Restaurering av vattendrag
För att uppnå de nationella och internationella målen såsom de svenska miljömålen, EU:s Art- och habitatdirektiv och ramdirektivet för vatten bedriver Länsstyrelsen Västerbotten en omfattande åtgärdsverksamhet. Under 2017 har följande aktiviteter i pågående projekt genomförts.
ReBorN - LIFE (Restoration of Boreal Nordic Rivers) är ett stort EU-projekt som finansierats via Life-fonden. Budgeten är cirka 124 mnkr. Fram till 2021 ska sammanlagt 200 kilometer vattendragssträcka restaureras i sex olika avrinningsområden inom Norr- och Västerbottens län. Nedan redovisas vattendragen där åtgärder vidtagits under 2017.
Västerbotten:
• Lögdeälvens huvudfåra inom Bjurholms och Nordmalings kommun. Detta arbete fortsätter kommande år.
• Karlsbäcken inom Bjurholms kommun. Arbetet har fortsatt och beräknas bli klar under 2019.
• Blåbergssjöbäcken inom Bjurholms kommun. Arbetet fortsätter under 2018. • Strömbäcken inom Bjurholms kommun. Arbetet fortsätter under 2018. • Mjösjöån inom Bjurholms kommun. Arbetet fortsätter under 2018. Norrbotten:
• Vassara älv i Gällivare kommun. Älven har färdigställts under 2017. • Lina älv i Gällivare kommun. Arbetet är påbörjat men inte klart.
• Stockforsälven i Älvsbyns kommun. Älven är nästan färdigåterställd och beräknas bli klar under 2018.
• Vitbäcken i Älvsbyns kommun. Arbetet är påbörjat och fortsätter 2018. • Långträskälven i Arvidsjaurs kommun. Älven har färdigställts under 2017.
• Åbyälven. Arbetet är påbörjat och kommer att fortsätta främst inom Piteå kommun. VIMLA - Vatten och människan i landskapet är ett interregionalt Botnia Atlantica-projekt med åtgärder för att minska påverkan från sura sulfatjordar. I projektet deltar organisationer från Västerbotten och finska Österbotten som arbetar tillsammans med att förbättra tillståndet i små kustmynnande vattendrag. Projektet startade i november 2015 och kommer att avslutas i maj 2018. VIMLA omfattar bland annat kartläggning av sura sulfatjordar, återskapande av dikade sjöar och våtmarker och ett gränsöverskridande samarbete för att öka kompetens och
kunskapsunderlag i de båda länderna. Centralt i VIMLA är dialogen och kunskapsutbytet med markägare och lantbrukare om problemen i vattendragen och om de ekosystemtjänster som vattendragen och dess närområde kan leverera. Under året har 4-5 träffar ordnats för markägare, brukare och allmänhet inom modellområdet Hertsångersälven. SGU har karterat marken i avrinningsområdet.
Länsstyrelsen Västerbotten har gjort analyser av tillståndet i Hertsångersälvens olika
vattenförekomster och även i många av länets övriga små kustmynnande vatten. En återställning av en dikad våtmark genomförs för att studera hur belastningen från sura sulfatjordspåverkan i vattendrag kan minskas.
Samverkansprojekt Rickleån är ett stort samverkansprojekt med målet att uppnå god ekologisk status inom Rickleåns avrinningsområde. Budgeten är på 9,6 miljoner och projektet beräknas pågå till 2020. Under 2017 har flera samverkansmöten hållits för att ta fram gemensamma mål över vad som behöver genomföras. I projektet har Havs- och fiskerifonden beviljat finansiering för konkret åtgärdsarbete som ska användas för restaurering av Rickleån.
Andra åtgärder
Länsstyrelsen Västerbotten genomför också andra åtgärder med fokus på återställning av vattendrag och bland dessa kan följande nämnas:
• Projektet Kultsjödalen (finansieras av Naturskyddsföreningen, LONA-medel och åtgärdsprogrammet för hotade arter).
• Restaurering av Stalonbäcken i Vilhelmina kommun avslutades 2017.
• Restaurering av Marsåns huvudfåra har fortsatt och kommer att fortsätta 2018 och 2019. • Restaurering av Gäddbäcken har påbörjats 2017 och fortsätter 2018.
• Projektet Friskare skogsvatten 2.0 med målet att förbättra kunskapen om hänsyn till vattenmiljöer i samband med skogsbruksåtgärder.
• Restaureringen av Hörnån i Nordmalings kommun har fortsatt och finansierats av Havs- och vattenmiljöanslaget 1:11. Om finansieringen är tillräcklig fortsätter arbetet under 2018.
• Inventering av 425 prioriterade vägtrummor inom Malåns avrinningsområde inom Skellefteälvens huvudavrinningsområde har genomförts under hösten.
Kalkning
Försurningen har minskat men är fortfarande ett problem i många sjöar och vattendrag, främst i länets östra del där kalkbehovet fortfarande är betydande. Till följd av ett målinriktat
kvalitetsarbete och minskad försurning har kalkförbrukningen halverats sedan mitten av 1990- talet. Behovet av kalk varierar med nederbördsmängden och under 2017 förbrukades 8 403 ton. Totalt betalades 14,86 mnkr i statsbidrag till kalkning. Länsstyrelsen Västerbotten var under året värd för den årligt återkommande nationella kalkhandläggarträffen. Träffen lockade närmare 80 deltagare som under två dagar fick ta del av 25 föredrag om kalkning, försurning och andra miljöproblem i sötvattensmiljöer.
I samverkan med berörda kommuner bedriver Länsstyrelsen en omfattande uppföljning av kalkningens vattenkemiska och biologiska effekter. Under 2017 gjordes uppföljningar inom nedanstående områden:
• vattenkemi: 2 600 prover i sjöar och vattendrag • bottenfauna: 82 lokaler i vattendrag
• elfiske: 236 lokaler i vattendrag • nätprovfiske: 6 sjöar.
Under våren 2017 uppnåddes den vattenkemiska målsättningen i 92 procent av de kalkade vattendragen. Utfallet är bra och ligger på ungefär samma nivå som de senaste åren. Under sommar och höst läggs stort fokus på att samla in vattenprover vid kritiska tillfällen i samband med kraftiga regn. I början av oktober kom drygt 100 millimeter regn inom loppet av ett par dagar. I samband med det togs 170 vattenprov i kalkade vattendrag. På 27 provpunkter
underskreds det vattenkemiska målet. pH-värdena i flera okalkade vattendrag sjönk till 4,3-4,4 vilket är extremt låga noteringar. Utfallet visade på betydelsen av att med kort varsel kunna samla in en stor mängd vattenprover, men också att flera av länets kalkningar inte fullt ut är dimensionerade för extrema vädersituationer.
Ingen av länets 98 kalkade målsjöar underskred målnivån under 2017. Länsstyrelsen utvärderar kontinuerligt kalkningens biologiska utfall. Bland annat kan nämnas att andelen provfiskade lokaler i kalkade vattendrag som uppfyller EU:s krav på god eller hög status har ökat från
knappt 50 procent innan kalkning till drygt 70 procent. Förbättringen beror på att arter återkommit och på en avsevärt ökad tillgång på yngel av öring och lax.
Ekologisk status för fisk i kalkade vattendrag från tiden före kalkning till och med 23 år efter kalkstart.
Vattenförvaltning
Beredningssekretariatet vid Länsstyrelsen Västerbotten arbetar med uppdrag från Vatten- myndigheterna i Bottenvikens respektive Bottenhavets vattendistrikt. Arbetet under 2017 har fokuserat på:
• underlag till samråd om miljögifter
• åtgärdsplaner för vattenkraft inför samråd om kraftigt modifierade vatten • intern förankring av det nya åtgärdsprogrammet.
Inför samrådet om miljögifter under hösten 2017 har påverkansanalys, riskbedömning och statusklassning genomförts för de vatten som berörs av nya prioriterade ämnen (till exempel dioxiner) samt koppar och zink i ytvatten. För grundvatten låg fokus på PFAS (högfluorerade ämnen). Länsstyrelsen tog fram förslag på nya miljökvalitetsnormer och möjliga åtgärder för berörda vatten som presenteras i den publika databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS).
Inför samrådet om kraftigt modifierade vatten under våren 2018 har Länsstyrelsen arbetat fram åtgärdsplaner för de avrinningsområden som är påverkade av storskalig vattenkraft, vilket omfattar Västerbottensdelarna av Skellefteälven, Umeälven, Ångermanälven och Gideälven. För dessa har myndigheten gjort en naturvärdesbedömning av vattenmiljöerna och en
bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå en god ekologisk potential i de berörda vattenförekomsterna.
Under året har Länsstyrelsen inlett arbetet med att genomföra de åtgärder som ingår i
Vattenmyndigheternas nya åtgärdsprogram. Det handlar bland annat om att rådgivning, tillsyn och prövning ska riktas mot vatten med bristfällig status och att fysisk planering ska anpassas
till beslutade miljökvalitetsnormer. Beredningssekretariatet har börjat att ta fram en ny plan för Länsstyrelsens åtgärdsarbete i bred samverkan med andra enheter.
Extern samverkan
För att genomföra vattenförvaltningen på regional och lokal nivå är extern samverkan med vattenråden en grundläggande verksamhet. Länsstyrelsen Västerbotten har deltagit i vattenrådens aktiviteter och beviljat fortsatt ekonomiskt stöd till vattenrådens verksamhet.
Antal aktiviteter
Antal deltagare
Kvinnor Män TOTALT Vattenråden
Möten och exkursioner 13 59 253 312
Lokala samverkansgrupper
Möten och exkursioner 2 10 47 57
TOTALT 15 69 300 369
Tabell över vattenförvaltningens externa samverkan under 2017.
Naturvård
Biosfärkandidat Vindelälven
I februari 2015 utsåg den svenska MAB-kommittén (Man and the Biosphere) Vindelälven - Juhtatdahka till biosfärskandidat. Kandidaturen sträcker sig över åren 2015 - 2017. År 2014 genomfördes en förstudie om Vindelälven som biosfärområde i samarbete mellan
Världsnaturfonden, Länsstyrelsen Västerbotten och Vindelälvskommunerna. Avsikten har varit att klargöra om Vindelälven har förutsättningar att fungera som ett av Unesco:s (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) biosfärområden, ett modellområde för hållbar utveckling, och om det finns ett lokalt intresse för att bidra till ett sådant arbete.
Arbetet inom kandidaturen utförs av en projektledare som till sin hjälp har en styrelse (17 medlemmar), en arbetsgrupp och en referensgrupp. Ett större antal möten och workshops har arrangerats med enskilda och representanter från näringarna, forskning och myndigheter för att arbeta efter den handlingsplan som togs fram i förstudien. 80 olika organisationer deltar i arbetet på ett eller annat sätt.
Under året har arbetet med Unesco-ansökan och utvecklingsplanen varit den huvudsakliga aktiviteten. Den 1 oktober skickades ansökan ut på remiss till ett 50-tal remissinstanser. Den 1 mars 2018 skickas den färdiga ansökan till svenska MAB-kommitten och därefter i september till Unesco.
Exempel på insatser som har startat och delvis genomförts under 2017 är:
• Tre styrelsemöten i Rusksele, Sorsele och Vännäs. I Rusksele påbörjade styrelsen utbildningen för biosfärambassadörer.
• Projektet Stolthet genom kunskap, en satsning på barn och ungdomars intresse för och kunskap om biosfären och sin närmiljö i skolor i sex kommuner. Deltagare var skolpolitiker, skolledare, pedagoger och elever.
• Idrottsarrangemang inom ramen för Arena Vindelälven längs älven och biosfärområdet, till exempel Vindelälvsloppet och Vindelälvsdraget.
• Deltagande i EuroMAB-möte den 3-7 april i Paris.
• Informationsinsatser som exempelvis uppdaterad webbplats, dokument tillgängliga för allmänheten, digitala nyhetsbrev, informationsblad till drygt 500 prenumeranter, aktivt arbete med Facebook (cirka 780 följare), Twitter (cirka 360 följare) och Instagram (cirka 140 följare).
• Genomförande av en förstudie tillsammans med SKL (Sveriges kommuner och landsting) om transporter på landsbygden längs Vindelälven (väg 363). Förstudien har inventerat behov och möjligheter när det gäller transporter för främst företag längs älven.
• Beviljande av fem biosfärsprojekt: Dagar i Laisdalen, En kväll i Vindelälvens anda, Hemvändar- och kulturdag i Rusksele, PR-plan Vindelälven samt Nationalälvens dag i Vännäs.
Havsplanering
I syfte att förbättra kunskapen om havsmiljön har Länsstyrelsen Västerbotten under 2017 genomfört det tredje året i ett treårigt samarbetsprojekt med Finland över Kvarken: SeaGIS 2.0 (Stöd för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av Geografiska Informations System 2.0), som delfinansieras av Botnia-Atlanticaprogrammet. Resultat i projektet är:
• digitala skikt över skyddsvärda eller hotade arter och naturtyper • analyser av naturvärdenas nuvarande skyddsnivå och skyddsbehov
• en webbaserad karttjänst (www.seagis.org) som kan användas för både områdesskydd och havsplanering.
Naturvårdstillsyn i skyddad natur och av hotade arter
Det övergripande målet för tillsynen är att lagar, förordningar och föreskrifter samt de regler och riktlinjer som Länsstyrelsen Västerbotten har fastställt i egenskap av upplåtare på statens mark och i skyddade områden följs. Ett ytterligare mål för Länsstyrelsen har varit att öka den operativa samverkan och samordningen med Polismyndigheten, Kustbevakningen och
Tullverket med syfte att förbättra tillsynsarbetet av skyddad natur och hotade arter. Samarbetet fungerar bra och förutom årliga utvärderings- och planeringsmöten sker regelbunden operativ samverkan med framförallt Polismyndigheten. Med polisen genomförs även gemensamma tillsynsinsatser över terrängkörning, artskydd, jakt och fiske.
Viktiga insatser under 2017 har varit följande:
• Större tillsynsinsats vid årets licensjakt på björn. Insatsen planerades av polis och Länsstyrelsen gemensamt och genomfördes under den första jaktveckan. Tillsynen innefattade efterlevnaden av villkor i besluten, skottplatsundersökningar, kontroll av åtlar som inte anmälts med mera, inom del av länet. Insatsen uppfattades som mycket lyckad och har sannolikt en förebyggande effekt.
• Tillsyn av terrängkörning i anslutning till älgjaktstart efter brunstuppehållet. Insatsen genomfördes i Matsdalområdet (Storuman/Vilhelminafjällen) i ett område med flera beviljade dispenser. Insatsen skedde från helikopter och i samråd med lokal polis. • Tillsyn av efterlevnaden av kravet på kopplade hundar innan jaktstart i trakterna av
insats genomfördes, men trots spaning med polis och närkontakt med personer som brutit mot reglerna kunde ingen gripas.
Under juni och juli genomförde Länsstyrelsen tillsyn i Stekenjokkområdet med anledning av faunakriminalitet riktad mot fåglar. Ingen person avvisades eller polisanmäldes på
Västerbottenssidan. I samband med denna tillsyn fortsatte även tidigare års
informationskampanj, Öppet Öga, genom uppsökande kontakt med allmänheten. Kampanjen innebär att genom information (foldrar, affischer, möten med mera) skapa kunskap och engagemang om artskyddsproblem.
Länsstyrelseinstruktion
Länsstyrelseinstruktion 5 a §
Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.
Länsstyrelsen ska särskilt
1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet,
2. utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen,
3. stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen, och
4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. Förordning (2013:815).