Källa Stadshuset
2.1.3 grunDSKolan – en lIKvärDIg SKola?
I takt med att en globaliserad kunskapsekonomi leder till ökad konkurrens mellan nationella skolsystem ökar kraven på barns prestationer i skolan över hela världen. Skolor strävar efter att på ett så effektivt sätt som möjligt nå uppställda kunskapsmål för att bli konkurrenskraftiga. Denna diskurs om den kunskapseffektiva skolan fram- ställs som utbildningens yttersta mål och funktion. Förespråkare för marknadslös- ningar i utbildningen framhåller att värden som konkurrens, individualitet, valfrihet och producent-konsument relationer i skolsystemet borgar för att skolan ska vara kunskapseffektiv.
Lärare och politiker på olika nivåer är naturligtvis inte omedvetna om de inbyggda problem som finns i en skola som strävar efter att vara kunskapseffektiv. Lärare vill att elever ska ha framgång i skolan. De vet också att det finns elever som inte kan leva upp till kraven, och de är oroade för hur det ska gå för dem. Flera av dessa lärare söker efter alternativ till en skola som enbart premierar mätbara kunska- per. Svaret för många ligger i vad Aspelin och Persson kallar för en socialt orienterad skola. Det är en skola som sätter sociala relationer, grupprocesser och lärares känne- dom om enskilda elever i centrum för undervisning (106). I den socialt orienterade skolan är elevers inflytande och delaktighet viktiga inslag. Här finns också en strävan efter att förstå eleverna utifrån deras förutsättningar och sociala situation. Proble- met är emellertid att den socialt orienterade skolan tenderar att prioritera elevers identitetsbildning. Vem du är blir i den socialt orienterade skolan viktigare än vad du ska bli. Den heterogenitet och mångfald som eleverna representerar kan i den pedagogiska praktiken bli normalisering och likriktning. Det ligger därför en stor utmaning i att formulera alternativ som ligger bortom den kunskapseffektiva och socialt orienterade skolan (122).
Den kunskapseffektiva skolan med dess betoning på konkurrens, tävlan och valfrihet i kombination med minskad likvärdighet har fått en rad negativa effekter på elevers genomsnittliga skolprestationer. En ökad individualisering har lett till att elevers eget ansvar för sin kunskapsinhämtning har betonats. Elevers egna arbeten har framhållits och lärare har tonat ner sin egen roll. Under flera år har skillnaderna mellan skolor ökat, vilket har förstärkt kamratpåverkan och betydelsen av föräld- rars utbildningsbakgrund för elevers resultat. Sammantaget har den svenska skolan utvecklats till att bli mindre likvärdig (105). Detta blir särskilt tydligt i en stad som Malmö, där skillnaderna mellan skolor förstärks av bostadssegregation och ökade klyftor mellan befolkningsgrupper. Trots detta kan man skönja en svag men märkbar förbättring av elevers resultat.
Av Stadskontorets rapport ”Obligatoriska skolan vårterminen 2012” (125) framgår bland annat följande:
Fortsatt få, men fler, elever klarade alla delprov i årskurs 3: I jämförelse med
2011 har andelen elever som klarat samtliga delprov i såväl svenska som matematik ökat. I svenska från 54,5 procent till 57,2 procent och i matematik från 54,3 procent till 59 procent.
Skolorna i Malmö måste bli bättre på att hjälpa de svaga eleverna i tidig ålder: Genom en jämförelse av årskurs 9-elevernas nationella provresultat i äm-
nena svenska, engelska och matematik med samma elevers nationella provresultat i årskurs 5 kan konstateras att det finns ett starkt samband mellan ett svagt nationellt provresultat i årskurs 5 och ett svagt nationellt provresultat i årskurs 9 (gäller elever i kommunala skolor).
Det finns elever i årskurs 3 som inte har ett åtgärdsprogram trots att de inte uppnår kunskapsmålen: Uppföljningen av kunskapsmålen i årskurs 3 visar att
90–95 procent av eleverna uppnår kunskapsmålen i de flesta ämnena. Andelen är lägre i matematik (84 procent), svenska (85 procent) och svenska som andraspråk (61 procent). De flesta eleverna som inte uppnår kunskapsmålen har åtgärdsprogram
Kompetens-
utveckling inom fler- språkighet i rosengård
En omfattande kompeten- sutveckling inom området flerspråkighet och lärande har pågått i Rosengårds för skolor och skolor sedan 2004. Projek- tet har genomförts i samverkan med bland annat Malmö hög- skola. Kompe tensutvecklingen har riktats mot samtliga nivåer i organ isationen. Som exempel kan nämnas ”Processtödjarut- bildning” med fokus på fler- språkighet och lärande som Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet genomfört och genomför. Målgrup pen har varit pedagoger och lärare inom förskolan och grund- skolan. Som underlag för kompetensutbildningen har observationerna i förskolan och grundskolan genom förts utifrån en version av SIOP-mod- ellen (Sheltered Instruction
Resultaten i ämnesproven i årskurs 9 har förbättrats: Resultaten i de nationella
ämnesproven i engelska och svenska i årskurs 9 har förbättrats med 1,1 respektive 2,4 procentenheter jämfört med 2011 till 85,2 procent respektive 85,5 procent 2012. I matematik har en ökning skett med över 6 procentenheter från 62,1 procent till 68,5 procent. Detta kan bero på att andelen elever som inte genomför proven i ma- tematik har minskat från 14 procent till 9 procent. Samtidigt har skillnaderna mellan stadsdelarna med högst respektive lägst resultat minskat i alla tre ämnen.
I Malmö finns det stora skillnader mellan stadsdelarna, skolorna och skolfor- merna vad gäller behörighet till gymnasiestudier på nationella program. Dessa skill- nader, med vissa variationer, samspelar mycket väl med socioekonomiska skillnader mellan stads delarna i Malmö avseende invånarnas utbildning, andelen förvärvsarbe- tande, disponibla inkomster och andelen som har försörjningsstöd.
Mål 2.1.3
Alla barn i Malmö som slutför grundskolestudier ska uppnå behö- righet till fortsatta studier på gymnasiets högskole- eller yrkesför- beredande program.
tidiga insatser i förskola och skola för att alla barn ska kunna läsa och skriva har visat sig ha stor betydelse för kognitiv utveck- ling och hur de klarar skolan och senare arbetslivet. Kungliga vetenskapsakademins systematiska forskningsöversikt poängterar bland annat att tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter orsakar internaliserade och externaliserade psykiska problem. (126)
åtgärd 2.1.3.1
Tidig och återkommande uppföljning av barns språkutveckling följt av tidiga stödåtgärder vid behov. Gäller både svenska språket och andra modersmål.
i vetenskapsrådets resultatdialog 2012 framhålls den forskning som anser språket vara människans verktyg av alla verktyg. språ- ket är en synlig identitetsmarkör och med dess stöd får männis- kan tillgång till och möjlighet att navigera i sin sociala och fysiska värld. språket skapar tillhörighet(er) och olika positioner. Med andra ord har språk både ett kommunikativt och ett symboliskt värde för individer och praktikgemenskaper. detta innebär att språkbruket är väsentligt att beakta när det gäller identitetsposi- tioner så som genus, etnicitet och funktionshinder. (127)
åtgärd 2.1.3.2
Riktade kompetensutvecklingsinsatser på förskolor och skolor med många barn från flerspråkiga miljöer och i synnerhet på 1–3 skolor med låg måluppfyllelse. All undervisande personal ska ha kompetens i läs- och skrivprocessen samt språklig medvetenhet. Om denna kompetens saknas ska kompetensutveckling göras obligatorisk.
inom förskolans/skolans ram ska, enligt skollagen, barn med an- nat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla detta språk
och det svenska språket. det ställer stora krav på personalens kunskaper om språklärandets interna och externa faktorer samt kompetenser i hur man kan utveckla goda språkliga miljöer för dessa barn och unga. fortbildning har visat sig vara den mest effektiva åtgärden för detta (122).
åtgärd 2.1.3.3
Tidig och kontinuerlig uppföljning av studieresultat som vid behov följs upp med adekvata stödinsatser.
forskning pekar på att stödinsatser måste sättas in tidigt, vara kontinuerliga under elevens skoltid och att de ska baseras på gedigen kunskap om vilka stödåtgärder som eleven behöver. det finns idag en arsenal av instrument för att kartlägga elevers problem men mindre kunskap om vilka åtgärder som är de mest effektiva.
åtgärd 2.1.3.4
Samtliga elever med utländsk bakgrund ska ha tillgång till och erbjudas studiehandledning på sitt modersmål.
brister har här påtalats i ett stort antal skolinspektioner, trots skol- lagens krav. forskning pekar på att elever med annat modersmål än svenska har hjälp av att få studiehandledning på sitt moders- mål och samtidigt stöd i att göra kopplingar till svenska begrepp för att öka sin förståelse av undervisningen.
Studiehandledning på modersmål
en elev ska enligt skollagen få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. en elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.
M
Å
Å
Å
Å
2.1.4 frItIDSheMMenS förutSättnIngar för utvecKlIng av hälSa och läranDe
Fritidshemsverksamheten är en frivillig pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn till och med tolv års ålder. Det finns ingen kursplan eller några detaljerade mål om vilka kunskaper eleverna ska uppnå. Skollagen och läroplanen Lgr11 reglerar fritids- hemmets verksamhet. Fritidshemmet kan beskrivas som ett gränsland i det sven ska utbildningslandskapet, mellan förskola, förskoleklass och grundskola. Positionering- en som ett gränsland inne bär att fritidshemmen ska leva upp till olika förväntningar och varierande villkor för sitt uppdrag.
Utifrån forskning om fritidshem kan följande slutsatser dras. För det första finns det begränsad vetenskaplig kunskap om verksamheten. För det andra är det mest beforskade området integrationen mellan fritidshem och den obligatoriska delen av skolan. Sammantaget visar forskning om samverkan mellan fritidshem och grundskola på kulturella skillnader när det gäller olika syn på lärande, kunskap, för- hållningssätt till eleverna och organiser ing av arbetet inom verksamheterna.
Den tredje slutsatsen gäller villkoren för elevernas lärande i fritidshemmet. I fritidshemmet kännetecknas ofta de pedagogiska aktiviteterna av att de startar i spontana situationer och med utgångspunkt i elevernas intressen och idéer. Detta är emellertid inte tillräckligt för en god pedagogisk verksamhet. Fritidshemspersonal bör - utifrån sina kunskaper om barnens erfarenheter i skolan och på fritiden – kunna planera och erbjuda barnen stimulerande och kreativa aktiviteter för att främja deras lärande och sociala förmågor. För att kunna göra detta måste förutsättningarna för fritidshemmens pedagogiska verksamhet stärkas i flera avseenden som barngrup- pernas storlek, personaltäthet och personalens kompetens.
Den fjärde slutsatsen är att det har stor betydelse att fritidspedagoger är ob- servanta och har förmåga att läsa av och tolka elevers samspel för att kunna göra pedagogiska insatser i riktning mot att stärka eleverna i deras kamratskapande och positionerande i gruppen/klassen. (128)
År 2010 var 10 873 barn i ålder 6–12 år inskrivna i fritidshem i Malmö. Malmö låg 2010 något lägre än riksgenomsnittet när det gäller total andel barn som var inskrivna i fritidshem i åldern 6–9 år. För barn 10–12 år var det däremot dubbelt så stor andel som var inskrivna i fritidshem i jämförelse med riket totalt. I de kom- munala fritidshemmen i Malmö var det 37,8 barn per fritidshemsavdelning och på fritidshem i enskild regi var siffran 56,7.
Som framgår av figur 32 ligger Malmö något över riksgenomsnittet vad gäller antal barn per avdelning. Antal barn per avdelning är emellertid hög om man kombi- nerar det med andel årsarbetare med högskolepedagogisk utbildning (se figur 34).
medel för samtliga kommuner
Jönköping Göteborg Malmö 0 50 100% Stockholm Andel Kommuner Figur 34: Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen 2010
Mål 2.1.4
Alla barn i åldern 6 –12 år ska ha tillgång till fritidshemsplats av god kvalitet.
åtgärd 2.1.4.1
Barngruppernas storlek i Malmös fritidshem ska minska. Ett första steg är att barngrupperna inte får överstiga 30 barn/avdelning. barngruppsstorleken är ca 40 barn per avdelning i Malmös fritids- hem, med en personaltäthet på knappt två personal/avdelning. Mot bakgrund av de redovisade forskningsresultaten är förut- sättningarna att bedriva en verksamhet med god kvalitet kraftigt begränsade.
åtgärd 2.1.4.2
Andelen högskoleutbildad personal ska öka i Malmös fritidshem. Ett första mål är att 75 procent av fritidshemspersonalen har högskoleutbildning och på sikt all personal.
som framgår av figuren om årsarbetare med högskoleutbildning ovan har 56 procent av personalen i Malmös fritidshem högsko- leutbildning. det kan jämföras med Jönköpings kommun där hela 95 procent av personalen i de kommunala fritidshemmen är högskoleutbildad. forskningen visar att personalens kompetens och utbildning är en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna.
åtgärd 2.1.4.3
Inrätta minst en heltidstjänst med ansvar för fritidshem på den nya grundskoleförvaltningen.
Jönköpings skol- och barnomsorgsförvaltnings fritidshemsverk- samhet har inrättat en utvecklingsstrateg som ansvarar för olika frågor rörande grundskole- och fritidshemsverksamhet. tillsam- mans med en utvecklingssamordnare har strategen ett särskilt ansvar för att arbeta med utveckling av fritidshemsverksamheten i kommunen. erfarenheter av detta strategiska uppdrag pekar på att det leder till en kvalitetshöjning, vilket bland annat den höga andelen högskoleutbildad personal visar.
M
Å
Å
Å
Som framgår av figur 34 har 56 procent av personalen i Malmös fritidshem högsko- leutbildning. Det är intressant att jämföra med Jönköpings kommun där hela 95 pro- cent av personalen i de kommunala fritidshemmen är högskoleutbildad. Bilden blir mer fullständig om antal barn per årsarbetare tas med i beräkningen (se figur 33).
Sammantaget pekar forskning och utvärderingar på att fritidshemmen har en stor, men oftast outnyttjad pedagogisk potential. Samtidigt har det skett en oroväck- ande utveckling i landet som helhet när det gäller den stora ökningen av barngrupper- nas storlek. Möjligheterna för fritidshemmet att bedriva en verksamhet av hög kvalitet varierar i Malmö beroende på materiella förutsättningar och personalens utbildning och kompetens. Fritidshemsverksamheten i Jönköping kan i det avseendet fungera som modell för kvalitetsutveckling. I Jönköping har man systematiskt satsat på att ha högt utbildad personal och en lokal samordning för fritidshemsverksamheten.
Källa: Skolverket, 2010 i Ludvigsson och Falkner, 2012.
Figur 32: Barn per avdelning i fritidshem i relation till medel för samtliga kommuner (38,1 barn)