lIKvärDIghet och hög KvalItet

Elevers prestationsskillnader i skolan avspeglas i hälsoklyftor mellan grupper, skolor och stadsdelar. Att minska skillnader genom att öka de mest utsatta gruppernas möjlighet till en likvärdig skola, högre betyg, trivsel och kulturellt erkännande har direkt koppling till elevers fysiska och mentala hälsa. Att en elevs socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för skolresultatet, har bekräftats i varje studie som har analyserat sambandet mellan elevens bakgrund och resultat. Men, det finns också signifikanta skillnader i resultat mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund, även efter att det kontrollerats för elevernas socioekonomiska bakgrund. Dessa skillnader i meritvärde har dock minskat över tid när det gäller elever som är födda i Sverige med utländsk bakgrund men ökat när det gäller ut- landsfödda elever. Skolsegregationen utifrån utländsk bakgrund har ökat under hela 00-talet och då särskilt i storstäderna. (105)

Sverige har i ett internationellt och historiskt perspektiv haft relativt små skillnader i resultat mellan skolor. Sveriges position har dock gradvis försämrats och i den senaste PISA-undersökningen framstår Sverige som ett ganska genom- snittligt land när det gäller aspekter av likvärdighet (105). Bedömningen bygger på det faktum att variationen i skolors genomsnittliga resultat har ökat kraftigt och att elevsammansättningen på skolorna betyder allt mer för elevernas resultat. Skill- naderna mellan skolor är störst i storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö. Kamrateffekter och lärarförväntningar spelar sannolikt roll, samt eventuellt även ökande kvalitetsskillnader mellan skolor. Sammantaget innebär detta att vilken skola en elev går i har fått ökad betydelse. Valfrihets- och decentraliseringsreformerna i början av 1990-talet har med stor sannolikhet bidragit till denna utveckling även om andra faktorer också kan ha spelat en viss roll.Mot bakgrund av detta framstår investeringar som genom utbildning stärker de socialt mest utsatta elevgrupperna som en överskuggande uppgift för utbildningspolitiken. Utbildningsinstitutionernas bristande likvärdighet och de ökande skillnaderna mellan skolor blir i det perspekti- vet ett viktigt problem att fästa uppmärksamheten på.

En viktig fråga är vad utbildningsinstitutionerna kan göra för att öka likvärdig- heten och generellt höja kvaliteten i undervisningen. De viktigaste faktorerna som i skolans inre arbete bidrar till elevers måluppfyllelse är, enligt Hattie (106), lärares yrkeskunnande och kvaliteten på interaktionen mellan lärare och elever. Engage- rade, aktiva och elevfokuserade lärare får elever att göra bättre ifrån sig i skolarbetet. Lärarens relationella kompetens har avgörande betydelse för elevers skolframgång. Förmågan att ge återkoppling och feedback till eleven är viktig i detta avseende. Den pågående individualiseringen i svensk skola, i bemärkelsen att elever i allt större utsträckning sysslar med eget arbete, har däremot inget stöd i forskning om vad som gynnar elevers prestationer. En annan aspekt av lärares kompetens är vad forskarna kallar ledarkompetens i klassrummet. Lärares varierande organisering av undervis- ning, en tydlig delegering av ansvar och ett mått av ordning och struktur gynnar elevers lärande. Undervisningen bör präglas av återkoppling till tidigare undervisning samt innehållslig progression och fokus på läroplanens viktiga principer och väsent- liga innehåll, snarare än på detaljer.

Sammantaget så framstår läraren som den viktigaste enskilda faktorn för elevers

likvärdig skola

En likvärdig skola är en fun- damental del av det svenska samhället. En likvärdig skola handlar om allas möjligheter oavsett bakgrund och var de bor i landet.  Likvärdighet i skolan innebär inte att utbild- ningen ska vara likformig eller densamma för alla. Likvärdi- ghet kan ses utifrån tre aspek- ter: lika tillgång på utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Alla elever ska ges möjlighet till goda studieresultat. Elevernas sociala bakgrund ska inte spela någon roll för studieresultaten och det ska inte spela någon roll vilken

möjlighet att lyckas i skolan. Lärarkompetens handlar då om att, i samarbete med kolleger och föräldrar, möta elever utifrån en förståelse av deras sociala, kulturella och individuella förutsättningar, men utan att det leder till lägre förväntningar och krav.

Utöver det som sker i mötet mellan pedagog och barn/elev är mötet med föräldrar en viktig faktor. Laid Bouakaz har på uppdrag av kommissionen skrivit en rapport om föräldraengagemang i mångkulturella miljöer som särskilt beskriver de så kallade komplementära skolornas betydelse och potentialer (107). Frågan om sko- lans samverkan med föräldrar är viktig och behöver utvecklas och studeras vidare.

Inledningsvis påpekade vi att det finns fyra stora generella utmaningar för Malmös utbildningsinstitutioner att förhålla sig till. Kommissionen ställer sig bakom de åtta mål med åtföljande åtgärder kopplade till sig och som gemensamt svarar mot dessa fyra utmaningar. Det första målet med tillhörande åtgärder griper över samtliga utbildningsnivåer som berör barn och unga, mål två till sex är skol- eller åldersspecifika och mål sju och åtta har att göra med Malmös specifika befolknings- sammansättning.

Mål 2.1.1

Alla barn och unga i Malmö stad ska ha tillgång till likvärdig förskola/fritidshem/skola av hög kvalitet.

åtgärd 2.1.1.1

Genomför en grundlig inventering av resursbehov i stadens utbildningsinstitutioner åtföljt av en finansieringsplan.

Utbildningsförvaltningarna ges i uppdrag att inventera resursbe- hov och ta fram en plan med förslag på hur behoven kan täckas. Planen bör innehålla resursförstärkning på kort och lång sikt, samt extra medel som under en begränsad period skulle gå till utbildningsinstitutioner med störst behov definierat utifrån ett antal kriterier; socioekonomisk bakgrund, andelen elever med ett annat modersmål än svenska, måluppfyllelse med mera.

åtgärd 2.1.1.2

De stödjande kunskapsstrukturerna i staden måste stärkas. varje skolform ska använda ett tillförlitligt och vetenskapligt utprövat instrument för systematiskt kvalitetsarbete/kvalitetsut- veckling. Malmö stad bör arbeta fram vetenskapligt grundade framgångskriterier för Malmös skolor som komplement till betygsresultat att användas för att synliggöra skolors styrkor och svagheter på olika plan. det är angeläget att kommunen har stödstrukturer för att säkerställa detta. Utifrån nuvarande struktur föreslås foU-Malmö-utbildning slås samman med cPi (tidigare Pedagogiska centralen) och därigenom fortsätta att utveckla Malmö till en forskningsbaserad skolutvecklingskommun.

åtgärd 2.1.1.3

Personal som arbetar i stadens utbildningsinstitutioner måste ha en hög kunskapsnivå och möjligheter till professionell utveckling. Fortsätta satsa på kompetensutveckling, det som kallas Skolsats- ning 2012, för ökad kompetens hos lärare på alla nivåer för att klara övergången till ny skollag, läroplaner och kursplaner.

särskilda insatser ska genomföras för att rekrytera och behålla högskoleutbildad personal i socialt utsatta områden. detta kan ske genom att erbjuda gynnsamma arbets- och utvecklingsmöj- ligheter som utformas i samförstånd med de berörda fackfören- ingarna. i samverkan med Malmö högskola bör det även satsas på att vidareutbilda barnskötare som arbetar i förskolan, med högst prioritet för dem som arbetar i socialt utsatta områden. i samband med detta och i samverkan med Malmö högskola ska Malmö stad driva frågan om att öka antalet platser på förskol- lärarutbildningen för att tillgodose behovet av högskoleutbildad personal. här bör även en satsning på att få fler högskoleutbil- dade fritidspedagoger ingå.

FoU Malmö – Utbildning och CPI

foU Malmö-utbildning startade 2005, då som resurscen- trum för mångfalden skola. sedan 2008 ingår enheten i avdelning barn och ungdom, stadskontoret och är en del av samarbetet mellan Malmö stad och Malmö högskola. enhetens uppdrag är att stödja olika former av forskningsanknuten skolutveckling. som exempel kan nämnas forskarutbildade pedagoger som ansvarar för olika utvecklingsområden, pedagoger i forskarutbildning, forskningscirklar och seminarier som presenterar aktuell utbildningsvetenskaplig forskning.

cPi – centrum för pedagogisk inspiration är Malmö stads centrala resurs för pedagogisk inspiration och utveckling. enheten arbetar tillsammans med personal inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenut- bildning. cPi erbjuder inspirationsaktiviteter, kompeten- sutveckling, fortbildning, rådgivning och stöd. dessutom utvecklar och förvaltar cPi både mediesystemet selMa och inspirationswebbplatsen Pedagog Malmö.

M

Å

Å

åtgärd 2.1.1.4

Resultatet av varje skolforms systematiska kvalitetsarbete ska ligga till grund för hur personalens fortbildning och vidareutbild- ning prioriteras.

fortbildning och vidareutbildning är bland de mest effektiva kvalitetsåtgärderna. fortbildning bör ta utgångspunkt i den egna praktiken, vara över längre tid och ha kontinuitet. speciell upp- märksamhet bör här riktas mot fritidshemspersonal. intensifierad kompetensutveckling om fritidshemmets pedagogiska uppdrag ska ges till fritidshemspersonal.

åtgärd 2.1.1.5

Barns och ungas inflytande över vardagen i förskola, fritidshem och skola, utifrån de förutsättningar som råder på varje skolnivå, ska stärkas genom att aktivt inkludera dem i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta gäller även föräldrainflytande. skolans demokratimål handlar om att bidra till att: skapa själv- ständiga och kunniga/kompetenta medborgare som förbereds till ett aktivt medborgarskap; värna om och utveckla demokratiska institutioner; värna om och utveckla respekten för de mänskliga rättigheterna; värna om och utveckla respekten för olikheter. de- mokratimålet handlar också om att skolans arbetssätt ska präglas av likvärdighet och strävan efter att utjämna sociala skillnader och minska hälsoskillnader. elevernas inflytande över styr- och arbets- former samt undervisningen genom olika såväl formella (klassråd, elevråd och rådgivande organ) som informella arenor (deliberativ demokrati) leder till utvecklingen av elevernas medborgarkom- petens och mer gynnsamt lärandeklimat (108–111). ett utvecklat föräldrastöd och -samarbete kan bidra till minskad social ojämlik-

Skolsatsning 2012

skolsatsning 2012 är en långsiktig språkutvecklingssats- ning inom de pedagogiska verksamheterna i Malmö stad. satsningen är beslutad av Kommunstyrelsen och genomförs via foU Malmö-utbildning

satsningen omfattar alla pedagogiska verksamheter; förskola, fritidshems, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning, och har tre tydliga inriktningar: • Språkutvecklande ämnesundervisning

att arbeta med elevens språkutveckling integrerat i all ämnesundervisning.

• Flerspråkig ämnesundervisning

stärka flerspråkiga elever i deras modersmål och i svenska språket parallellt.

• Formativ bedömning eller bedömning för lärande löpande återkoppling kring var eleven befinner sig i förhållande till målen.

Bunkeflomodellen

bunkefloprojektet startade hösten 1999 som ett samver- kansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning. Projektet har utvärderats på vetenskaplig grund och har visat sig ge positiva effekter på såväl den direkta hälsan som på elevernas skolprestationer. bunkefloprojektet drogs igång på ängslättskolan i bunkeflostrand, och den lokala idrottsföreningen hjälpte till att göra det möjligt att ge barnen i åk 1 och 2 en timmes fysisk aktivitet om dagen - varje dag. alla nya barn som börjar i första klass har fysisk aktivitet som ett dagligt, obligatoriskt ämne. (112)

Hälsoekonomisk beräkning av åtgärd 2.1.1.6

åtgärden har genomgått en hälsoekonomisk analys vilken visar att ett införande av daglig idrott i samtliga Malmös grundskolor skulle öka det potentiella pro- duktionsvärdet med 59 miljoner kronor under den 10-årsperiod som följer efter fullgången grundskola. den högre utbildningsnivå som åtgärden visats leda till skulle därutöver bidra till att reducera sjuklighetskostnaderna med nästan lika mycket; 56 miljoner kronor (ökningen sker i jämförelse med om den schemalagda idrotten förblir densamma som idag). dessa värden överstiger de cirka 16 miljoner kronor som själva personal- och lokal- kostnaderna uppgår till för att genomföra investeringen. Utslaget per elev i årskullen motsvarar investeringen en kostnad på 4 600 kronor för samtliga 9 år i grundskolan med en förväntad produktionsvinst och reducerade sjuk- lighetskostnader på 38 000 kronor under de 10 åren efter utgången grundskola. (80)

åtgärd 2.1.1.6

Utbildningsinstitutioner ska arbeta aktivt med hälsorelaterade frågor genom att ämnet Idrott och Hälsa förstärkt ges till samt- liga elever vid Malmö stads skolor.

barns och ungdomars möjlighet till rörelse, lek och idrott ökar den fysiska och psykiska hälsan. studier gjorda i Malmö visar också att ökad satsning på idrott och hälsa leder till ökade skolprestationer. den så kallade bunkeflomodellen, som även redovisas i del 2, kapitel 3, kan här utgöra en modell för utökade satsningar på idrott och hälsa.

Å

Å

2.1.2 förSKolanS BetyDelSe för BarnS utvecKlIng, läranDe och hälSa

Det finns övertygande bevis i forskningen om att förskolan har långsiktiga positiva effekter på barns lärande och utveckling och att dessa effekter tenderar att vara stabila under lång tid (113–121). Tidiga insatser i förskolan är samhällsekonomiskt lönsamma och har stor betydelse för att främja befolkningens hälsa.

0 förskola skola satasningar på förskola efter utbildning arbetsinriktade program satsningar på skola Avkastning på investeringar i humankapital Ålder Figur 27: Beräkning av avkastning på investering i humankapital för barn

från resursfattiga förhållanden i ett livsperspektiv

Källa: Heckman 2006 i Persson, 2012

trygga relationer i förskolan

I Malmö har samverkansgruppen ALMA genomfört ett förskolepro- jekt avseende kompletterande anknytningsperson på förskola, som utvärderats av Birthe Hagström (2010). Projektet riktade sig till barn i utsatta livsmiljöer. Utifrån modellen har förskolorna i Kirseberg utveck- lat sitt arbete kring små barn i utsatta livssituationer. Syftet med ”Små barn” är att i tidig ålder utveckla förmågor som lyhördhet, kommuni- kation, känslohantering, empati och samarbete genom att ge barn i utsatta livsmiljöer möjlighet till anknytningspersoner utanför hemmet. Figur 27 visar att tidiga investeringar i förskolan är de som i ett livslångt perspektiv ger störst utdelning. Detta beräknat på avkastning på investerat humankapital för barn från resursfattiga förhållanden, fördelat på skolformer.

Forskning visar att förskolan har störst betydelse för barn vars föräldrar har begränsade socioekonomiska villkor och för utsatta barn (122). Hälsorisker för barn är kopplade till familjens sociala sta tus och socioekonomiska förutsättningar, och forskning pekar på att en förskola av god kvalitet verkar socialt utjämnande. Barn från sårbara socioekonomiska förhållanden och utsatta barn är alltså de som gynnas mest av att gå i förskolor av hög kvalitet med professionella lärare och av att vara i grupper med barn från skilda socioekonomiska bakgrunder. Personalens utbildning och kompetens har en avgörande betydelse för att dessa effekter ska åstadkommas. Statistik från Malmö visar emellertid att barn i områden med små socioekonomiska resurser oftast har lärare med lägre utbildningsnivå.

Figur 28 visar att förskolor med barn från områden där föräldrar har sämre sociala och ekonomiska resurser har personal med lägre utbildningsnivå än barn i områden där familjer har bättre sociala och ekonomiska villkor. Till viss del kan dessa skill- nader mellan stadsdelarna troligtvis förklaras med att man i dessa stadsdelar satsat på att få personal med rätt språklig bakgrund. Det kan också finnas svårigheter att rekrytera högskoleutbildad personal till vissa stadsdelar. Variationen är också stor inom stadsdelar, detta gäller främst inom de mest ekonomiskt utsatta stadsdelarna.

Barnets förmåga att hantera och anpassa sig till negativa livshändelser varierar starkt från barn till barn men det går att urskilja några av de mest betydelsefulla faktorerna. Barn som klarar sig bäst från svåra förhållanden är de som har minst en trygg relation till vuxna utanför familjen, får hjälp att bearbeta sina smärtsamma upplevelser och hantera sin aktuella situation så bra som möjligt, samt upplever sammanhang och kontinuitet i livet. Personal i förskolan kan med andra ord fungera som kompletterande anknytningspersoner.

Den enskilt viktigaste kvalitetsaspekten är de pedagogiska relationerna mellan förskolepersonal och barn. Gemensamt för de studier som visar att förskolan har positiva effekter på barns lärande och utveckling är att alla barn ses som och får vara aktiva, engagerade och medskapande. Förskolan har en stor potential som en arena för integration. Den moderna barndomens mångfald och rörlighet till sammans med ett ökat kunskapsuppdrag ställer sto ra krav på utveckling av inkluderande pedagogik och ämnesdidaktik i förskolan. Förskolepersonal har att förhålla sig till och pedago- giskt använda denna mångfald av språk, kulturella yttringar, semiotiska medieringar och olikheter i uppväxtförhållanden för att skapa inkluderande lärandemiljöer. Mångfald får därför ett innehåll och en innebörd i konkreta lärande- och omsorgs- situationer som förskolepersonal har att agera i.

Barns perspektiv och inflytande ytterligare en viktig kvalitetsaspekt. I förskolor som karakteriseras av hög kvalitet i de pedagogiska relationerna råder ett förhand- lingsklimat mellan förskolepersonal och barn där man gör överenskommelser om teman och aktiviteter att arbeta med. Barn får tidigt en uppfattning om vad hälsa och

Figur 28: Andel med högskolepedagogisk utbildning per stadsdel 2010 och 2011

Källa: Stadskontoret, 2011b i Persson, 2012

C SI VI Hu K Hy L-B O F R 0 20 40 60% Stadsdelar 2010 2011 År