Läkarstudierna vägen dit, fritid och framtid

På läkarlinjen intervjuades 10 studenter (6 män och 4 kvinnor) och enkäten besvarades av 52 studenter (32 män och 20 kvinnor). Medelåldern bland de intervjuade var vid studiens böljan 23 år. Tre av studenterna kom från de tre nordligaste länen och övriga från mellersta och södra Sverige. Över hälften var uppvuxna i tjänstemannahem (tabell 4.5). Lika stor andel uppgav att någon av föräldrarna arbetade inom vården men förnekade att detta skulle ha påverkat dem nämnvärt i utbildnings- och yrkesvalet.

Läkarstudentemas utbildningsbakgrund var tämligen homogen. Sju av tio hade antingen gått naturvetenskaplig eller fyraårig teknisk linje på gymnasiet och medelbetyget var högt - 4,5. Sju personer hade genomfört högskolepro­ vet. Samtliga hade någon kortare arbetslivserfarenhet, oftast i form av ferie­ arbeten inom vård och omsorg. Endast två hade haft något års anställning innan läkarstudierna påböljades och då inom verksamheter utanför vårdsek­ torn.

Samtliga hade haft läkarlinjen som sitt förstahandsval. De flesta motive­ rade valet med att yrket verkade intressant och utbildningen var bred. Några framhöll att man ville få arbeta med människor, andra pekade på yrkets sta­ tus och flexibilitet. Någon refererade också till släktingar som arbetade som läkare eller till slumpen.

286 Hellberg (1989). 287 Jfr kapitel 3.

I det följande kommer Rickard och Elin till tals om studierna på läkarlin­ jen och vägen dit.

Richard

Rickard kommer från mellersta Sverige, är 31 år och har alltid velat utbilda sig till läkare. Han böljade dock med att läsa statistik och företagsekonomi på universitetet. Pappan driver ett eget företag och mamman arbetar som tjänsteman. Att föräldrarna skulle ha påverkat honom i utbildnings valet av­ visar Rickard mycket bestämt. Det var det egna intresset som var avgörande samt utbildningens bredd och karaktär av yrkesutbildning, menar han.

Rickard hade läkarutbildningen i Umeå som sitt förstahandsval, eftersom hans flickvän redan studerade där. Han gick treårig ekonomisk linje på gym­ nasiet och kompletterade därför sina studier på Komvux under ett och ett halvt år, för att uppnå behörighet för läkarutbildningen. Efter gymnasiet gjorde Rickard lumpen och därefter påbörjade han sina studier i statistik (20 poäng) vid ett annat universitet. Därefter tog han några mindre ströjobb. Att han idag studerar på läkarlinjen tror han skulle förvåna hans tidigare gymna­ sielärare.

Utbildningen anser han i stort har motsvarat hans förväntningar men han är negativ till den "korvstoppning" som han anser studierna hittills varit präglade av. Vid det första intervjutillfället har han påbörjat ett forsknings­ projekt, som enligt planerna ska utmynna i en vetenskaplig artikel. Fritiden använder han till arbete och studier, dock inte i anslutning till läkarutbild­ ningen. Rickard har inte varit aktiv i någon studerandeförening. Vid det and­ ra intervjutillfället har han avslutat projektarbetet och de övriga aktiviteterna som han ägnade sig åt utöver studierna.

Det räcker ju ganska bra det här nu som jag har. Men det skulle vara kul att läsa nåt språk men jag tror inte att jag skulle orka det faktiskt. Inte som det är nu.

Även om han har allvarliga planer på att fortsätta med forskarstudier, ut­ trycker han samtidigt en viss tveksamhet till det.

Jag vill bli läkare, men samtidigt som man ser nu, arbetssituationen när vi kommer ut som prognoserna är så kanske man är tvungen att forska lite grann för att kunna konkurrera. Så att det skulle jag kunna tänka mig ett tag. Men samtidigt är jag inte purung så man vill gärna komma igenom så fort som möjligt. Jag har; fem år och doktorera det vet jag inte om jag kommer att göra. Inte nu i alla fall. Kanske efter.

Elin

Elin är 27 år och kommer från södra Norrland. Hon gick samhällsvetenskap­ lig linje på gymnasiet eftersom hon hade planer på att bli journalist. Hon lämnade gymnasiet med medelmåttiga betyg, i genomsnitt 2,9. Hon började arbeta som vårdbiträde och senare som undersköterska. Det var nu som hen­ nes intresse för läkaryrket växte fram. Hon började läsa på sjuksköterskeut­ bildningen men avbröt studierna redan efter den första terminen för att söka in på läkarlinjen. För att öka möjligheterna att komma in kompletterade hon sin gymnasieutbildning med naturvetenskapliga ämnen och hon genomförde högskoleprovet vid två tillfällen. Läkarlinjen i Umeå var Elins försthandsval. Elin inspirerades till sina läkarstudier genom sitt tidigare arbete inom vården och genom sin bekantskap med en läkarstuderande.

( — ) N ä r j a g t r ä f f a d e h e n n e s å i n s å g j a g a t t m a n i n t e b e h ö v e r v a r a ö v e r ­ människa i alla fall. Hon var väldigt vanlig och det var väl det då som, jag kände att det skulle man kunna pröva.

Elin anser att läkaryrket ger större frihet än om hon skulle ha valt en karriär som exempelvis sjuksköterska. Båda föräldrarna arbetar som lägre tjänste­ män, dock inte inom vårdsektorn. De har inte påverkat henne i utbildnings­ valet, menar hon.

Barn och familj är en starkt bidragande orsak till att hon varken läser eller arbetar något extra under studierna. Elin har inte heller varit aktiv i någon studerandeförening. Hon har vissa planer vid det senare intervjutillfället att söka ett sommarstipendium för att kunna prova på ett projektarbete. Hon har då haft en termins studieuppehåll p.g.a. andra barnets födelse. Trots den nya familjesituationen anser hon att studierna går bra.

Jag fick ju barn här (...) och sen har det ju hänt en massa saker för mig på det personliga planet, som egentligen borde ha gjort att det borde ha gått sämre än vad det har gjort. Så att jag har klarat mig.

Utbildningen har motsvarat hennes förväntningar väl. Hon förvånades dock inledningsvis över den stora mängden litteratur och att undervisningen i huvudsak var baserad på "detaljkunskap".

Jag tror inte jag kunde föreställa mig innan hur mycket det var men samti­ digt så, man kan också lära sig mycket mer än vad man tror och på kortare tid dessutom. Sen tror jag att på våran utbildning så drivs det där i absur­ dum (—).

Vid det första intervjutillfället var Elin tveksam till forskarstudier, men änd­ rade sedan sin inställning.

Nu är det ju så att jag håller på och undersöker dom här möjligheterna därför att jag vill pröva på. Jag vill se för jag är väldigt intresserad. Men det beror på hur mycket det kostar i tid och engagemang.

7.2.1 Studier och studiemiljöer

Förväntningarna på studierna

Åtta av de tio läkarstudenterna tycker att studierna i stort sett motsvarat de­ ras förväntningar och är överlag positivt inställda till utbildningen och stu­ diesituationen. Man hade förväntat sig att utbildningen skulle vara fakta­ späckad och mycket intensiv men att studierna skulle bli så omfattande som de visade sig vara hade man inte kunnat föreställa sig. Några upplever också att studierna är mera styrda än förväntat.

Det är väl pedagogiken kanske som är, eller vad ska man säga, lite styrt. Det är inte så akademiskt som om man läser inom humanistiska utbildning­ ar (...). Utan det är ju mera väldigt, väldigt styrt. (Petter, I)

Inget negativt direkt att säga utom att det är mycket obligatorisk närvaro som jag tycker är lite granna snudd på överförmynderi ibland. Som jag inte trodde att det skulle vara på ett universitet. (Adam, I)

Undervisning, självstudier och möjligheter att påverka undervisningen

Av intervjuerna framgår tydligt att läkarutbildningen är tidskrävande. Man ägnar två till tre timmar om dagen åt självstudier, man läser under helgerna och många talar om en arbetsvecka på över 40 timmar. Självstudietiden är tämligen lika i uppfattning vid de båda intervjutillfällena, med små variatio­ ner. Nästan samtliga upplever att det är mycket schemalagd undervisning. Endast en av studenterna läser något vid sidan av de ordinarie studierna på utbildningen.

Ja det är ju föreläsningar, alltså mycket föreläsningar kanske fram till tolv. Från åtta till tolv. Och sen är det eftermiddagarna mycket av seminarier och sånt där. Som vi måste närvara på. Annars får vi inte gå på tentorna.

Det är oftast så att det är föreläsningar på morgonen så är det eventuellt någon demonstration eller patienter, eller också är det labbar på eftermid­ dagen. Så ser det ut. Sen går jag hem och så är jag jättetrött och sen sjung­ er jag en massa och sen har hela dagen försvunnit och så kommer jag på att jag måste läsa. Och så läser jag fram till klockan tio eller nåt sånt, ungefär så. (Anneli, II)

En majoritet tror att de själva lägger ner mindre tid på studier än sina kam­ rater, att man är latare och mindre engagerade än dessa. Flera understryker att studiekamraterna är mycket ambitiösa.

Vår klass råkar vara en ambitiös kurs, det har blivit så bara. (Bjarne, I) De flesta läkarstudenterna (7 av 10 personer) är nöjda med de varierade un­ dervisningsformerna på utbildningen - föreläsningar, laborationer, demon­ strationer, m.fl. På vissa kurser har man infört problembaserade inslag, vilket studenterna inte ser som odelat positivt. Man klagar på att schemat är för späckat, eller känner sig som försökskaniner i PBI-inspirerade försök.

Och tyvärr känns det ibland lite grann som vi är försökspersoner. Dom gör lite försök för att prova nya undervisningsformer (...) det känns inte riktigt genomarbetat. (Tim, I)

Med undantag för de båda studenter som studerar på forskarutbildningen, anser inte de intervjuade att de förändrat sitt studiebeteende nämnvärt mellan intervjutillfällena. Det framkommer dock att flera i stor utsträckning övergått till att studera föreläsningsanteckningar och tidigare tentor, i stället för att läsa kurslitteraturen och att man klarar sig väl med detta.

Ja, det är ju bara att läsa igenom föreläsningen helt enkelt. Alltså det dom tar upp på föreläsningen det är ju det basala. Det klarar du ju en tenta på. (...) Ja helt klart, så att sen om man vill läsa i b oken det är ju mer ett eget val. (Tim, II)

De flesta menar att det är svårt att påverka undervisningen så att det kommer den egna gruppen tillgodo men att man till viss del kan påverka till förmån för efterkommande kurskamrater.

Examination och betyg

Flertalet anser att tentorna överlag har haft ett relevant innehåll.

Det har varit basics. Det har varit riktigt grundläggande saker som dom har tagit reda på. Det har inte vart några såna här flams och trams och sånt. Överlag tycker jag att det har varit bra. (Anneli, I)

Samtidigt framförs kritik mot att tentamina ibland är alltför inriktade på de­ taljer.

Det varför mycket detaljer och sånt som man egentligen inte har nytta av.

(Göran, I)

( . . . ) m a n k a n t y c k a a t t d e t ä r d e t a l j e r o c h m a n u n d r a r h u r m y c k e t m a n kommer ihåg men å andra sidan lär man sig alltid några detaljer att fiska upp sen när man behöver dom. (Mona, I)

Ingen ifrågasätter själva betygssystemet. Man är relativt nöjd med en betyg­ sättning i godkänd - ej godkänd och efterfrågar inga ytterligare betygssteg.

Det skulle bli så konstigt. Det blir ju bara att man befrämjar förmågan att plugga in väldigt mycket, väldigt detaljerat. Precis allting som står i b oken istället för att förstå någonting. (Göran, I)

Tim anser inte att antalet VG:n har något samband med hur bra man kommer att bli som läkare i framtiden. Han förespråkar att utbildningen, istället för ett ytterligare betygssteg, höjer "ribban" för godkänt. Adam menar att ambi­ tionsnivån är tillräcklig hög i hans studiegrupp och att det inte behövs en VG-gräns som en ytterligare "morot" för studierna.

För att det skulle bara bli spänt i kl assen. Dessutom är dom redan så ambi­ tiösa så skulle dom börja stirra sig blind på VG så tror jag att dom skulle

(glömma, förf. anm.) många andra aspekter på att bli en bra läkare eller vad som helst. Utveckla sin personlighet och såna grejer. (Adam, I)

Lärarnas kompetens att undervisa och bedöma

Överlag är läkarstudenterna nöjda med lärarnas ämneskunskaper, även om man ibland ifrågasätter amanuensernas och vissa doktoranders kompetens. Däremot är studenterna mer kritiska till lärarnas pedagogiska förmåga, vilket är något vi också känner igen från de studerande på teknisk fysik och den sociala linjen.

Ja vi har föreläsningar då. Det sämsta är väl att föreläsare överlag är väl­ digt dåliga på att föreläsa. Dom kan ju sina saker men dom kan ju inte fö­ reläsa om det. Det blir bara rörigt eller trist eller hemskt. Pedagogik vore ju nåt för dom. (Bjarne, I)

Ja det är högst varierande. (—) En del dom går in och river av sin föreläs­ ning och vill helst inte ha några frågor. Det är ju så. Sen så ibland så får man ju en känsla av att om man ställer en fråga eller liksom att en del fö­ reläsare blir väldigt irriterade.(-) man får precis som att man avbryter dom i deras monolog. Och sen så finns det ju såna som verkligen frågar, liksom vill att vi ska medverka. (Elin, II)

Fyra av tio tycker att det är skillnad mellan de prekliniska och de kliniska lärarna. De kliniska lärarna upplevs som mindre intresserade av "detalj - pedanteri", som en av studenterna uttrycker det.

Samtliga intervjuade är av uppfattningen att lärarna är rättvisa och kom­ petenta i sina bedömningar vid examinationen. Däremot finns det en önskan om att lärarna skulle ta mer tid i anspråk för enskild eller gruppvis handled­ ning i syfte att förbättra den individuella återkopplingen. Särskilt under de kliniska avsnitten upplever studenterna att de behöver en mer fördjupad kontakt med sina lärare, så att de får såväl individuell hjälp som uppmuntran i det kliniska arbetet. Endast ett fåtal upplever att de fått en närmare kontakt med sina lärare.

Vi är en klump kandidater på en avdelning och sen hänger vi på dom läkar­ na som är på avdelningen. Man får ju mer kontakt nu då kan man säga än tidigare (...), inte har man känt någon djupare, men lite i a lla fall så man kan sitta och fika och prata. (Mona, II)

Studieuppehåll och avbrott

Förutom de två på forskarutbildningen, som båda har för avsikt att återuppta och avsluta sina läkarstudier, har ingen gjort något studieuppehåll. Ett par studenter hade sådana planer vid det första intervjutillfället men har vid det senare intervjutillfället övergett dessa. Det är ett resultat som skiljer sig mar­ kant från enkätstudien där drygt hälften (28 av 52 personer) angett sådana planer.

Anneli har tänkt göra en tids uppehåll för att bedriva studier inom ett helt annat område. Hon är dock fast besluten att avsluta sina studier på utbild­ ningen, eftersom det är först och främst läkare hon vill bli. Bortsett från att hon anser att man får komma ut på klinikerna alltför sent på utbildningen är hon, som hon uttrycker det, "lyrisk" över innehållet.

Det är kul. Det är så jätte stimulerande. Det är det att läsa om spännande saker och ja. Jag tycker att det är jätteroligt. Man får läsa om såna här sa­

ker som folk får nobelpris för och får veta bakgrunden till saker som dia­ betes. Det är jättespännande saker. Det tycker jag är kul. (Anneli, I)

Det är egentligen endast en av de intervjuade studenterna som är mer ge­ nomgående kritiskt inställd till utbildningen men inte heller han har för av­ sikt att avbryta läkarstudierna.

Det är ju väldigt mycket korvstoppning med läkarlinjen överhuvudtaget (...) Det känns som 60-talet. (—) Vi har ju aldrig någon data. Det är aldrig någ­ ra nya tekniker och metoder. Istället ska man lära sig 60 symptom på syfilis som inte finns längre. (Petter, II)

7.2.2

Fyra av studenterna är gifta eller sammanboende och en har barn. De övriga är ensamstående och bor antingen i korridor eller är inneboende. Samtliga ägnar sig åt någon form av sport och motion på sin fritid. Slående är dock att alla som varit mycket aktiva vid den första intervjun har dragit ned på id­ rottsutövandet till förmån för studierna vid det andra tillfället. Frånsett um­ gänge med vänner och bekanta ägnar sig flertalet åt musik, skönlitteratur, att skriva samt att delta i olika kulturella arrangemang. Några av studenterna är aktiva i frikyrkliga församlingar och andra deltar i studiecirklar och bedriver studier enbart för nöjes skull. Endast en nämner TV och fest som avkoppling på fritiden. Ingen av studenterna, utom en som vid det senare intervjutillfäl­ let medverkar i medicinarspexet, har varit aktiv i någon studerandeförening. Den främsta orsaken som nämns är bristen på tid.

Vid det första intervjutillfället är samtliga intresserade av att gå en fors­ karutbildning i framtiden. En anledning är att forskarstudier upplevs som meriterande i konkurrensen om läkarjobb. Vid den andra intervjun är intres­ set fortfarande stort men en del av studenterna uttrycker nu större tveksam­ het. Två av studenterna bedriver, som tidigare nämnts, forskarstudier vid det andra intervjutillfället.

Några studenter uttrycker viss osäkerhet inför de fortsatta studierna på utbildningen med hänvisning till förändringarna på arbetsmarknaden för läkare, men någon mera utbredd oro på denna punkt kan man inte tala om.

Fyra av studenterna kan tänka sig ett framtida arbete som kirurg. Andra nämner distriktsläkare, allmänläkare samt vissa specialiteter som t.ex. infek­ tionsläkare. Två av kvinnorna skulle föredra ett arbete som är mer kvinno- dominerat och nämner barnläkare och förlossning för att få en, som de me­

nar, bättre arbetssituation. Att olika inriktningar och specialiteter är status- och könsmärkta framgår av studenternas tänkta yrkesval. Drygt hälften säger att de inte kan tänka sig ett arbete som psykiatriker eller patolog p.g.a. speci­ aliteternas låga status och att specialiteter som förlossning och gynekologi är förknippade med kvinnliga läkare.

Ja, jag vill inte bli obducent eller nåt sånt där. Och jag vill inte bli gyneko­ log heller. För det tycker jag kvinnor kan få vara på nåt vis. (Bjarne, I)

Några av kvinnorna förutspår att de har familj i framtiden. Bjarne är den enda av männen som tar upp att han troligtvis har familj och barn längre fram. Kvinnorna är över lag försiktigare i sina beskrivningar av framtiden än männen, som mer distinkt uttrycker vilken roll de kommer att ha: Då är jag läkare!

7.3 Studieresultat, att vara lyckad/misslyckad student

Ett genomgående drag i såväl enkätstudien som intervjuundersökningen är betoningen av avklarade tentamina samt tillägnelse av kunskaper och färdig­ heter när ett gott studieresultat ska beskrivas. Vid båda intervjutillfällena fördelar sig svaren ganska jämnt mellan dessa båda alternativ (tabell 7.1).

Tabell 7.1 Läkarstudenters uppfattning om ett gott studieresultat. Intervjutillfälle loch II (n=10).

Gott Per soni. Tillägn./ Prest. Process/ Framtid/ Övr. Flera kat. Tot studieres. utveckl. förståelse strategi yrke

Int. I - 2 3 1 - 21 83

Int. II - 3 4 - - 32 10

1 Tillägnelse/förståelse & Prestation (2 pers.). 2 Tillägnelse/förståelse & Prestation (3 pers.).