Lika chans skilda villkor?

I det föregående har de studerandes uppfattning av studieframgång relaterats till utbildningstillhörighet. De eventuella skillnader som kan finnas mellan kvinnor och män har hittills endast indirekt kommit till uttryck.

I föreliggande kapitel kommer innebörden av studieframgång att be­ handlas med fokus på de eventuella skillnader och likheter som kan finnas mellan kvinnor och män i detta avseende. Eftersom det saknas studier som specifikt behandlar innebörden av studieframgång utifrån ett genusperspek­ tiv, kommer vi i det följande att göra nedslag i några av de studier som ut­ ifrån ett sådant perspektiv har belyst mekanismer som är verksamma i mötet mellan studenterna och den högre utbildningen. Tonvikten ligger på svenska studier som på senare tid har berört denna problematik. Syftet är att få en bild av hur kvinnor och män upplever sina studier och därmed skapa ingång­ ar till att förstå eventuella skillnader, men även likheter, i hur kvinnor och män ser på studieframgång i dagens svenska högskola

Vi är väl medvetna om att även andra variabler kan vara viktiga att beak­ ta, exempelvis social bakgrund, ålder och tidigare erfarenhet när man böljar sina akademiska studier. I det följande vill vi därför, innan vi går vidare, i någon mån belysa dessa aspekter genom att lyfta fram några studier av icke traditionella studenter som kan anses giltiga för dagens studerande. Däremot gör vi ingen egen empirisk analys i detta avseende.

10.1 Traditionella studenter och andra som studerar

Student: (—) 3 person som studerar vid universitet eller högskola: student­ bostad; studentdemonstration; studentförening; studenthem; studentkura­ tor; studentlegitimation; studentliv; studentspex; studenttid; lundastudent; 60-talets radikala ~er; han minns sitt första år som ~; fattiga -er; ~erna är stressade av tentamenshetsen310

Ovanstående definition av begreppet student311 anger inte bara att studenten

studerar vid universitet eller högskola utan frammanar också en nostalgisk 310 Svensk ordbok och uppslagsverk (1988).

Det bör noteras att under perioden 1977-1993 användes benämningen student sparsamt. I stället användes benämningen studerande (Egidius, 1995).

bild av en avgränsad period i l ivet. Det är egentligen endast studentkurator, fattig och att studenterna är stressade av tentamenshetsen som antyder att studenten inte enbart är sorglös. Definitionen kan tjäna som illustration av att bilden av studenter ofta tas för given och kunskapen om denna grupp fortfa­ rande är förhållandevis stereotyp, trots att de studerande som grupp har varit föremål för ett stort antal studier.312 Merparten av dessa studier är dock i

huvudsak baserade på traditionella studenter. Teorierna på området är därför ofta genererade ur empiri från denna studerandegrupp.313

De icke traditionella studenterna har dock kommit att uppmärksammas allt mer. Bland svenska studier som på senare tid behandlat studenter i den högre utbildningen har StudS-projektet, bl.a. fäst uppmärksamheten på att de icke traditionella studenterna utgör närmare hälften av studerandegruppen utifrån någon av projektets tre kriterier; en person som antingen har gjort minst ett längre studieuppehåll under studietiden, ej är heltidsstuderande eller började studera vid 25 års ålder eller senare alternativt innan hösten 1977.314 Hösten 1995 uppgick andelen icke traditionella studenter till 47 %.

Resultaten visar att kvinnor liksom studerande från lägre sociala skikt utgör en övervägande andel av de icke traditionella studenterna. Vidare återfinns de icke traditionella studenterna i huvudsak i de äldre åldersgrupperna. An­ delen icke traditionella studenter varierar även mellan olika lärosäten.3151 en

uppföljning bland de som var studenter hösten 1998 fann man att andelen icke traditionella studenter endast uppvisade en smärre ökning, vilken kvin­ norna svarade för.316

Bristande förkunskaper eller studieteknik är något som brukar anföras gentemot äldre studerande. Richardson317 finner dock, i en litteraturöversikt

av högskolestuderandes lärande, att det finns anledning att tillbakavisa den stereotypa uppfattningen att äldre studerande skulle ha svårare än yngre att bedriva studier. Han finner snarare stöd för att vuxenstuderande (s.k. mature

312 Jfr Huber (1989), p. 273.

313 Jfr Astin (1993) som menar att en undersökning som inte skiljer mellan traditionella stu­ denter och icke traditionella studenter blir missvisande med tanke på att icke traditionella studenter skiljer sig markant från traditionella studenter t.ex. med avseende på de problem och svårigheter som möter denna grupp.

314 Petri (1999), s. 10, 29,40-41. 315 Brandeli (1998), s. 66-68. 316 Högskoleverket (2001), s. 25-26. 317 Richardson (1994).

students) är mer benägna än yngre att praktisera djupinlärning, vilket är det förhållningssätt som brukar framhållas som önskvärt inom högre utbildning:

Mature students simply do not show the greater dependence upon repetitive studying at the expense of deep processing that is characteristic of students who are deficient in study skills (see Moss, I982).2,s

Förklaringar till varför yngre och äldre studerande uppvisar olika förhåll­ ningssätt till sina studier är något som Richardson bl.a. kopplar till gymna­ sieskolans utformning. Denna tenderar att befrämja ett ytinriktat förhåll­ ningssätt, vilket återfinns hos studerande som nyligen lämnat denna utbild­ ningsform. Livserfarenhet tycks däremot vara en faktor som är kopplad till djupinlärning, vilket hänger samman med de erfarenheter av planering och att fatta beslut som vuxenlivet ger. Erfarenheter från icke akademisk miljö samt andra livserfarenheter har visat sig mer gynnsamma för samhällsveten­ skapliga studier, i synnerhet där tonvikt läggs vid självständigt arbete. Inom ämnen som i hög grad är skolrelaterade är däremot vuxenstuderande miss­ gynnade.

Richardson, pekar vidare på att yngre och äldre studerande kan ha olika motiv för sina studier. Richardson refererar här bl.a. en kanadensisk studie som fann att medan kvinnor i åldern 45-64 år i huvudsak såg studierna som en intellektuell utmaning var kvinnor i åldern 35-44 år mer motiverade att uppnå självständighet, erhålla en examen, ändra yrkesinriktning, nå vidare avancemang eller förvärva nya färdigheter. De yngre kvinnorna var mindre nöjda med studierna och livet i allmänhet, samt upplevde sig mer stressade. Medan familjen för de yngre kvinnorna var en bidragande orsak till stress, ansåg de äldre kvinnorna att familjen var en tillgång i studierna. Richardson menar dock att eftersom en majoritet av de icke traditionella studenterna är 35 år eller yngre har de sannolikt såväl arbetsmarknadsrelaterade som mer personliga motiv för sina studier.319

318 Richardson (1994), p. 318. 319A.a„ pp. 318-322.

10.2 Kvinnor och män

Trots ansträngningar för att öka jämställdheten vid universitet och högsko­ lor, kan kvinnors och mäns högskolestudier se olika ut. Deras upplevelser av att vara student samt vad som är studieframgång kan också skilja sig åt. För kvinnor kan det sätt på vilket universitetsutbildningen organiseras och genomförs befinna sig i konflikt med andra livsroller med skilda krav och förväntningar, vilket medför att kvinnors studiemönster inte är jämförbara med männens.320 Därtill kommer att många kvinnor också är äldre deltids­

studerande, d.v.s. de uppfyller flera av kriterierna för gruppen icke traditio­ nella studenter.

I det följande kommer vi utifrån ett genusperspektiv att behandla några av de aspekter vi funnit väsentliga för att belysa hur studieframgång konstrueras och reproduceras.321 Här behandlas forskning som har belyst de studerandes

erfarenheter av och förhållningssätt till högre studier samt de strategier som de använder sig av för att nå sina mål. De aspekter som fokuseras i utbild­ ningsmiljön är utbildningarnas mål och inriktning, arbets- och examinations­ former. Detta innebär att aspekter relaterade till de studerandes väg till ut­ bildningen respektive den framtid som väntar dem efter utbildningen berörs i mindre grad eller inte alls.

10.2.1 Utbildningarnas arbetssätt, mål och inriktning

Känslan av utanförskap, där kvinnliga studenters inledande entusiasm och intresse för ett ämne byts mot misströstan och tvivel avseende den egna stu­ dieförmågan är ett resultat som framkommit i internationella studier, där också betydelsen av att undersöka de mekanismer som är verksamma i ett utbildningssystem framhålls.322 Meyer, Dunne och Richardson323 har under­

sökt hur kvinnor och män lär inom en manligt dominerad utbildningsmiljö. De finner att könsskillnader snarare återfinns vid djupinriktade och strategis­ ka ansatser än mer ytinriktade sådana. Hos kvinnorna finner de en ansats som kan beskrivas som icke prestationsinriktad men med inriktning mot

320 Jfr Elgqvist-Saltzman (1994). 321 Jfr avsnitt 3.4.

322 Jfr Goldberger (1991).