Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2,85 2,97 2,67

Antal ärenden, inkomna och upprättade 1 219 1 161 1 342

Antal beslutade ärenden 1 272 1 277 1 053

Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 3 1 1

Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 31 581 28 798 -27 081

Kommentar till tabellen volymer och kostnader

Länsstyrelsen Västerbotten redovisar marginella förändringar inom sakområdets prestationer (volymer och kostnader) i tabellen ovan mellan åren 2015-2017.

Förändringen i bidragsutbetalningar mellan år 2015 och år 2016 förklaras till största delen av att Länsstyrelsen under år 2015 återtog beslutsrätten av bygdemedel samt återkrävde de utestående bygdemedlen från kommunerna. Från och med 2015 sker utbetalningar av bidrag efter

rekvisition från projekten.

Brukarundersökning 2017

Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 218, Jakt och viltvård1) ₆₅

1)_{Nöjdindex för verksamhet 218 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2017. Nöjdindex varierar mellan 0 och} 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 19 deltagande länsstyrelser är 63.

Andra väsentliga prestationer och resultat

Länsstyrelsens arbete med jakt och viltvård

Länsstyrelsen Västerbottens arbete med viltförvaltning omfattar rovdjur, klövvilt, fåglar och säl. I förvaltningen ingår bland annat arbete med inventeringar av olika slag, jakt för att reglera viltstammar och hantera problem, information och samverkan samt lindring av viltskador genom bidrag och ersättningar.

Sedan 2010 finns Viltförvaltningsdelegationen (VFD) placerad hos Länsstyrelsen. Delegationen beslutar och ger råd i viltfrågor.

(19)

Större insatser i delegationsarbetet 2017 har varit:

• Genomförande av fem möten där fokus har legat på arbete kring socioekonomi kopplat till stora rovdjur och till viss del utbildningsfrågor.

• Redogörelse till VFD från länets fem älgförvaltningsgrupper över arbetet inom respektive älgförvaltningsområde.

• Förankring av arbetet med framtagande av en ny beräkningsmodell för uppskattning av älgstammens storlek.

• Exkursion till SLU:s forskningsprojekt Beyond Moose i Nordmaling. Större insatser under 2017 i älgförvaltningsarbetet har varit:

• Fortsatt registreringsarbete av licensområden som man önskar ombilda eller ingå i ett älgskötselområde. Länet består till stor del av älgskötselområden. Bortsett från den stora areal som utgörs av samernas jaktområden ovan odlingsgränsen är andelen mycket hög. Ett nytt älgskötselområde är bildat ovan odlingsgränsen i Sorsele kommun.

• Verkställande av nya minimiarealer för licensområden. Cirka 150 licensområden som berörts av avregistrering, utökning eller samregistrering med annat älgjaktsområde. • Beslut om reviderade avskjutningsmål i gällande älgförvaltningsplaner.

• Beslut om reviderade avskjutningsmål för i stort sett samtliga älgskötselområden, detta som en följd av reviderade avskjutningsmål i älgförvaltingsplanerna.

• Deltagande i utbildning av älgskötselområdena i länet mot bakgrund av det utbildningsmaterial som arbetades fram under 2016.

• Beslut om älgjakt på 8 552 vuxna älgar och 6 813 kalvar i länets jaktområden.

• Fortsatt arbete med att förbättra JaktAdm genom att löpande skicka in synpunkter och felanmälningar. Länsstyrelsen har även deltagit i funktionstester i utvecklingen av en kartapplikation till handläggarsystemet.

• Driftsättning av funktion i JaktAdm för att hantera administrationen av upplåtelse av älgjakt på statens mark.

Större insatser under 2017 i förvaltningen av övrig vilt har varit:

• Genomförande av åtgärder för personer som drabbats av problem med vilt (till exempel betesskador från älg, bäverdämmen samt skador från kronhjort men även tranor och gäss i odlingar). Problemen har hanterats genom skyddsjakt på ett fåtal djur, utlåning av skrämselutrustning och diskussioner med lokala jägare om andra lämpliga lösningar. • Påbörjat arbete med att förbättra kronhjortsförvaltningen inom ramen för samarbetet

med Svenska Jägareförbundet. Detta innefattar inventering, planprocess och jaktområdenas utformning. Möten har genomförts med länets fyra

kronhjortsskötselområden.

• Yttrande till Naturvårdsverket om skyddsjakt på grå- och vikaresäl för att möjliggöra ett kustfiske och lindra problemen för yrkesfiskarna.

• Beslut om skyddsjakt på skarv för att möjliggöra ett kustfiske och lindra problemen för yrkesfiskarna.

• Yttrande över remiss om Skogsstyrelsens viltskadepolicy.

• Yttrande till regeringen över remiss om ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt.

(20)

Bygdeavgiftsmedel

Bygdemedel är en ersättning till bygder som berörs av utbyggd vattenkraft. Tretton av länets femton kommuner har bygd som är berörd och får därmed ta del av medlen. Inbetalda medel från vattenregleringsföretagen fördelas på tre ändamål enligt tabellen nedan. Fastighetsägare som har drabbats av skada till följd av vattenregleringen kan få kompensation. Samebyar som berörs av utbyggnad kan ansöka om bygdemedel för investeringar som främjar rennäringen. Resterande medel används till allmänna ändamål som främjar näringsliv eller service eller annat som är till allmännytta för bygden.

Ändamål Vem kan söka Beslutande myndighet

Utbetalande myndighet

Insatser till rennäringen Samebyar Sametinget Länsstyrelsen Ersättning för skada Fastighetsägare Mark- och

miljödomstolen

Länsstyrelsen Stöd för

utvecklings-insatser i berörd bygd

Föreningar, stiftelser, kommuner m.fl.

Länsstyrelsen Länsstyrelsen

Tabell: ändamål, sökande och beslutande

Länsstyrelsen Västerbotten har utarbetat ett nytt arbetssätt för stödet till berörd bygd med hjälp av verksamhetsmodellering. Som en del i förändringsarbetet har stödformen bygdemedel inkluderats i Tillväxtverkets ärendehanteringssystem Nyps. Länsstyrelsen Västerbotten är därmed först i landet med detta digitala upplägg. Förändringsarbetet har också inneburit att utbetalningsprocessen förbättrats och kvalitetssäkrats genom digital koppling till

ekonomisystemet Agresso. Det nya arbetssättet förenklar och effektiviserar handläggningen samt bidrar till regeringens mål för digitalisering om en enklare vardag för medborgare och företag.

Figur: Verksamhetsmodell för handläggning av bygdemedel

Tillgängliga medel om 34 mnkr till stöd för utvecklingsinsatser i berörd bygd har fördelats till kommunerna. Av 2017 års beslutsbudget har Länsstyrelsen beslutat om bifall i 175 ärenden med totalt stödbelopp om 33,8 mnkr. Under året har Länsstyrelsen utbetalat 24,4 mnkr kronor av beslutade stödbelopp.

(21)

Länsstyrelseinstruktion

Länsstyrelseinstruktion 4 §

1. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också de allmänna valen.

Hösten 2018 hålls allmänna val till riksdag, kommun och landsting. Länsstyrelsen Västerbotten har under året tillsatt en valorganisation som leds av en valansvarig och påbörjat arbetet med planering och administration av valen. Arbetet har bestått av förändringar i valgeografi, stöd till kommunerna, kompetensinhämtningar, planering av utbildning för valnämnder och kommuner, genomförande av säkerhetsanalys samt arbete med valorganisationen i övrigt. Inför arbetet med valen har Länsstyrelsen deltagit i Valmyndighetens konferenser och utbildningar.

Länsstyrelseinstruktion 6 §

13. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län är behöriga myndigheter enligt lagen (2017:244) om kontroller och inspektioner på plats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, vid kontroller och inspektioner avseende de program som anges i 3. Förordning (2017:250).

Länsstyrelsen Västerbotten är behörig myndighet vid kontroller och inspektioner på plats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning när det gäller kontroller och inspektioner inom de två Interregprogrammen Botnia-Atlantica och Norra Periferin och Arktis. Ingen verksamhet har ägt rum inom ramen för uppdraget som behörig myndighet.

(22)

Trafikföreskrifter

återrapporteringskraven.

Volymer och kostnader (avser verksamhet 25*) 2017 2016 2015

Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 432 392 500

Antal ärenden, inkomna och upprättade 123 119 130

Antal beslutade ärenden 129 126 111

Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0

Kommentar till tabellen volymer och kostnader

Sakområdet trafikföreskrifter omfattar bland annat ärenden om lokala trafikföreskrifter,

sjötrafikföreskrifter, tävling på väg, överklagande av kommuns beslut om parkeringstillstånd för funktionshindrade med mera. Ärenden om lokala trafikföreskrifter utgör merparten av

ärendemängden.

Vid en jämförelse av sakområdet prestationer (volymer och kostnader) i tabellen ovan är det marginella förändringar mellan åren 2015 – 2017.

(23)

Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor

återrapporteringskraven.

Volymer och kostnader (Avser verksamhet 28*) 2017 2016 2015

Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 10 958 11 735 10 844

Antal ärenden, inkomna och upprättade 1 997 1 805 1 753

Antal beslutade ärenden 1 950 1 830 1 707

Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0

Kommentar till tabellen volymer och kostnader

Under året har förändrade förutsättningar i bemanningen, där det inte varit möjligt att tillsätta ersättare, bidragit till att mindre tid än föregående år har lagts inom detta verksamhetsområde. Medarbetare inom detta verksamhetsområde nyttjas även inom område lantbruk och landsbygd och ingår då som tid och kostnad under det verksamhetsområdet. Trots det har antalet kontroller inom detta verksamhetsområde varit högre än tidigare år, sannolikt beroende på införandet av nya arbetssätt.

Brukarundersökning 2017

Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 281, Livsmedelskontroll1) ₄₃

Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 282, Djurskydd (tillstånd § 16 Djurskyddslagen)2)

75

Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 28231, Djurstallar (förprövning)3) ₆₆

Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 285, Foder och animaliska biprodukter4)

54

3)_{Nöjdindex för verksamhet 28231 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2017. Nöjdindex varierar mellan 0} och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 20 deltagande länsstyrelser är 65.

Kommentar till tabellen brukarundersökning

Länsstyrelsen Västerbotten har sedan den förra mätningen arbetat med att förbättra de tidigare nöjdindexresultaten om djurskydd med till exempel samtalsmetodik, förbättrad information till djurhållare före, under och efter kontroll med mera. Detta har lett till ett överlag bättre resultat än den föregående mätningen om djurskyddskontrollen. Genomgående för resultaten avseende

(24)

Länsstyrelsens kontrollarbete inom djurskyddskontrollen är att de som kontrollerats har varit nöjda. Personalen har bedömts vara engagerade, lyhörda och haft ett gott bemötande. De andra områdena har tidigare inte undersökts. Inom livsmedelskontroll och foderkontroll kommer insatser för att förbättra kännedom om de olika branscherna att genomföras på Länsstyrelsen Västerbotten, eftersom brukarundersökningen visade att de som kontrollerades ansåg att detta brister hos handläggarna.

Samlad bedömning av resultat

Länsstyrelsen Västerbotten lägger stor vikt vid att uppnå de mål som finns i lagstiftningen och den nationella kontrollplanen samt övriga mål som satts upp i myndighetens egna kontrollplan. Genom att arbeta systematiskt med god planering och löpande uppföljning når Länsstyrelsen Västerbotten i princip alla de mål som satts upp inom verksamhetsområdet. I och med detta har de effekter som eftersträvats i uppdragen uppnåtts.

Andra väsentliga prestationer och resultat

Alla prestationer och resultat redovisas under rubrikerna länsstyrelseinstruktion och återrapportering regleringsbrevsuppdrag nedan.

Länsstyrelseinstruktion

Länsstyrelseinstruktion 4 §

2. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar.

Antibiotikaresistens - ett allvarligt hot

Länsveterinär och länets smittskyddsläkare har hållit föredrag för allmänhet och djurhållare vid två tillfällen. Syftet var att förklara vad begreppet resistens betyder och medvetandegöra vad man som djurhållare och konsument av livsmedel och vård kan göra för att minska onödig antibiotikabehandling och därmed resistensbildning. Länsstyrelsen deltar även i den regionala samverkansgruppen mot antibiotikaresistens (STRAMA) där frågor om antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens diskuteras. Gruppen sammanträder fyra gånger årligen och leds av smittskyddsläkaren. Länsstyrelsen har även deltagit i den nationella, myndighetsgemensamma kampanjen Skydda antibiotikan med bland annat information på webben. Eftersom arbete mot antibiotikaresistens är ett angeläget ämne skulle Länsstyrelsen gärna se ett tydligare uppdrag inom området.

Villkorad läkemedelsanvändning

Samtliga anmälningar om villkorad läkemedelsanvändning granskas och om uppgifter saknas eller behöver förtydligas begärs kompletteringar in. Vanligen är instruktionerna och

ordinationerna korrekta men i något fall har uppgifter om karenstider varit ofullständiga. I två fall uppmärksammade Länsstyrelsen att ett förbjudet läkemedel villkorats, men dessa drogs tillbaka efter Länsstyrelsens kontakt med veterinärerna. Det förbjudna preparatet är numera tillåtet efter en föreskriftsförändring.

Dialogen med veterinärer som grupp och med enskilda villkorande veterinärer är mycket viktig för att skapa förståelse för förskrivningsmönster där antibiotika inte alltid är det första

(25)

alternativet till behandling. Det är Länsstyrelsens uppfattning att veterinärerna uppskattar dialogen och stöds i sitt arbete gentemot djurägarna i sitt dagliga arbete.

Läkemedel på gård

Kontroller av läkemedel på gård samordnas vanligtvis med andra kontroller, till exempel kontroll av primärproduktion livsmedel, foder, djurskydd och hygien. Inför kontrollerna har genomgång av rapporterade behandlingar i systemet för djursjukdata genomförts. Totalt 17 utförts under året. Målen har uppnåtts.

Brister har konstaterats inom områdena läkemedelsjournalföring, korrekt ifyllande av hästpass och märkning av läkemedel. Bristerna rättades till frivilligt utom i ett ärende där djurhållaren förelades att upprätta läkemedelsjournaler.

Kontroll av hästpass

Kontroll av häst redovisas i nedanstående tabell. Målet är uppfyllt för hästpasskontroller. Kontroll i samband med

djurskyddskontroll

31 tillfällen 157 pass Specifik hästpasskontroll 6 tillfällen 72 pass Brister - Pass saknas (6 st hästar)

(Pågår)

- Ej tilläggsregistrerad (Uppföljning 2018) - Uteslutits ur

livsmedelskedjan på fel plats i passet (åtgärdat) Förelägganden 2 föreläggande

(1 med vite, 1 utan)

Totalt antal kontrollerade pass 229 pass

Samverkan mellan länsstyrelserna

En fyrlänsträff för de fyra nordligaste länens länsveterinärer arrangerades i Västerbotten. Träffarna som arrangeras årligen är värdefulla för att öka samsynen om hur kontrollen ska bedrivas och hur iakttagelserna vid kontroll ska bedömas. Värdskapet alterneras mellan länen. På programmet stod bland annat:

• kontroll av djurhälsopersonal med anledning av de nya föreskrifterna och metoder för kontroll

• behandling av renar med medel mot parasiter

•

hästpassregistret – kontrollmetodik

.

Djurhälsopersonalens verksamheter fungerar väl

23 kontroller av personer inom djurhälsopersonalen har utförts samt 22 granskningar av

(26)

och Länsstyrelsen har uppmärksammat tämligen få brister. I de fall brister har konstaterats har krav på åtgärder ställts av Länsstyrelsen eller så har frivilliga åtgärder vidtagits. Bristerna har gällt till exempel information till djurhållare om hantering av överblivna läkemedel och begagnat injektionsmaterial. Administrativ genomgång av läkemedelsförskrivning och

ordination utfördes innan kontroll gjordes på plats vid klinikerna, bland annat för att kunna följa upp journalföring och provtagningsrutiner. I tillägg till detta har Länsstyrelsen kontrollerat om förskrivning av vissa läkemedel har lett till korrekt ifyllande av hästpass. Kontrollen av djurhälsopersonal har sådan omfattning och sker med sådana intervall att vägledningar från Jordbruksverket om kontroll av djurhälsopersonal efterlevs. Länsstyrelsen anser dock, med tanke på att få brister konstateras, att kontrollintervallen är för täta. Andra insatser, som till exempel informationsbrev eller träffar med diskussioner, skulle kunna vara ett bra komplement till tillsyn. Målen har uppnåtts.

Övrigt

Vid de nordliga länens sammankomst för smittskyddsläkare medverkade Länsstyrelsen

Västerbotten med ett föredrag om Campylobacter med anledning av den ökning av konstaterade fall i landet som har kunnat härledas till svensk kycklinguppfödning.

Länsveterinärer har deltagit i utbildning i kontroll av bisjukdomar och landlevande djur (primärproduktion) inom programmet för Better training safer food (BTSF). Skypemöte har hållits för att sprida information om landlevande djur. På samma sätt planeras för en

motsvarande Skype-utbildning om bisjukdomar.

Återrapportering regleringsbrevsuppdrag

Regleringsbrevsuppdrag 1.5

Länsstyrelserna ska redovisa en övergripande bedömning av måluppfyllelsen för de specifika målen för livsmedelskontrollen i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan.

Redovisningen ska inkludera en kortfattad analys av orsakerna till eventuell utebliven måluppfyllelse för de enskilda målen.

Revisioner av lokal livsmedelskontroll

Antal planerade och genomförda revisioner av kommunernas livsmedelskontroll

År 2017 planerade Länsstyrelsen Västerbotten att genomföra tre revisioner av kommunernas livsmedelskontroll. Fyra revisioner utfördes, varav en i angränsande län. Samverkan mellan länen är ett bra sätt att utveckla arbetet och att sprida goda exempel och effektiva arbetssätt. Vid en av revisionerna granskades en för två kommuner sammanslagen nämnd. Vid det

revisionstillfället deltog även ytterligare en kommun, som köper kontroll av den sammanslagna nämnden. Administrativ granskning av den tredje kommunen har inletts genom begäran av kompletteringar och fortsätter under 2018.

Uppföljningar på plats av tidigare revisionsresultat, liksom bedömning av åtgärdsplaner från revisioner utförda 2016, har skett under året. Åtgärdsplanerna har bedömts omfatta de åtgärder som krävs utifrån de rekommendationer som Länsstyrelsen lämnat vid revisionerna.

(27)

Revisionernas omfattning

År 2017 har granskningsåtgärderna inriktats på de lokala myndigheternas uppfyllelse av de myndighetsmål och operativa mål som anges i den nationella kontrollplanen. Granskningen har skett i syfte att kontrollera om livsmedelskontrollen i den aktuella kommunen är effektiv och ändamålsenlig.

Länsstyrelsen har bland annat granskat: • anläggningsregister och riskklassning

• hur behovsinventering skett och vilket bemanningsbehov detta resulterat i • kompetensinventering och kompetensbehov hos personalen

• underlag för finansiering, taxa • hur planering skett

• att kontroll utförs på riskbaserat sätt och i tillräcklig omfattning

• vilka kontrollmetoder används och vilka kontrollområden som kontrolleras och hur dessa väljs för att upptäcka bristande efterlevnad av lagstiftningens krav

• kontrollrapporter och beslut, används dessa redskap korrekt och på ett sådant sätt att kontrollen får effekt?

• kommunens uppföljning av att den egna myndigheten är effektiv och ändamålsenlig • om tidigare revisionsresultat implementerats genom korrigerande och beständiga

åtgärder

• om målen i den nationella kontrollplanen uppfylls.

Förbättrat revisionsförfarande och förbättrade rapporter

Länsstyrelsen Västerbotten har utvecklat ett mer systematiskt arbetssätt och verifierar numera flera olika informationskällor mot varandra som grund till revisionens slutsatser.

Skuggkontroller sker vid revisioner på plats, företrädesvis med tekniska experter medverkande (en revison med teknisk expert från Länsstyrelsen och övriga med externa tekniska experter). Skuggkontroller är ett mycket bra arbetssätt, både för kommun och Länsstyrelse, för att sprida positiva exempel och effektiva arbetssätt, samt för att se om det praktiska utförandet av kontroll överensstämmer med de teoretiska resonemangen. Revisionsrapporterna har förbättrats genom att slutsatser och specifika rekommendationer betonas på ett tydligare sätt för att underlätta för mottagaren.

Bedömning av revisionernas effekt på den kommunala kontrollen i länet

Åtgärdsplanerna som kommunerna tagit fram har överlag varit genomarbetade och omfattat åtgärder mot de rekommendationer som Länsstyrelsen lämnat vid revision. Om åtgärderna i planerna verkligen har vidtagits kontrolleras av Länsstyrelsen antingen administrativt från kontoret eller vid uppföljande revision på plats. Länsstyrelsen konstaterar att lämpliga åtgärder vidtagits av myndigheter som reviderats, men alla åtgärder har ännu inte fått fullt genomslag. Ett ärende har överlämnats till Livsmedelverket för vidare handläggning. De konstaterade bristerna var av sådan omfattning, att Länsstyrelsen bedömer att en begäran om åtgärdsplan inte är en tillräcklig åtgärd.

Sammanfattningsvis gör revisionerna skillnad och får verkningsfullt genomslag, det vill säga: de ger effekt.

(28)

Samordning och samverkan mellan kontrollmyndigheter i länet

Under 2017 har Länsstyrelsen Västerbotten vid två tillfällen anordnat länsträffar riktade till verksam kontrollpersonal inom länet. Personal från alla kommuner utom en och personal från Livsmedelsverkets nationella och regionala organisation har deltagit.

Exempel på ämnen som diskuterats vid länsträffarna är: • samsynsövningar med praktiska exempel

• lämpliga åtgärder så att företaget åtgärdar bristande efterlevnad från lagstiftningens krav • lagstiftningsområden

• resultat från EU-kommissionens revisioner av Sverige • goda exempel från reviderade kommuners verksamhet.

Samverkan mellan kommunerna i länet

Länsstyrelsen Västerbotten har i samverkan med Livsmedelsverket arrangerat en heldagsträff för beslutsfattare inom livsmedelskontrollen i kommunerna. Chefer, politiker eller arbetsledare från alla kommuner utom en deltog. Kommunerna har nu tagit initiativ till fortsatt arbete för samverkan, till exempel mellan inlandskommunerna.

Kompetens, samverkan och samsyn

Länsstyrelsen Västerbotten har arrangerat och medverkat i olika aktiviteter som höjer kompetensen samt stärker samverkan och samsyn mellan länsstyrelser:

• Anordnat Skypemöte för alla länsstyrelser om kontroll i primärproduktion av landlevande djur. Informationen hämtades från den BTSF-kurs som Länsstyrelsen deltog i under 2017.

• Samverkansgruppen för slakt har även under 2017 träffats och diskuterat gemensamma frågeställningar. Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten samt Livsmedelsverkets regionala organisation deltog. Dessa träffar är mycket klargörande på många punkter och har underlättat samarbetet mycket.

• En fyrlänsträff för länsstyrelsernas handläggare inom primärproduktionen har anordnats i samarbete mellan de fyra nordligaste länen. Även Livsmedelsverket deltog. Denna aktivitet har uppmärksammats nationellt av Livsmedelsverket som ett gott exempel på hur samverkan kan ske mellan länsstyrelser. Årets kursdagar omfattade bland annat diskussioner om och samsyn vid kontroll av mjölkproduktion. Ett beslut om kontrollprojekt av mjölkproduktion för 2018 fattades.

• Länsstyrelsen har deltagit i utbildningar som anordnats av Livsmedelsverket inom primärproduktionsområdet.

Länsstyrelsen deltar även i nationellt arbete genom att bland annat:

• En medarbetare ingår i den nationella referensgruppen för livsmedelskontroll under Nätverket för djurskydd och veterinära frågor.

• En medarbetare ingår i arbetet med EU-kommissionens uppföljande revision av Sverige och framtagande av den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan.

Länsstyrelsen anser att nationellt arbete är kompetenshöjande och stärker samsynen mellan myndigheterna.

(29)

De olika aktiviteterna i samverkan bidrar till att kraven i förordning (EG) 882/2004 uppfylls genom att kontrollpersonalens utförande av kontrollen likriktas och kompetensen höjs. Kompetensinventering och kompetensutveckling är ständigt aktuellt. Länsstyrelsen arbetar fortlöpande med att i detalj kartlägga kompetensbehov och vilken kompetens som finns hos handläggarna. Vid medarbetarsamtal identifieras årligen utbildningsbehov och genomförda utbildningsinsatser listas. Deltagande vid regionala, nationella och internationella aktiviteter är mycket viktigt och prioriteras.

Kontroll av primärproduktion livsmedel

Kontrollplanen för Länsstyrelsen Västerbotten har sin utgångspunkt i den nationella

kontrollplanen och föreskrifter om kontroll. Länsstyrelsen har identifierat samtliga branscher för primärproduktion av livsmedel i länet och har en femårsplan som utifrån risk täcker in kontroll av branscherna. Uttaget baserar sig på riskklassificeringsmodellen som utformats av

Livsmedelsverket samt kända fakta och tidigare erfarenheter av företaget. Provtagning ingår som en kontrollmetod i planeringen. Val av kontrollmetod har gjorts med utgångspunkt från till exempel företagets produktion och förutsättningar, vad som ska kontrolleras, och anledningen till att kontroll ska ske. Alla kontroller har inslag av både revision och inspektion. När

dokumentkontroll, kontroll av rutiner och liknande ska utföras blir kontrollmetoden mer revisionsliknande, men kompletteras med en nulägeskontroll, det vill säga en inspektion. Årligen sker uttag för de olika branscherna och fördelas på handläggarna, som utför kontrollen vid lämplig tidpunkt under året. Kontroll utförs i ett så kallat sprintsystem med rullande sexveckorsperioder. Efter varje sprint stämmer samordnare av att kontroller har utförts. Inkommande ärenden fördelas löpande vid veckovisa arbetsplatsträffar där även uppföljningar stäms av och fördelas för att inte falla mellan stolarna.

Målen och måluppfyllelsen för primärproduktionen av livsmedel ser ut som följer:

• Alla anläggningar för primärproduktion av livsmedel ska vara registrerade. Antalet registrerade har ökat från 676 till 690 under 2017. En del anläggningar har

avregistrerats då det konstaterats att ingen verksamhet pågår. Stora insatser har gjorts av Länsstyrelsen för att få renskötselföretag registrerade med utskick till samebyar och vid möten med rennäringen. Uppgifter har inte gått att få ut från den registerhållande instansen (Sametinget). Länsstyrelsen bedömer att registret, förutom renskötselföretag, är i det närmaste komplett. Målet har uppnåtts.

Mål för kontroll 10 riskbaserade och

20 – 25 fullständig tvärvillkorskontroller

Utförda riskbaserade kontroller 14

Utförda fullständiga tvärvillkorskontroller

20

Utförd kontroll efter anmälan 1

Utförda uppföljningar 7

Totalt antal utförda kontroller 42

Andel kontrollerade anläggningar av de som är registrerade i PRIMÖR

(30)

• Samordning ska ske av kontroll vid tvärvillkors-, livsmedels-, foder- och

djurskyddskontroller samt vid öronmärknings- och journalföringskontroller där så är möjligt. Merparten har samordnats.

• Provtagning av tarmbakterier på bladgrönsaker planerades. Provtagning utfördes vid två odlingar. Ingen kontaminering med tarmbakterier påvisades, vilket tyder på god

odlingssed och hygien. Målet har uppnåtts.

• Avvikelser ska upptäckas vid kontroll och uppföljning ske så att kontrollen får effekt. När avvikelser upptäcks säkerställs att dessa åtgärdas inom rimlig tid, beroende på allvarlighetsgrad och behov av insats från företagaren. Uppföljning av avvikelser sker systematiskt. Kontrollen får avsedd effekt i och med att avvikelser rättas till inom den tid som myndigheten accepterat. Veckovisa arbetsplatsträffar och

sexveckorsavstämningar samt årsvis verifiering säkerställer att inget faller mellan stolarna. Målet har uppnåtts.

• Operativt mål nummer 12: inventering av torkanläggningar för torkning av spannmål planerades. Vid inventeringen konstaterades att länet endast har enstaka anläggningar där spannmål är ämnat för humankonsumtion. Detta stämmer väl överens med vad som finns registrerat i PRIMÖR (registret för primärproduktion av livsmedel). Inventering har skett i samband med annan kontroll, till exempel djurskyddskontroll, foderkontroll, fullständig tvärvillkorskontroll och livsmedelskontroll. En anläggning har uppgett att de har en anläggning med direkttorkning men denna användes inte under 2017, vilket får till följd att kontroll kommer att ske senare. Rapport om inventeringen har lämnats till Livsmedelsverket, dels som delrapporter i maj och augusti 2017 och dels som

slutrapport i januari 2018. Målet har uppnåtts.

Regleringsbrevsuppdrag 1.6

Länsstyrelserna ska redovisa en övergripande bedömning av måluppfyllelsen för de specifika målen i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan. För djurskyddskontrollen avses de specifika mål som Statens jordbruksverk och länsstyrelserna har satt upp och för kontrollen av foder och animaliska biprodukter och den kontroll som bedrivs enligt förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur m.m. och lagen (2006:806) om provtagning på djur m.m. avses de specifika mål länsstyrelsen har satt upp. Redovisningen ska inkludera en kortfattad analys av orsakerna till eventuell utebliven måluppfyllelse för de enskilda målen.

Primärproduktion foder

Kontroll av primärproduktion av foder har genomförts både som riskbaserad normalkontroll och som fullständig tvärvillkorskontroll. Vid de riskbaserade kontrollerna har samtliga relevanta krav kontrollerats. Målen har uppnåtts.

(31)

Planerade Utförda

Riskbaserade kontroller foder 10 9 Fullständiga

tvärvillkors-kontroller

20 – 25 21 Summa planerade foder 30 – 35 30

Uppföljningar foder 3 (varav två

kontroller på samma företag)

Summa kontroller totalt 33

Andel kontrollerade av antal registrerade foderföretagare

32/ca 1500 = 2,1 procent

Många foderföretagare har flera verksamheter, så antalet poster i Jordbruksverkets

foderföretagarregister är fler än antalet företag. Registret är inte uppdaterat, ger otillräcklig information och det är inte möjligt att söka ut uppgifter länsvis. Kontrolluttaget har skett genom att risk för avvikelser från lagstiftningens krav har vägts in tillsammans med kända hälsorisker i de aktuella produktionsgrenarna. Förutsättningarna för uttag av tvärvillkorskontroller fastställs av Jordbruksverket.

Animaliska biprodukter

Länsstyrelsen Västerbotten har arrangerat två träffar för kommunala inspektörer och

länsstyrelsepersonal där kontroll av animaliska biprodukter diskuterats. Flera ärenden de senare åren, där det uppstått problem med hanteringen av animaliska biprodukter i till exempel

djurskyddsärenden, bränder och andra händelser, har visat på behovet av samverkan mellan myndigheter. Lösningar på en del av frågeställningarna har identifierats och arbetet fortsätter med till exempel framtagande av gemensamma mallar och rutiner. För 2017 har inga kontroller planerats, eftersom kontrollobjekten i länet är få och de som finns har nyligen kontrollerats. Målet har uppfyllts.

Seminverksamheterna fungerar väl

Inom seminområdet har 9 kontroller av rapporter från veterinärer med tillsyn över nötsemin utförts och dessutom två fysiska kontroller av hästseminanläggningar. En fysisk kontroll av egenseminör av nötkreatur har gjorts. I tillägg har en anordnare av seminverksamhet både i fält och på seminstation kontrollerats. Brist i dokumentationen noterades på en hästseminstation. Det kommer att följas upp vid en förnyad kontroll 2018. Med tanke på den goda

regelefterlevnaden anser Länsstyrelsen att vägledningen från Jordbruksverket om kontrollintervall kan justeras ned. Målet har uppfyllts.

Hygien vid besöksverksamheterna är god

Kontroll av hygien vid besöksverksamheter har gjorts vid fyra anläggningar. Länsstyrelsen konstaterade att de verksamheter som kontrollerats har bra rutiner för att minska risken för smittöverföring. Målet har uppfyllts.

(32)

Hygienplaner

Kontroll av hygienplaner vid veterinärklinikerna utförs löpande enligt plan, dock inte varje år. För 2017 har planerna inte granskats, eftersom de kliniker som tillsynats under året nyligen granskats eller visat sig inte ha något krav enligt lagstiftningen att upprätta sådana. Målet är uppfyllt.

Provtagning avseende salmonella behöver förbättras, men visar på

smittfrihet

Samtliga hönsbesättningar som omfattas av kravet på salmonellaprovtagning har kontrollerats administrativt under året och tre har kontrollerats på plats. Samtliga har haft mycket goda biosäkerhetsrutiner. En värphönsbesättning har förelagts två gånger varav en gång med vite om att utföra salmonellaprovtagning korrekt i besättningen. En besättning som tidigare inte skött salmonellaprovtagningen tillfredsställande, har ett vitesföreläggande som fortfarande löper. Dock har djurhållaren efter att ha blivit förelagd skött provtagningen korrekt varför ingen begäran om vitesutdömande gjorts. Målet för kontrollen har uppnåtts.

Kontroll av handelsnormer ägg sker i samband med annan kontroll

Kontroll av handelsnormer ägg har skett i tre besättningar under 2017 och brister som

uppmärksammats har hanterats med djurskyddslagstiftningen i enlighet med Jordbruksverkets vägledning. Länsstyrelsen har deltagit i de Skype-möten som Jordbruksverket anordnat med anledning av att kontrollansvaret övergått till länsstyrelserna.

Smittskyddsläget i länet är gott

Västerbotten har även under 2017 haft ett gott smittskyddsläge, med få misstankar om eller utbrott av smittsamma sjukdomar av allvarligare karaktär. Under året har dock två företag med totalt tre fiskeanläggningar varit spärrade för bacterial kidney disease (BKD), en sjukdom de tyvärr drabbats av vid flera tillfällen. Länet ingår även i spärrområdet för Cronic Wasting disease (CWD), men inga fall har hittats i länet. Provtagning för CWD, som utförs på frivillig basis av till exempel jägare, har varit mycket begränsad.

Utbildning av epizootigrupp

Under året har program och underlag tagits fram för utbildning av de personer i Länsstyrelsens krisorganisation som har uppdrag vid en epizooti. Utbildningen kommer att genomföras under 2018.

Tuberkuloskontroll hjort

Kontroll av en tuberkuloskontrollant visade att denne inte utfört några

tuberkulosundersökningar under 2017. Två fysiska kontroller av hjorthållare och deras journalföring har utförts utan anmärkning, och två andra har kontrollerats administrativt då de inte skickat in årsrapporter till Jordbruksverket. Rättelse skedde därefter. En av hjorthållarna hade dåliga kunskaper om lagstiftningens krav på tuberkulosbesiktning, men har åtagit sig att se till att dessa regler följs när försäljning av kött blir aktuellt. Målen har uppnåtts.

Djurskydd

Nytt arbetssätt - fler normalkontroller

Under 2017 har ett nytt arbetssätt tillämpats där verksamhetsåret delats upp i sexveckors-perioder, så kallade sprintar. Handläggarna har tilldelats ett antal normalkontroller (djurskydd) per sprint eller arbetat med anmälningsärenden, primärproduktion, revision av livsmedel eller

(33)

andra arbetsuppgifter. Detta har resulterat i en markant ökning av antalet normalkontroller (djurskydd), från 234 till 371, utan att andra ärenden eller arbetsuppgifter fått stryka på foten. Arbetssättet har redovisats för Nätverket för veterinära frågor och djurskydd som ett exempel på hur det går att organisera kontrollarbetet i syfte att öka antalet normalkontroller.

Resultat och måluppfyllnad

Djurskyddskontroller 2017 Antal Normalkontroller

Normal kontroll risk 320

Normalkontroll slump 31

Fullständig tv-kontroll 20

Kontroller efter anmälan

Extra offentlig kontroll, befogad anmälan 82

Normal kontroll, obefogad anmälan 57

Övriga kontroller

Extra offentlig kontroll, uppföljning befogad anmälan 70

Extra offentlig kontroll, uppföljning normal kontroll 72

Ansökan § 16 21

Ansökan offentlig förevisning 1

Summa 674

• Kvoten mellan antalet normalkontroller och antalet kontroller efter anmälan för 2017 är cirka 2,7 (målet på >1 uppfyllt).

• Andelen obefogade kontroller utgör 39 procent vilket är lägre än förra året. Arbetet med att minska antalet obefogade kontroller efter anmälan fortsätter, bland annat genom diskussioner i arbetsgruppen. Den nationella rutinen för handläggning av

anmälningsärenden används.

• Kontroll hade i oktober gjorts av 17,4 procent av kontrollobjekten vilket betyder att målet på kontroll vid mer än 10 procent av objekten redan vid den tidpunkten nåtts. Siffran för helår har ännu inte levererats av Jordbruksverket.

• Riskuttag av kontrollobjekt har skett genom riskuttagsmodellen SToRK.

• 100 procent av kontrollrapporterna skickades ut inom 21 dagar (målet är uppfyllt). • 100 procent av anmälningsärenden handläggs inom 90 dagar. (målet är uppfyllt). • 100 procent av ansökningar avseende verksamhet med sällskapsdjur beslutas inom 90

dagar från komplett ärende och besiktning (målet är uppfyllt).

Verifiering av kontroll

Under året har Länsstyrelsen Västerbotten genomfört verifiering av djurskyddskontroll (VAD) med hjälp av parallellkontroller och dokumentationskontroll av djurskyddshandläggare. Vid dessa genomgångar identifierades bland annat frågor att diskutera kring bedömningar, administration och information till djurhållare. Utifrån det har samsynen kring frågorna förbättrats och administrationen justerats. Arbetet med att förbättra och utveckla informationsmaterial pågår löpande.

(34)

Korta handläggningstider för förprövning

Handläggningstiden för samtliga ansökningar om förprövning av stallar är väsentligt under lagstiftningens krav. 100 procent av ärendena har beslutats innan de lagstadgade 56 dagarna efter komplett ärende. Medelvärdet för handläggningstiden är 13,1 dagar och medianen 11 dagar. Detta underlättar givetvis mycket för de olika verksamhetsutövarna så att de kan komma igång med sina byggnationer. Förprövningshandläggaren utför även besiktning av

investeringsstöd, vilket effektiviserar arbetet med förprövningsbesiktningar och motiverar djurhållare att begära besiktning efter utförd byggnadsåtgärd.

Nationellt arbete stärker samsynen mellan myndigheterna

Under året har Länsstyrelsen Västerbotten deltagit i flera nationella grupperingar inom djurskyddsområdet, till exempel på följande sätt:

• rådet för djurskyddskontroll

• Djurskyddsrådet/Dialoggrupp djurskydd • referensgrupp för djurskyddsfrågor

• framtagande av länsstyrelsegemensam handläggningsrutin för anmälningsärenden • planeringsgrupp för nationella kontrolldagar

• övertagande av polisuppgifter.

Arbetet i nationella grupperingar är mycket tidskrävande, men är viktigt för att likrikta arbetssätt och effektivisera kontrollarbetet i landet.

Samverkan med externa aktörer

Samarbete med näringen och andra aktörer är mycket viktig och under året har Länsstyrelsen medverkat och anordnat olika aktiviteter.

• Länsstyrelsen, Norrmejerier och Lantbrukarnas Riksförbund har träffats i flera sammanhang, till exempel om regel- och bedömningsfrågor samt samarbetsformer. • En kommunikationsplan finns framtagen på Länsstyrelsen för att underlätta samverkan

med olika aktörer, till exempel djurhållare, näringen och andra målgrupper.

• Samverkansgruppen för slakt har träffats och diskuterat gemensamma frågor. Deltog gjorde länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten samt Livsmedelsverkets regionala organisation. Dessa träffar är mycket klargörande på många punkter och har underlättat samarbetet mycket.

• Undervisning av studenter vid Miljö- och hälsoskyddsutbildningen vid Umeå universitet (djurskydds- och livsmedelskontroll) har genomförts och studenter från samma utbildning har gjort praktik på Länsstyrelsen.

• Merparten av den personal som arbetar med djurskyddsfrågor deltog i de nationella kontrolldagarna om djurskydd.

• Löpande kontakt med andra myndigheter, till exempel polisen.

Jämställdhet inom djurskyddskontrollen

Jämställdhetsintegreringen fortsätter, både internt och externt. För de externa processerna har Länsstyrelsen under 2017 tagit fram könsuppdelad statistik för anmälningsärenden och normalkontroll inom djurskyddsområdet från åren 2015 och 2016. Resultatet av dessa

sammanställningar visar att procentuellt fler män än kvinnor föreläggs om förbättringsåtgärder och det har gjorts procentuellt fler omhändertaganden där djurhållaren är en man. Vad detta