leDarSKap och holIStISKa StyrInStruMent

inför eU:s programperiod 2007–13 ägde ett skifte rum från traditionell utvärdering till det som på engelska kallas ”on-going evaluation”. i sverige valde tillväxtverket att översätta det till följeforskning. i publikationen Nytta med följeforskning från 2008 (171) har tillväxtverket angivit fyra riktlinjer. följeforskning ska för det första bidra med processtöd, för det andra dokumentera erfarenheter och kunskaper i syfte att skapa lärande och återföra kunskap, för det tredje värdera hur väl ett projekt når sina mål för att möjliggöra strategiska förändringar samt för det fjärde sätta in resultaten i ett bredare samhälleligt perspektiv. vi föreslår satsningar på den typ av kunskapsallians som kallas följeforskning och inte bara i projekt utan även i ordinarie verksamheter. det be- hövs följeforskning för att utveckla kunskaperna om problemen, lösningarna och hur de ska kunna bedömas, men även för att utveckla kunskaperna om begreppen, perspektiven och samman- hangen samt för att bli bättre på att problematisera och jämföra.

åtgärd 3.1.1.4

Använd forskningscirklar för kunskapsproduktion och verksam- hetsutveckling grundad i deltagarnas egna problemformule- ringar.

ett problem som ständigt diskuteras är frågan hur man kan koppla samman verksamhetsutveckling med relevant och aktuell forskning på området. som ett led i att bygga kunskapsallianser har forskningscirklar visat sig vara en användbar metod och modell. en grundläggande tanke med forskningscirkeln är att den innebär ett organiserat kunskapssökande och kunskapsutveckling i samverkan mellan alla deltagare. syftet med forskningscirklarna är att medverka till kunskapsutveckling genom att yrkesverk- samma söker kunskap kring ett problem som de själva formulerar. forskningscirklarna leds av forskare från högskola/universitet. i forskningscirklarna gör deltagarna empiriska undersökningar som tolkas och diskuteras av samtliga i cirkeln för att nå djupare kunskap kring problemområden som deltagarna uppfattar vara viktiga för verksamhetsutveckling.

Mål 3.1.2

Främja en demokratisk utveckling av governance och möjliggör delaktighet i olika former genom en inkluderande styrning.

åtgärd 3.1.2.1

Utveckla ett ledarskap som möjliggör hållbar utveckling. det krävs ett modernt och modigt ledarskap på alla nivåer för att skapa goda förutsättningar för alla Malmöbor. ett ledarskap

utmaningar som helhet, som ser sig själv och sin verksamhet som ett verktyg att använda tillsammans med andra. som är värdeba- serat och därför målinriktat, modigt och uthålligt. för att skapa detta krävs långsiktigt arbete med ledarskap. gemensamma utvecklingsprogram för befintliga ledare som tar utgångspunkt i förändringsarbete och laganda. rekryteringsprocesser som systematiskt bidrar till att skapa ett lag. Kommissionen föreslår att Malmö stad i bred samverkan med forskare och andra experter på ledarskap utvecklar ett kontinuerligt utvecklingsprogram för ledare på alla nivåer. Utvecklingsprogrammet ska vara värde- baserat, bygga på förståelsen för och innebörden av hållbarhet

M

Å

Å

Å

åtgärd 3.1.2.2

Utveckla holistiska styrinstrument.

en utveckling av holistiska styrinstrument, exempelvis konse- kvensbeskrivningar av planerade åtgärder och investeringar, budgetsystem och system för bokslut/uppföljning, är nödvändig för att komma förbi det kända men svårpåverkade “stuprörsfeno- menet”. det vill säga en besparing (eller investering; lika viktigt!) får inte bara effekt för det “stuprör”, definierat som en verksamhet med egen budget, förvaltning och uppföljning, som den ge- nomförs i, utan får kanske än större effekter i ett annat, eller flera andra, “stuprör”. till exempel så är det tydligt visat att besparingar av halkbekämpningen i stadens trafikmiljö som leder till ett ökat antal skador på grund av halkolyckor, på detta sätt medför myck- et större kostnader för sjukvården och äldreomsorgen. det är väl- dokumenterat att detta på sikt leder till mångdubbla kostnader för samhället i form av socialförsäkringsutgifter (sjukskrivningar), omsorgsinsatser (hemsjukvård, andra omsorgsinsatser, färdtjänst, m.m.), och ett ökat behov av hälso- och sjukvårdens insatser.

“stuprörsfenomenet” är en särskild fara i en situation där varje förvaltning har som viktigaste uppgift att hålla budgeten och jaga kostnader. Man riskerar då den motsatta effekten, det vill säga mycket stora underskott i den sammantagna/holistiska ekonomin. det blir då uppenbart ur det holistiska perspektivet att befintliga resurser skulle kunna användas för att mycket påtagligt höja den sammantagna effektiviteten i samhällservicen utan att öka de sammantagna kostnaderna för denna. det är därför av yt- tersta vikt att ta fram bra styrinstrument för en sådan utveckling. detta har mycket stor potentiell effekt på jämlikheten, kanske särskilt hälsans jämlikhet, eftersom det är de socioekonomiskt svagare grupperna i ett samhälle som är mest beroende av sam- hällsservicens kompenserande effekter.

åtgärd 3.1.2.3

Utveckla nya och kompletterande mått på samhällsutvecklingen som relaterar till en övergripande hållbarhet.

i sarkozykommissionens slutrapport framlägger författarna en analys av befintliga utvecklingsmått och problematiken med dessa. de konstaterar att det övergripande problemet är att bnP-måttet alltför länge tillåtits dominera som övergripande utvecklingsmått (21). detta medför flera allvarliga problem, vilket finns utförligare beskrivet i del 0.3. vi måste därför arbeta med en rad olika utvecklingsmått, en ”instrumentpanel” av gamla såväl som nya mått, vilka samtidigt fångar in de olika viktiga aspekterna på hållbar utveckling, ekonomiska, miljömässiga och sociala, så att sammanvägningen av dem ger en uppfattning om samhäl-

lets övergripande hållbarhet. vissa av dessa måste vara generella så att en plats eller situation kan jämföras med andra, men vissa mått behöver anpassas till lokala behov och kontexter. detta för att passa in i processer med en utökad demokratisk governance, där olika kunskapsallianser gemensamt definierar begrepp, utma- ningar och lösningar. detta skulle också kunna innebära att dessa processer har en potential att inte bara generera lokalt användbar information utan även kunna bidra till en generell utveckling av begrepp och mått avseende en hållbar utveckling i alla dess aspekter. relevans kan med andra ord förenas med excellens i denna process. Malmökommissionen pekar på andra ställen i sin slutrapport på den intressanta möjligheten att i uppföljningen av dess förslag skapa strukturer i Malmö för en sådan utveckling som skulle kunna bli av internationellt intresse då beredskapen att anta hållbarhetens utmaning ökar i liknande städer runt om i världen. arbetet bör ta fasta på den internationella debatt som pågår och söka samarbete med de städer och organisationer som tillsammans med forskare arbetar med motsvarande uppdrag och målsättning.

ett viktigt utvecklingsmått avser hälsan i Malmös befolkn- ing samt även dess sociala fördelning. detta utifrån synsättet att hälsan och dess fördelning i befolkningen utgör en god indikator på hållbarheten i samhällets utveckling. hälsans jämlikhet är en särskild indikator på den sociala hållbarheten genom sin starka koppling till de sociala bestämningsfaktorerna. en fördjupad dis- kussion om hur måtten på hälsan och dess sociala fördelning kan utvecklas, återfinns på andra ställen i denna slutrapport (del 0.4).

det måste etableras ett utvecklat och sammanhållet infor- mationssystem med kunskapsallianser kopplade till varje steg i utvecklingscykeln: val av mått, informationsinsamling, analys av uppmätta värden, hur dessa kan relateras till implementering av verksamhet och slutligen hur effekterna av denna implementer- ing utvärderas. ovanstående fyra typer av kunskapsallianser ser vi som centrala i utvecklingen av nya mått på samhällsutvecklingen.

ett annat centralt instrument som vi vill framhålla är Policy empowerment index. På uppdrag av kommissionen har gavrii- lidis och östergren utvecklat ett Policy empowerment index (Pei), vilket är tänkt att fungera som uppföljningsinstrument med vilket man kan mäta graden av medborgerlig delaktighet i den kom- munala policyprocessen (172). genom att kontinuerligt använda Pei som utvärderingsmetod skulle policyprocessen i sig kunna bidra till ökad delaktighet hos medborgarna, och i förlängningen också bli ett medel för att förbättra malmöbornas hälsa.

ett sådant sammanhållet informationssystem är en nödvän- dig funktion för att stödja prioriteringar i ett socialt investering- sperspektiv och i de demokratiserade governanceprocesser som utgör de två övergripande strategier som Kommissionen föreslår i denna slutrapport.

Å

Å

Mål 3.1.3

Skapa nya samarbetsformer mellan privat och offentlig sektor samt civilsamhället baserade på kunskapsallianser, som kan bidra till att förändra sambandet mellan tillväxt och välfärd.

åtgärd 3.1.3.1

Vidareutveckla en infrastruktur för social innovation och urban integration.

vi föreslår att det skapas en infrastruktur av kunskapsallianser som kan bidra till utvecklingen av en bättre och mer jämlik hälsa i Malmö. denna infrastruktur ska syfta till att utveckla sociala innovationer och stärka den urbana integrationen utifrån ett so- cialt hållbarhetsperspektiv. den ska också bygga vidare på och ta tillvara det framgångsrika samarbetet mellan olika discipliner och aktörer som etablerats i samband med Kommissionens tvååriga arbete. Kopplingen mellan sociala innovationer, urban integra- tion och folkhälsoarbetet är särskilt viktig eftersom den handlar om att förändra sambandet mellan tillväxt och välfärd. denna infrastruktur ska etableras genom att befintliga verksamheter och satsningar inom kommun, civilsamhälle, näringsliv, högskola, myndigheter och lärosäten inbjuds att delta. befintliga samver- kansplattformar mellan Malmö stad och Malmö högskola, kan lämpligen integreras i en sådan ny infrastruktur.

aktörer som vill bidra till att påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer genom att skapa sociala innovationer och samtidigt stärka den urbana integrationen inbjuds att delta. det krävs också att utvecklingsinsatserna bygger på kunskapsallianser enligt ovanstående definition av begreppet. aktörerna kom- mer att utgöra noder i denna infrastruktur och de planer som utvecklades i Malmö stads förstudie om innovationsforum kan vara en inspirationskälla för hur dessa noder skulle kunna fungera. till exempel skulle områdesprogrammen kunna inbjudas att delta och därmed utvecklas till lokala innovationsforum för ett struk- turellt och transdisciplinärt folkhälsoarbete till exempel genom stadsplanering och samverkansdrivet utvecklingsarbete inom utbildning, vård och omsorg. hörnpelare inom civilsamhället som till exempel glokala folkhögskolan, Yallatrappan och drömmarnas hus utgör viktiga inspirationskällor för hur sociala innovationer kan skapas samtidigt som den urbana integrationen stärks. vi ser det som mycket viktigt att civilsamhällets organisationer erbjuds en delaktighet och inflytande på samma villkor som övriga aktörer.

infrastrukturen med sina noder och andra funktioner ska genom återkommande konferenser och ett kontinuerligt kun- skapsutbyte tillsammans bidra till ökad kunskap och inspiration för social innovation och samhällsentreprenörskap. den kan även bidra till en ökad urban integration till gagn för staden Malmö och dess medborgare, i linje med och som ett fullföljande av Malmökommissionens intentioner kring social hållbarhet och

bjuder in. det är viktigt att infrastrukturen drar nytta av att Malmö högskola av regeringen har utsetts till en nationell mötesplats för sociala innovationer med uppgift att koordinera kunskap och kommunikation inom området sociala innovationer och samhällsentreprenörskap. denna mötesplats är direkt involverade i den expertgrupp inom eU som utvecklar nya metoder för att mäta resultat av sociala investeringar. likaså har mötesplatsen ett nära utbildningssamarbete med brittiska organisationer som nesta och Young foundation vilka är djupt involverade i att utveckla nya mätmetoder. det krävs en samordnande funktion som stöttar och inspirerar infrastrukturens aktörer och upprät- thåller ett kontinuerligt samband mellan dem men också håller öppet för och uppmuntrar andra aktörer att delta. hur denna samordning ska gå till tar vi dock inte ställning till i denna åtgärd utan det måste få utvecklas som en del av nästa åtgärd.

åtgärd 3.1.3.2

Uppdra åt ledamöter från Malmökommissionen att tillsammans med Malmö stad, Region Skåne och intresserade lärosäten att skapa ett gemensamt organ för genomförande och uppföljning av Malmökommissionens arbete.

genomförandet av hela eller delar av Malmökommissionens förslag kommer att kräva ett engagemang från många parter. det framgår på andra ställen i denna slutrapport att en stor del av den information som primärt behövs för att beskriva, analy- sera och följa hälsoutvecklingen, särskilt utvecklingen avseende hälsans sociala fördelning, sker via region skånes verksamhet. tidigare fanns det en enhet vid skånes universitetssjukhus i Malmö som hade som primär uppgift att samla in denna typ av information, analysera den och på olika sätt sprida den till aktörer inom folkhälsoområdet och utanför hälso- och sjukvården. de viktigaste av dessa aktörer var skånes kommuner. samordningen av detta samarbete gjordes av de folkhälsostrateger som var anställda vid de fem dåvarande sjukvårdsdistriktens kanslier. när sjukvårdsdistrikten avvecklades, minskade omfattningen av detta samarbete påtagligt, samtidigt som region skåne satsade mer av de hälsofrämjande insatserna inom det egna ansvarsområdet, som exempelvis primärvården och konceptet en hälsofrämjande hälso- och sjukvård, vilket beskrivs på andra ställen i denna slut- rapport. informationsinsamlingen har dock fortsatt i oförminskad omfattning, vilket som också påpekats i kapitlet om hälso- och sjukvården, innebär en stor och för närvarande kraftigt under- utnyttjad potential för de skånska kommunernas arbete för att påverka de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa och hälsans ojämlikhet.

en viktig förutsättning för att kunna utnyttja denna informa- tion på ett effektivt sätt är att metoderna för dess insamling, analys och spridning kvalitetssäkras kontinuerligt. detta har hittills gjorts genom region skånes samarbete med forskare vid medicinska fakulteten vid lunds universitet. flera av dessa har deltagit i kommissionens arbete, såväl som kommissionärer

M

Å

Å

av Malmökommissionens arbete. Kommissionsarbetet har också tydligt visat den stora potentialen av att hantera den nämnda typen av information, det vill säga uppgifter om malmöbornas hälsa och dess sociala fördelning i ett transdisciplinärt forum. det faller sig naturligt att rekommendera Malmö stad att bygga vidare på denna erfarenhet.

därför bör ett nytt organ av den föreslagna typen baseras på intresserade forskare som representerar en bred transdisci- plinär kunskapsbas. en sådan har visat sig vara nödvändig för att hantera frågan om hälsans sociala bestämningsfaktorer på ett holistiskt sätt. vidare bör denna bredd även reflekteras bland de representanter för Malmö stad som inbjuds till formerandet av detta organ. för att spegla kommissionens perspektiv avseende

en fördjupad demokratisk governance vid hanterandet av hälsans sociala bestämningsfaktorer, bör även representanter för civilsam- hälle, näringslivet och berörda målgrupper i Malmös befolkning beredas tillfälle att redan från början delta i uppstarten av detta organ. genom att de flesta materiella och personella resurser som behövs för att komma igång med den beskrivna verksamheten redan existerar, så handlar det framförallt om att initialt tillskjuta resurser för att koordinera dessa.

viktiga uppgifter för detta organ är också att driva utveck- lingen vidare då det gäller att utveckla nya utvecklingsmått och metoder för datainsamling, analys, prioritering, implementer- ingsstöd och utvärdering av ett folkhälsoarbete i ett holistiskt hållbarhetsperspektiv.

oecD territorial review of Skåne

Med målsättningen att förändra sambandet mel- lan tillväxt och välfärd skulle ovanstående åtgärder exempelvis kunna kopplas till den satsning på “hälsosam region” som OECD föreslår i sin nyligen genomförda Territorial review of Skåne. OECD fram- håller de skånska mattraditionerna som en särskild styrka. Matindustrins mångkulturella karaktär skulle kunna göras till ett tydligt kännetecken för Skåne. Till identiteten och varumärket som “hälsosam region” skulle också ett främjande av cyklismen kunna bidra, menar OECD. Det skulle också kunna bidra till att förebygga övervikt och därigenom koppla samman en utveckling av cykelturism med folkhälsoarbetet. Detta ser vi som ett intressant exempel på nytt sam- band mellan tillväxt och välfärd.

Det skulle kunna bli ännu intressantare om begrep- pet ”hälsosam region” vidgades till att omfatta det som Malmökommissionen har handlat om, dvs minskade skillnader i hälsa och välfärd. Det ligger i linje med det som OECD-rapporten också föreslår att t ex engagera folkhälsovetare på ett mer sys- tematiskt sätt i stadsplaneringen. OECD-rapporten

påpekar dessutom att Region Skåne har förbundit sig att verka för att etablera en starkare länk mellan folkhälsoarbetet och det regionala utvecklingsarbe- tet i sitt kommande utvecklingsprogram. Hälsoas- pekten behöver lyftas fram som en överbryggande princip som förbinder andra nyckelaspekter i en hållbar utveckling av regionen. Exempelvis så är en frisk arbetskraft en av de viktigaste tillgångarna för regionens konkurrenskraft, vilket är värt mots- varande investeringar.

Slutligen konstaterar OECD att det pågående utvecklingsarbetet för att främja regional tillväxt skulle kunna dra nytta av Region Skånes folkhälsoar- bete. Ett viktigt steg framåt menar man har tagits genom Skånes internationella innovationsstrategi 2012-2020, som fokuserar på hälsa och hållbara städer/kommuner som viktiga innovationsområden. Som Malmökommissionen ser det skulle ytterligare ett viktigt steg kunna vara att göra minskade skill- nader i hälsa till en del av identiteten som “hälsosam region”. (145)

4. Sammanställning