gyMnaSIeSKolan – Inte en SKola för alla?

Statens folkhälsoinstitut (2010) konstaterar i sin rapport över barns och ungas hälsa att svenska barn under 15 år hör till de bäst gynnade i världen, hälsomässigt sett, och utvecklingen i denna åldersgrupp har bara varit positiv under de senaste 20 åren. Dock blir bilden en annan om man ser till svenska ungdomar i åldrarna 15–24 år som har fått en markant sämre psykisk hälsa. Det finns flera undersökningar som visar att vissa symtom har fördubblats eller ökat ännu mer, till exempel oro, ångest, nedstämd- het och sömnsvårigheter. Denna ökning gäller också sjukhusvård för behandling av depression eller självskadande beteende. Ökningen är särskilt tydlig från mitten av 1990-talet och framåt (106). Forskning visar att låg utbildning är förknippat med en mängd ohälsoproblem eller so ciala problem i vuxenlivet, vilket innebär lidande för indi vider och kostnader för samhället. Ett stort hälsoproblem är därför att det finns en stor andel ungdomar som hoppar av gymnasiet och inte fullföljer sina studier.

Andelen avhop p från det som tidigare hette Individuella programmet (IV) har varit särskilt stor. Av elever som påbörjat sina gymnasiestudier på IV hade endast 20 procent uppnått slutbetyg efter fem år. Avhoppen från nationella program (NP) var under motsvarande period knappt 25 procent. Efter fyra års studier på NP har cirka 70 procent fått slutbetyg med behörighet för vidare studier på högskola och universitet (statistiken avser nationell nivå 2008). Tre typer av orsaker till avhopp kan identifieras; de strukturella; föräldrarnas utbildningsbakgrund, den socioekonomiska bakgrunden och utländsk bakgrund uppfattad som sen invandring, de individuella; skoltrötthet och hälsa samt faktorer som har med skolans inre arbete att göra; före- komst av mobbning, relationer och stöd och pedagogisk kvalitet. Viktigt att under- stryka är dock att många av dessa faktorer tenderar att uppträda tillsammans och att det kan bli svårt att dra en tydlig skiljelinje mellan till exempel skoltrötthet och bristande pedagogisk kvalitet. (129)

Vad gäller de strukturella faktorerna samvarierar föräldrarnas utbildningsnivå med avhopp och slutbetyg utan behörighet. Har föräldrarna låg utbildning kan det innebära att familjen är fattig eftersom det medför ökad risk för lågbetalda arbeten eller svag ar- betsmarknadstillhörighet och eventuellt behov av försörjningsstöd från socialtjänsten. Barn som växer upp i familjer med försörjningsstöd lämnar, generellt sett, skolan med mycket lägre betyg än andra barn. Skolverkets statistik från 2008 visar att ett stort antal elever med utländsk bakgrund avbryter sina studier. Elever med utländsk bakgrund är emellertid en heterogen grupp med stora skillnader i skolresultat. Gymnasieelever som kommit till Sverige efter grundskolestart är dessutom kraftigt underrepresenterade bland dem med slutbetyg. (129)

Hur ser det då ut i Malmö? Av dem som påbörjade sina gymnasiestudier läsåret 2008/09 hade ca en tredjedel hoppat av sina studier efter två år. De allra flesta av- hoppen är från IV-programmet. Ca 1300 elever har under de senaste åren hoppat av sina gymnasiestudier. Vårterminen 2010 hade endast 66 procent av Malmös gym- nasieelever uppnått högskolebehörighet efter fyra års studier (130). Behörighet till högskolestudier innebär att eleven uppnått minst betyget godkänt i minst 90 procent av ämnena i sitt slutbetyg.

Skillnaderna i resultat mellan programmen är mycket stora. Det finns yrkes- förberedande program där cirka 30–50 procent av eleverna är behöriga till universi- tets- och högskolestudier och studieförberedande program där cirka 90 procent av eleverna uppnår behörighet. Vidare har en mycket stor grupp elever som började på IV-programmet läsåret 2008/09 avslutat sina studier. De har därmed inte uppnått högre formell utbildningsnivå än grundskola.

Även om skolorna förbättrar sitt arbete med stöd inom de nationella program- men och kommunerna arbetar för att bättre tillgodose elevernas val, finns dock risk för att en hel del ungdomar trots det avbryter sina studier eller väntar på nästa intag- ning. Dessa elever kommer då bara i undantagsfall att kunna erbjudas studier på ett introduktionsprogram i det nya systemet. Skolverket föreslår därför att kommunens informationsansvar ska ges politisk prioritering med en tydlig ansvarsfördelning inom kommunen och att resurser måste avsättas för detta. Även om en kommun har

Mål 2.1.5

Alla elever som har påbörjat gymnasiestudier ska ha slutfört sina studier inom en femårsperiod.

åtgärd 2.1.5.1

Permanenta Ungdomsuppföljningen vid Vägledningscentrum samt tillför resurser för arbetet med att följa upp, informera och motivera ungdomar till studier och/eller praktik.

det kommunala informationsansvaret finns inskrivet i skollagen och omfattar samtliga ungdomar under 20 år som ej är skolplik- tiga och ger kommunerna ett tydligt ansvar för att löpande hålla sig informerade om vad dessa ungdomar sysslar med. Malmö har valt benämningen Ungdomsuppföljningen. Ungdomsuppfölj- ningen i dess nuvarande form startade 2010 som projekt. från 2011 och framåt ligger verksamheten inom vägledningscentrum dock inte som en permanent verksamhet. Under läsåret 2011/12 hade ungdomsuppföljningen kontakt med ca 1300 ungdomar som vid uppsökningstillfället inte var registrerade inom gymna- sieskolan. vid årets slut 2012 nådde Ungdomsuppföljningen 100 procent av de elever som inte var inskrivna i en gymnasieskola.

Ungdomsuppföljningens verksamhet är vital för att följa upp, informera om och erbjuda dessa ungdomar möjlighet till fortsatta studier. för att underlätta insatsen föreslår vi att rap- porter om avhopp från samtliga gymnasieskolor samordnas av Ungdomsuppföljningen.

M

Å

Å

åtgärd 2.1.5.2

Genomför en kraftfull satsning på utbyggnad och personalför- stärkning av såväl medicinskt, psykologiskt, specialpedagogiskt och socialt utbildad personal inom Elevhälsan vid de kommunala gymnasieskolorna.

elevers hälsoproblematik är en av de huvudsakliga anledningarna till avhopp från gymnasieutbildning. ett förebyggande och upp- följande hälsoarbete bland Malmös gymnasieelever kan därför minska avhoppen och bidra till att fler elever fullföljer sina studier.

Hälsoekonomisk beräkning av åtgärd 2.1.5.1

enligt den hälsoekonomiska beräkning som gjorts för att avgöra huruvida insatsen är en kostnadseffektiv investering ställs effekterna av uppföljningen i propor- tion till vad konsekvenserna i annat fall hade kunnat bli. Utgående från scenariot att ungdomarna som får stöd via ungdomsuppföljningen var arbetslösa under de första två åren varefter de fick arbete blir de ekonomiska kon- sekvenserna för Ungdomsuppföljningens insatser totalt 8,1 miljoner i minskade kostnader över en tioårsperiod (i termer av produktionsvinster och minskad sjuklighet). detta ställs i proportion till kostnaden för Ungdomsupp- följningens insatser, som beräknades till cirka 2 miljoner kronor. (80)