Högskoleexamen och studieresultatets betydelse fòr ett framti­ da arbete

Flertalet av de tio studenter som vid det första intervjutillfället har besvarat frågan om betydelsen av en högskoleexamen anser att en examen är viktig för att få ett arbete. Endast Kerstin är av den uppfattningen att man inte be­ höver en examen för att vara verksam som lärare.

Ja jag vet ju att det är så här att även om jag inte avlägger en examen så får jag ju förmodligen jobb som lärare. Eftersom att det finns människor som har gått ut gymnasiet som får jobb som (...) lärarvikarie då. Utan att dom behöver utbildningen alls, vilket jag egentligen tycker är skrämmande. (---) Så (...) jag tycker totala poängen i sig är viktigare faktiskt än själva examen. (Kerstin, I)

Också vid det andra intervjutillfället menar merparten att en avslutad utbild­ ning, vilket här likställs med examen, ökar chanserna att få arbete. Nu fram­ håller man också examens betydelse för att behålla ett arbete och för breddade

valmöjligheter på arbetsmarknaden. Några av studenterna betonar samtidigt att en utbildning inte självklart leder fram till ett arbete.

Bara ett fåtal menar att ett högre betyg är ett konkurrensmedel för att kunna få ett arbete. Övriga hänvisar till genomförda kurser eller till en av­ lagd examen. Också personliga egenskaper och benägenhet att flytta nämns som exempel på konkurrensfaktorer i svaren.

Merparten av studenternas uppfattningar om examens och betygens bety­ delse för ett framtida arbete är stabila mellan de båda intervjutillfällena.

9.3.3 Vad befrämjar respektive motverkar ett gott studieresultat?

Bilden är splittrad när ämneslärarstudentema beskriver vad som befrämjat eller motverkat ett gott studieresultat. En del nämner faktorer i utbildnings­ miljön, medan andra tar upp faktorer utanför studiemiljön eller personliga egenskaper (tabell 9.4).

Tabell 9.4 Ämneslärarstudenters uppfattning om vad som befrämjar respektive motverkar ett gott studieresultat. Intervjutillfälle I och II (n=12).

Intervju Faktorer Personl. I ut- Utanför Övr. Flera kat. Ej frågat Tot. tillfälle egensk. & bildn. utbildn.

strategier miljö miljön

I Befrämjar 3 4 1 - 4 12 I Motverkar 1 3 4 - 4 12 II Befrämjar 5 2 4 1 - 12 II Motverkar 4 1 6 1 - 12

När man talar om personliga egenskaper som kan befrämja eller motverka studieresultatet nämns bl.a. motivation, intresse och engagemang. Faktorer utanför utbildningsmiljön som ses som motverkande är t.ex. familjesituatio­ nen, boendeförhållanden, dålig ekonomi, extraknäck, egen studiemiljö, resor och ett "överdrivet TV tittande". På motsvarande sätt nämns ett bra boende, god ekonomi, fritidsaktiviteter och stöd från "nära och kära" som befrämjan­ de. De studenter, som anger faktorer i utbildningsmiljön som de upplevt befrämjat eller motverkat studierna tar främst upp lärarna, litteraturen och ämnet i sig. Vid det andra intervjutillfället nämner man ungefär samma saker som i den första intervjun men man betonar också stämningen i studiegrup­ pen som betydelsefull.

Om man känner att läraren är intresserad av att vi ska lära oss någonting, att han eller hon är mån om den då blir man mer intresserad också. Men när man (...) som vi har haft lärare där man har känt att dom nästan har sett ner på oss liksom. Ack måste jag undervisa dessa arma fårskallar nu idag igen, och då har man ingen lust liksom. (Arne, II)

9.4 Avslutande kommentarer

Studenterna på ämneslärarlinjen beskriver främst ett gott studieresultat i termer av tillägnelse/förståelse - i synnerhet att få bestående kunskaper - och prestation men beskrivningarna är oftast sammansatta av flera aspekter.

Ämneslärarstudenterna definierar och beskriver en lyckad/misslyckad student främst i termer av processer eller strategier. När de ska beskriva ett tillfälle när de själva kände sig lyckade eller misslyckade tillkommer dessut­ om prestationsaspekter. Mer än andra betonar ämneslärarstudenterna balan­ sen mellan studier och resten av tillvaron. En lyckad student är sålunda nå­ gon som både hinner med sina studier och en aktiv fritid på ett sådant sätt att de berikar varandra. Majoriteten av studenterna på ämneslärarlinjen menar att högskoleexamen är viktig för att få ett arbete. Bilden av vad studenterna menar befrämjar eller motverkar ett gott studieresultat är sammansatt - både personliga, utbildnings- och andra aspekter tas upp.

Hur kan vi förstå detta mönster på ämneslärarlinjen? Studenterna kommer till utbildningen med språkintresset som en gemensam nämnare. Merparten har läst på någon treårig gymnasielinje. Dock varierar inriktningen på gym­ nasieutbildningen en del, liksom betygsprestationema. Därför kan man anta att dessa studenter bär med sig skiftande erfarenheter av studier och studie­ framgång. De sammansatta svaren när ämneslärarstudenterna ska resonera om studieresultat kan delvis förstås mot denna bakgrund.

Bristen på sammanhållen utbildningsgång och de heterogena student­ grupperna, där lärarstudenter blandas med studenter med andra inriktningar kan antas försvaga känslan av utbildnings- och yrkesidentitet hos studenter­ na. Detta kan i sin tur leda till att variationerna i framgångsuppfattningar är större än på en mer sammanhållen och homogen utbildning.

Inriktningen på förståelse och tillägnelse skulle kunna relateras ämneslä­ rarutbildningens starka innehållsliga inriktning på språk, kommunikation och förmedling. Man kan också tänka sig att den starka betoningen i ämnespeda­ gogik och metodik (PPU) bidrar till en sådan uppfattning.

Strategi- och processaspekter är framträdande när studenterna på ämnes­ lärarlinjerna förhåller sig till studieframgång. En delförklaring till detta kan vara de starkt skiftande "framgångsbudskap" som förmedlas inom olika de­ lar av utbildningen. Formerna för undervisning, examination och feedback, liksom betygssystemet, varierade mellan olika delar av utbildningen. Som exempel kan nämnas att de f.d. franskstuderande upplevde att deras presta­ tioner var otillräckliga hur mycket de än arbetade, medan många menade att enbart närvaro räckte för att klara svenskstudierna.

Det är påfallande få som ser en framtid som lärare, eller uppfattar läraryr­ ket som sitt drömyrke. Ämneslärarstudenterna är också den grupp som ut­ trycker den starkaste kritiken mot universitetslärarnas pedagogiska förmåga. Bristen på identifikation med den yrkesroll som utbildningen förbereder för leder sannolikt till att man måste ta sin utgångspunkt i andra faktorer när man förhåller sig till studier, strategier och studieframgång. Studieframgång kan antas relateras t.ex. till egen språkbegåvning, språkintresse och annan yrkesutövning än lärarens. Att lärarstudenterna har rikliga erfarenheter av lärarverksamhet, både under och före lärarutbildningen tycks vara mindre betydelsefullt för uppfattningar om studieframgång.