Under 2017 genomfördes en granskning av Länsstyrelsen Västerbottens kommunikations- kanaler. Arbetet resulterade i en nulägesanalys samt nya lathundar och nya arbetsrutiner. Syftet var att bättre kunna spegla samhällets bredd och variation inklusive nationella minoriteter genom en mer jämställd och mångfacetterad representation. I maj månad genomfördes sedan en utbildning för sammantaget cirka en tredjedel av myndighetens anställda med hjälp av en extern resurs och med gott resultat.
Länsstyrelseanställda i Västerbotten fick den 2 juni möjlighet att se filmen Sameblod för att stärka förståelsen för delar av den samiska befolkningen. Sameblod framförs till stora delar på sydsamiska vilket är ett av de samiska språken som talas i Västerbotten. Filmen introducerades genom en kort presentation av de nationella minoriteternas rättigheter gentemot Länsstyrelsen. Cirka 50 medarbetare såg filmen.
Externt arbete
De nationella minoriteterna är en självklar del av den kulturhistoriska utvecklingen. Insatserna inom kulturmiljöområdet berör fastighetsägare och verksamhetsutövare, offentliga och ideella organisationer, intresseföreningar och samfund, enskilda invånare och besökare. Bland dessa finns företrädare för nationella minoriteter med på samma villkor som alla andra vad gäller
samverkan, förhandlingar, överenskommelser, samråd, dialog och information kring kulturmiljöerna.
I Länsstyrelsens arbete med tillsyn och prövning enligt miljöbalken lyfts frågor om nationella minoriteter framförallt in när det gäller prövningar som påverkar samebyarnas verksamhet. Länsstyrelsen uppmanar verksamhetsutövare att kontakta samebyarna inför olika former av verksamheter som kan påverka rennäringen. Detta görs även i ärenden där det inte finns lagkrav på sådan kontakt. Miljöbalkens regler innebär också att särskild hänsyn ska tas till samebyarnas verksamhet vid prövning och tillsyn. Det är därför vanligt med villkor och beslut för att
minimera den påverkan som kan ske på samebyarnas verksamhet.
I arbetet inför en regional livsmedelsstrategi har Länsstyrelsen erbjudit Svenska Samers Riksförbund plats i arbetsgruppen för att vara med och dra upp riktlinjerna för det kommande strategiarbetet. I Partnerskapet för Landsbygdsprogrammet finns det en representant för samiskt företagande.
Inom ramen för den nationella webbförvaltningen har sakområdet medverkat till att
tillgängliggöra ett urval av webbplatsens innehåll på de nationella minoritetsspråken. Parallellt med detta har kommunikativa insatser gjorts för att synliggöra myndighetens aktiviteter inom området MR och Agenda 2030.
Längs samtliga statliga leder skyltar Länsstyrelsen Västerbotten med samiska namn i samband med byte av skyltar. Förvaltningen av rovdjur inom renskötselområdet syftar bland annat till att minska problembilden för renskötseln genom olika lämpliga åtgärder, däribland skyddsjakter. Frågorna kommuniceras med samebyarna och på olika nivåer, exempelvis genom årliga möten om rovdjursinventering och toleransplaner för rovdjur. Därutöver håller Länsstyrelsen ett årligt möte på med alla samebyordföranden i länet för dialog och ömsesidig information.
I april bjöd landshövdingen in till rundabordssamtal på residenset med anledning av att judiska församlingen i Umeå hade blivit utsatta för skadegörelse och hot och tvingats stänga ner sin föreningslokal. Medverkade gjorde bland andra Umeå kommun, judiska församlingen, judiska centralrådet och svenska kyrkan. Landshövdingen deltog även i den kippavandring som genomfördes helgen efter.
I sociala medier har Länsstyrelsen uppmärksammat samerna och sverigefinnarnas respektive dag i februari 2017.
Länsstyrelsen deltog vid en temavecka för nationella minoriteter på Solviks folkhögskola i Frostkåge och har där informerat om de nationella minoriteterna och Länsstyrelsens uppdrag.
Samråd
Länsstyrelsen Västerbotten har kontinuerligt samråd med samebyar i en mängd frågor, bland annat i bränningsplanering, terrängkörningsfrågor och anläggningars placering i fjällen. I nyttjandefrågor som rör mark och vatten på statens mark ovan odlingsgränsen genomförs exempelvis rådslag om småviltsjakt och träffar med ortsbojaktlag.
Integration
Länsstyrelserna ska kommentera nedanstående volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av
återrapporteringskraven.
Volymer och kostnader (Avser verksamhet 85*) 2017 2016 2015
Årsarbetskrafter män 1,8 1,3 1,1
Årsarbetskrafter kvinnor 5,1 2,0 2,4
Andel av totala årsarbetskrafter (%) 2,87 1,45 1,59
Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 7 631 4 013 4 026
Andel av totala verksamhetskostnader (%) 3,06 1,73 1,81
Antal ärenden, inkomna och upprättade1) 89 87 76
Antal beslutade ärenden1) 77 108 127
Antal ej beslutade ärenden äldre än två år1) 0 1 1
Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) -12 0 0
Kommentar till tabellen volymer och kostnader
Sakområdet har under 2017 ökat med 3,6 årsarbetskrafter jämfört med 2016. Det har varit möjligt tack vare det nya uppdraget Tidiga insatser för asylsökande (TIA).
Samlad bedömning av resultat
Länsstyrelsen Västerbotten har under 2017 utökat antalet medarbetare samt valt att ha två medarbetare utstationerade i Skellefteå och Vilhelmina. Detta har inneburit att Länsstyrelsen har kunnat erbjuda en ökad tillgänglighet såväl till kommuner som till civilsamhället i frågor om flyktingmottagande och integration. Den ökade tillgängligheten och närvaron i länet har gett bättre förutsättningar för arbetet med utveckling av regional samverkan och andra insatser för att öka kommunernas beredskap och mottagningskapacitet. Det medför även en kvalitetssäkring vid presentationer av lägesbilder till Regeringen och andra myndigheter.
Andra väsentliga prestationer och resultat
Året har präglats av stora förändringar för kommunerna vad gäller mottagande av
ensamkommande barn och nyanlända vuxna och familjer. Detta som ett resultat av att det är betydligt färre människor som har ansökt om asyl i Sverige jämfört med tidigare år.
Länsstyrelsen har under året haft återkommande dialoger med kommunerna i frågan, vilket kommer att beskrivas nedan. Uppslutning och engagemang vid kommunbesök, Migrationsråd och andra forum som Länsstyrelsen leder har varit stort.
I rapporten ”Tidiga insatser för asylsökande – Hur deltagandet ser ut i länet?” har Länsstyrelsen Västerbotten beskrivit
• arbetet med det nya uppdraget • metoder i arbetet
• resultat
Ett fokusområde under 2017 har varit att mer noggrant och systematiskt än tidigare följa upp projekt som bedrivs av medel beviljade av Länsstyrelsen. Två särskilda mallar vid uppföljning har tagits fram och används vid besöken. Under 2017 har 20 projekt följts upp och besökts. Under 2017 har Länsstyrelsen Västerbotten sammanställt en regional kartläggning av ensamkommande barn som avviker med namnet ”På flykt och försvunnen”