Urval, undersökningsgrupp och bortfall

Vår studie omfattar samtliga studerande som vid Umeå universitet höstter­ minen 1992 påbörjat teknisk fysik, sociala linjen, läkarlinjen, ekonomlinjen, och ämneslärarlinjen med inriktning mot språk. Undersökningen genomför­ des i form av en enkätstudie riktad till samtliga dessa studerande och två intervjustudier med ett urval studerande vid de valda utbildningarna. De studerande har intervjuats vid två tillfällen. Tabell 4.1 ger en översikt av undersökningsgruppen och insamlade data, som i det följande delvis har nyttjats för att beskriva undersökningsgruppen.

Tabell 4.1 Registrerade studenter på fem utbildningar höstterminen 1992 samt de studenter som på dessa utbildningar har besvarat enkäten respektive intervjuats, uttryckt i antal och i (procent) av totalgruppen. Därutöver anges antalet och andelen kvinnor inom respektive utbildning.

Utbildning Registrerade Studenter som Studenter som studenter besvarat enkäten intervjuats Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Totalt varav kvinnor Teknisk fysik 43 (14) 3(7) 38 (14) 3(8) 13 (22) 3(23) Sociala linjen 64 (21) 55 (86) 61 (22) 52 (85) (20) 12 9(75) Läkarlinjen 59 (20) 24 (4i) 52 (19) 20 (38) 10 (17) 4(40) Ekonomlinjen 121 (40) 51 (42) 111 (41) 48(43) 12 (20) 7(58) Ämneslärar­ 12 9(75) 12 9(75) 12 9(75) linjen (språk) (4) (4) (20) Totalt 299 (100) 142 (47) 274 (100) 132 (48) 59 (100) 32 (54) 4.1.1 Studerandeenkäten

Enkätstudien var tänkt att fungera som en förberedelse inför de kommande intervjuerna men också erbjuda en bred översikt av undersökningsgruppen med avseende på bakgrundsvariabler. Tanken med enkätstudien var även att den skulle fungera som en länk mellan det egna arbetet och Prognosprojek­ tets övriga delstudier.

Könsfördelningen är jämn om man betraktar undersökningsgruppen som helhet (se tabell 4.1). De enskilda utbildningarna uppvisar däremot en annan bild. Sociala linjen, teknisk fysik och ämneslärarlinjen är de utbildningar som är mest könssegregerade. Ekonom- och läkarlinjen har den jämnaste könsfördelningen.

Att uttala sig om de studerandes sociala bakgrund är däremot mer vansk­ ligt. Enkätstudiens resultat tyder på att studenterna har haft svårt att besvara frågan om föräldrarnas yrkestillhörighet, då ett flertal studerande har angett flera alternativ eller annat. I synnerhet gäller detta studenternas bestämningar av moderns yrkestillhörighet. En beskrivning av undersökningsgruppen med avseende på social bakgrund, enbart baserad på faderns yrkestillhörighet (se tabell 4.2), visar att 43 % kommer från tjänstemannahem och 19 % från ar­ betarhem.

Tabell 4.2 Social bakgrund för studenter på de fem utbildningarna, mätt utifrån faderns yrke/sysselsättning, baserat på de studerandes enkätsvar. Antal och (procent).

Social bakgrund Utbildning

Teknisk Sociala Läkar­ Ekonom­ Ämnes­ Totalt fysik linjen linjen linjen lärarlinjen

(språk) Jordbrukare 1 0 0 3 0 4 (3) (-) (-) (3) (-) (2) Arbetare 4 16 8 21 2 51 (11) (28) (15) (20) (17) (19) Företagare 5 9 4 18 0 36 (14) (16) (8) (17) (-) (14) Tjänstemän 5 12 14 19 3 53 (lägre, mellan) (14) (21) (27) (18) (25) (20) Tjänstemän 9 10 10 26 5 60 (högre) (24) (IB) (19) (25) (42) (23) Annat 9 4 15 16 1 45 Annat _{(24) (7) (29) (15) (8) (17)} 4 6 1 2 1 14 Flera alternativ (11) (11) (2) (2) (8) (5) Totalt 37 57 52 105 12 263 (100) (100) (100) (100) (100) (100)

Om vi ser till de enskilda utbildningarna (tabell 4.2) finner vi bl.a. att den utbildning som har den största andelen studenter från arbetarhem är sociala linjen, medan den minsta andelen studenter från arbetarhem finns på teknisk fysik. Studenterna från företagarhem återfinns främst på ekonomlinjen, soci­ ala linjen och teknisk fysik. Den utbildning som har den största andelen stu­ denter från tjänstemannahem är ämneslärarlinjen. Studerande från tjänste­ mannahem på de övriga utbildningarna är däremot tämligen jämnt fördelat. De studerande vid läkarlinjen och vid teknisk fysik svarar för den största andelen som besvarat frågan med att markera flera av alternativen eller an­ nat.

Enkätstudien visar att studerandegruppen är förhållandevis ung. Merpar­ ten (71 %) av studenterna är födda 1970 och senare, vilket innebär att de vid

undersökningstillfället var 23 år eller yngre. Av de övriga studenterna var 17 % f ödda mellan 1966 och 1969 och 12 % var födda 1965 eller tidigare. Det är främst studerande på ekonomlinjen och teknisk fysik som återfinns i den yngsta åldersgruppen. De äldre studenterna återfinns i huvudsak på soci­ ala linjen och läkarlinjen. Bland de studenter som har besvarat frågan om hemort i enkätstudien, kommer en övervägande andel (59 %) från Väster­ botten, Norrbotten eller Västernorrland. Det är endast 10 % av studenterna som ursprungligen är hemmahörande i Umeå med omnejd.

Beträffande bortfallet (se tabell 4.1) kan sägas att till de som inte var när­ varande vid det undervisningstillfälle när enkäten besvarades, skickades en postenkät.237 Utskicket av postenkäten baserades på den närvarokontroll som

gjordes vid samtliga tillfällen. Eftersom enkäten besvarades anonymt, distri­ buerades enkäten till samtliga studenter som inte återfanns på närvarolistan, vilken delvis kan utgöra en felkälla.238 Bortfall för totalgruppen uppgår till

8 % och är för de enskilda utbildningarna tämligen jämnt fördelat. Bortfallet, specifikt för postenkäterna, är däremot betydligt högre. Av 70 distribuerade postenkäter har endast 31 returnerats vilket motsvarar ett bortfall på 56 %. Sammantaget bedömer vi dock att svarsfrekvensen har varit mycket god.

4.1.2 Studerandeintervjuerna

Urvalet av studerande till intervjustudien gjordes utifrån de deltagarförteck­ ningar som vi erhållit från respektive utbildningsansvarig institution. Urvalet gjordes i ett första steg slumpmässigt då vi bedömde det enklast att tillämpa en gemensam modell som även kunde vinna acceptans bland de deltagande institutionerna och deras studenter. Vi hade i förväg bestämt oss för att inter­ vjua tio studenter från respektive utbildning, baserat på en tanke om praktisk genomförbarhet. Därefter genomfördes ett antal tilläggsintervjuer för att intervjugrupperna i möjligaste mån skulle spegla studerandesammansätt­ ningen vid respektive utbildning. Även om vår ambition var att få en jämn könsfördelning tog urvalet sin utgångspunkt i utbildningstillhörighet. För de utbildningar som var starkt könssegregerade eller på annat sätt utmärkande 237 Se vidare avsnitt 4.2.1 för en beskrivning av tillvägagångssätt vid datainsamling.

238 Här avses exempelvis att per soner trots närvaro och inlämnad enkät, men som inte skrivit

sitt namn på närvarolistan eller skrivit namnet på ett sådant sätt att det har varit läsbar t, kan ha erhållit en postenkät. Någon person kan även ha uteslutits ur undersökningen p.g.a. av att namnet funnits med på närvarolistan trots att personen i fråga inte varit närvarande. Tänkbart är även, till följd av eftersläpningar i registreringsunderlag, att någon erhållit en postenkät trots att studierna avbru tits.

gjordes ett antal tilläggsintervjuer som komplement till det slumpmässiga urvalet. Vid teknisk fysik och sociala linjen intervjuades samtliga av det underrepresenterade könet. Eftersom ekonomlinjen hade många finska stu­ derande intervjuades även två studenter med finsk bakgrund. På ämneslärar­ linjen intervjuades samtliga studenter då hela kursgruppen endast bestod av tolv personer. För några av utbildningarna är könsfördelningen bland de intervjuade studenterna en annan än bland de studenter som har besvarat enkäten respektive är registrerade på utbildningen (se tabell 4.1).

Att de studerandes utbildningstillhörighet legat till grund för vårt urval innebär dock inte att deras sociala bakgrund saknar betydelse. Även om vårt material inte medger analyser av social bakgrund på individnivå har vi i syfte att så väl som möjligt beskriva intervjugruppen gjort en socioekono- misk indelning av de intervjuade studenterna utifrån SEI-koden.239 Kodning­

en, som baseras på de studerandes egna uppgifter har endast gjorts när vi har kunnat fastställa båda föräldrarnas socioekonomiska tillhörighet, undantaget de som vuxit upp med en förälder. I de fall där föräldrarnas yrkestillhörighet kan hänföras till olika socioekonomiska grupper har vi använt oss av en fast­ ställd dominansordning,240 som innebär att mest dominerande anses yrkesutöva­

re med ledande befattningar eller sådana som besitter kvalificerad expertkun­ skap vara (t.ex. verkställande direktörer, forskare). Denna grupp benämnes här tjänsteman I. Därefter kommer gruppen lantbrukare och företagare följt av tjänstemän på mellannivå och lägre tjänstemän (t.ex. mellanstadielärare, sjuk­ sköterskor), vilka benämns tjänsteman E. Slutligen gruppen arbetare som i föreliggande fall innefattar såväl ej facklärda som facklärda arbetare inom varu- och tjänsteproduktion.

239 SCB (1989).

Tabell 4.3 De intervjuade studenternas sociala bakgrund, mätt utifrån faderns eller moderns yrkestillhörighet. Antal.

Social bakgrund Utbildning

Teknisk fysik Sociala linjen Läkar­ linjen Ekonom­ linjen Ämnes­ lärarlinjen (språk) Totalt Företagare/Jordbrukare 3 1 1 2 - 7 Arbetare - 1 - - 1 2 Tjänsteman II 2 4 3 1 3 13 Tjänsteman I 6 2 3 3 5 19 Ej kodade 2 4 3 6 3 18 Totalt 13 12 10 12 12 59

Av tabell 4.3 framgår att det inte varit möjligt att fastställa social bakgrund för samtliga studerande som intervjuats. Vidare framgår också att huvudde­ len av de studerande kommer från tjänstemannahem, där den största andelen återfinns på ämneslärarlinjen och den minsta andelen studenter på ekonom­ linjen.241 Teknisk fysik och ämneslärarlinjen är de utbildningar som har den

största andelen studerande med en hembakgrund tillhörande tjänsteman I. Den utbildning som har den minsta andelen studenter med en hembakgrund tillhörande tjänsteman I är sociala linjen. Gruppen företagare/jordbrukare är förhållandevis jämnt fördelad över utbildningarna, med undantag för teknisk fysik. Noterbart är att intervjugruppen endast omfattar två studenter med arbetarbakgrund.

En tanke som ligger nära till hands är att studenter med arbetarbakgrund återfinns bland den grupp vars hembakgrund inte varit möjlig att fastställa, vilken för de olika utbildningarna varierar i intervallet 15-50 %. De uppgifter som de studerande har lämnat, tyder dock inte på att gruppen i huvudsak eller enbart skulle bestå av studerande med arbetarbakgrund. Inte ens om vi antar att samtliga studerande vars sociala bakgrund inte varit möjlig att fast­ ställa skulle utgöras av studenter med arbetarbakgrund, förändras befintligt mönster för totalgruppen. Inte heller för de enskilda utbildningarna skulle detta mönster förändras, med undantag för de studerande på ekonomlinjen 241 Noterbart i s ammanhanget är dock att ekonomlinjen är den utbildning som har det största

samt i v iss mån de studerande på sociala linjen. Att vi inte kunnat fastställa den sociala bakgrunden för en grupp studerande, kan delvis förklaras med att kodning endast har gjorts då båda föräldrarnas yrkestillhörighet har kunnat fastställas. Anledningen är brister i intervjun i kombination med att de stude­ rande av olika skäl inte har velat eller kunnat ange föräldrarnas yrkestillhö­ righet. Noterbart är dock att andelen studenter vars sociala bakgrund inte varit möjlig att fastställa är minst på de utbildningar som har den största andelen studenter tillhörande tjänsteman I (ämneslärarutbildningen och tek­ nisk fysik).

Om vi jämför den sociala bakgrunden för de intervjuade studenterna med de som besvarat enkäten, finner vi att de båda grupperna domineras av barn till högre tjänstemän och därefter tjänstemän på lägre eller mellannivå. Där­ emot finner vi att andelen studenter som kommer från arbetarhem är under- representerade i intervjustudien medan studerande från högre tjänstemanna­ hem är överrepresenterade i denna grupp. Att göra jämförelser inom utbild­ ningar är däremot mer vanskligt, speciellt med tanke på att bestämningen av de studerandes sociala bakgrund har genomförts på olika sätt. Det senare är för övrigt en begränsning som måste beaktas också vid jämförelser på total­ gruppsnivå.

I syfte att underlätta den fortsatta resultatredovisningen, ges i tabell 4.4 en översikt av de intervjuade studenterna med avseende på fingerade namn samt ålder vid tidpunkten för den första intervjun. Medelåldern för de inter­ vjuade studenterna på de fem utbildningarna ligger i intervallet 22-23 år. Samtliga som tillfrågades om att delta i intervjuerna har intervjuats vid två tillfällen.

Tabell 4.4 Översikt av de studenter som ingår i intervjustudien med avseende på utbildning, fingerade namn samt ålder vid det första intervjutillfället.

Teknisk fysik Sociala linjen Läkarlinjen Ekonomlinjen Ämneslärarlinjen (språk)

Namn Ålder Namn Ålder Namn Ålder Namn Ålder Namn Ålder

Anders 24 Anna 20 Adam 21 Annika 21 Arne 24 Birger 23 Carina 20 Anneli 21 Christina 20 Carina 24 Birgitta 21 Fredrik 23 Astrid 21 Eskil 22 Jill 22 Erik 20 Karin 26 Bjarne 20 Jeanette 21 Judit 22 Henrik 20 Linnea 20 Elin 27 Jesper 21 Kerstin 22 Jakob 22 Marianne 20 Göran 23 Kirsten 22 Laila 20 Jens 22 Matilda 21 Mona 21 Lotta 21 Lisa 21 Katrin 22 Nils 24 Petter 22 Marie 20 Maja 21 Lena 21 Pia 32 Rickard 31 Måns 21 Marina 21 Lennart 22 Tom 22 Tim 23 Paul 24 Markus 21

Mats 22 Ulla 23 Susanne 21 Peter 26

Mikael 24 Yvonne 30 Tommy 26 Sara 29

Ola 21