En historisk och teoretisk överblick
3. Forskningsperspektiv på studieframgång
3.3 Mot ett yrkesl
Den enskildes kunskaper och föreställningar om arbetsmarknaden och ett framtida yrke påverkar inte bara hans/hennes utbildnings- och yrkesval. Det 210 Jfr Astin (1993), pp. 387-389.
211 Jfr Högskoleverket (2001), s. 55. Av de heltidstuderande som deltog i StudS-projektet förvärvsarbetade ca fjärdedel parallellt med studierna.
212 Hultqvist (1988). 213 A.a., s. 52-55.
2141 en nyligen genomförd studie (Balke, 2001, s. 25) av studerande vid Göteborgs universitet fann man bl.a. ett samband mellan utbildningskrav och parallstudier.
215 Jfr Forsberg (1997), s. 29-31, som i en studie av studerande i musikvetenskap vid Uppsala universitet finner en grupp studerande, som har planer på yrken inom en helt annan sektor, där musikstudier bl.a. relateras till ett framtida meriterande syfte. Utbildningskombinatio nen (t.ex. musik och ekonomi) anses signalera en unik kompetens som snarare syftar till att vittna om en unik och flexibel personlighet än att ge information om den faktiska kompe tens som individen i fråga besitter till följd av dessa båda utbildningar
216Broady, & Palme (1992), s. 11-12. Se även Börjesson (1994), som har behandlat betydel sen av framför allt det kulturella kapitalet för olika studerandegrupper.
är också vår hypotes att föreställningarna om kraven för att få arbete och genomföra arbete framgångsrikt kan påverka individens uppfattning om framgång och misslyckande i studierna.
Situationen på arbetsmarknaden är en faktor som påverkar huruvida indi viden beslutar sig för att studera eller arbeta, vilken utbildning han eller hon väljer och vilka strategier studenten tillämpar under utbildningens gång.217
När det är förhållandevis lätt för en icke färdigutbildad att få arbete väljer flera att ge sig ut på arbetsmarknaden och väntar med att fullfölja uppsats- eller examensarbeten. Vid ett svårare läge på arbetsmarknaden, väljer man att slutföra sin utbildning eller ta "överkurser" - göra en D-uppsats, söka in på forskarutbildning eller något annat - som i ett senare skede kan förstärka konkurrensförmågan.
Inledningsvis ska vi kort redogöra för några mer specifika aspekter av samspelet mellan utbildning och yrkesliv som kan tänkas påverka de stude randes syn på studieframgång mer direkt.
Yrkesvalet sker varken slumpartat eller statiskt. Det är en process som är konstruerad av en serie val och överväganden såväl före som under och efter högskoleutbildningen.218 Ett val låter sig inte fixeras vid någon bestämd tid
punkt i livet utan är en långvarig process som består av en rad ställningsta ganden vilka, bestäms såväl av tidigare erfarenheter som av mer tillfälliga intryck.
Undersökningar om karriärval betonar ofta naturen av utveckling i d enna process, som består av en serie delbeslut med återkoppling av erfarenheter man fått under tiden och som successivt leder fram till slutmålet.219
Som vi visat i kapitel 2 har det svenska högskoleväsendet idag en stark an knytning till arbetsmarknaden. Närheten till yrkeslivet påverkar kontinuerligt studenternas föreställningar om den kommande yrkesidentiteten och därmed deras studiestrategier. Ett sätt att förstå hur tankar och planer på det framtida yrket påverkar de studerandes utbildnings- och yrkesval är att göra en utblick mot studie- och yrkesvalsforskningen.
Valteorier brukar delas in i tre grupper beroende på vilka faktorer som fokuseras. De sociologiska och kulturella teorierna (ickepsykologiska) beto 217 Se t.ex. SOU 1999:69; Hammarström (1996). En utgångspunkt i Hammarströms studie är
att det är möjligt att betrakta studie- och yrkesval som likartade processer och att valen styrs av liknande mekanismer.
218 Se t.ex. Sjöstrand (1980); Bäckström (1993); Hammarström (1996). Se även avsnitt 3.1. 219 Hammarström (1996), s. 10.
nar kontextuella förhållandens betydelse för utbildnings- och yrkesvalet.220
De psykologiska yrkesvalsteorierna framhåller i stället personlighetsfaktorer, motivationsfaktorer, mognads- och beslutsprocesser hos individen.221 Den
tredje gruppen utgörs av de integrerade teorierna, som väger samman de icke psykologiska och de psykologiska teorierna samtidigt som de betonar orga nisatoriska aspekter i valsituationen.222 Blau et al.223 tvärvetenskapliga modell
utgår sålunda såväl från institutionella och samhälleliga krav, som från indi videns förväntningar och krav vid inträdet till utbildning/yrke.224 1 sin studie
av den religionsvetenskapliga utbildningen konstaterar Bäckström225 att det
integrerade perspektivet är relevant för att förstå den interaktion som sker mellan yrkesliv och högre utbildning.
Det är nyttigt och viktigt att påminna sig att utbildningsprocessen för de studerande innebär ett komplext samspel mellan bakgrunds re late rade in tressen och förväntningar liksom institutionella intressen och förväntningar och att individen i sin sökprocess genom utbildningen står mitt i detta spän ningsfält.126
Olika föreställningar om arbetsliv och yrke och om relationen mellan utbild ning och arbete skapas redan i barn- och ungdomsåren. Sådana uppfattningar är vidare relaterade till social bakgrund, kön, utbildning, prestation och på verkas kontinuerligt av de intryck som individen tar emot från olika diskur ser i samhället; massmedia, filmer, litteratur etc. Bourdieu visar på betydel sen av det symboliska eller kulturella kapital som olika sociala skikt och grupperingar innehar och som formar och begränsar den enskilda männi skans handlande. Genom att tillägna sig ett visst habitus, en slags kollektiv livsstil som innefattar företeelser som smak, värderingar, sätt att tänka etc., särskiljer sig de olika samhällsklasserna sinsemellan med hjälp av egna mer eller mindre uttalade kännetecken. Dessa stundom mycket subtila sociala distinktioner är centrala för möjligheten att förstå hur exempelvis karriärvä gar formeras och reproduceras, öppnas eller stängs genom olika "sociala
220 Bäckström (1993), s. 27 f. 221 Hammarström (1996), s. 9 f. 222 Bäckström (1993), s. 41-43. 223 Blau et al. (1956).
224 A.a., se modell p. 534. I de studier där man empiriskt prövat modellen har endast vissa aspekter av den tillämpats p.g.a. dess komplexitet. Se t.ex. Kim (1983), s. 31-36.
225 Bäckström (1993). 226 A.a., s. 43.
rum". Till en sådan form för förståelse av social praxis kan man givetvis också relatera ett studium av de faktorer som styr individens överväganden kring utbildningsval, yrkesval och karriär.227
Tidigare utbildningsval och skolerfarenheter ger upphov till olika bilder av arbetslivet. Frykholm och Nitzler visar i sin avhandling hur en specifik socialisation till arbetslivets olika sektorer och positioner sker i gymnasie skolan.228 Under universitetsutbildningens gång vidareutvecklas och påver
kas sådana ingångsföreställningar, även om formen för detta kan variera mellan olika utbildningar. Utbildningen har alltså i sig en funktion som re producerande och sorterande för olika positioner i samhället. Olika utbild ningar kan vidare antas bidra till kommande yrkesidentitet i olika hög grad. Intresset förändras och stimuleras genom praktik inom yrkesområdet eller andra tillämpningsinslag. Särskilt i sådana utbildningar som tydligt förbere der för ett bestämt yrke eller yrkesområde kan man också anta att kriterier för framgång i yrket får stort genomslag i utbildningen och i studenternas föreställning om vad som är framgångsrika studier. Några faktorer som kan tänkas bidra till detta är:
Omfattningen av praktik och andra tillämpningsinslag i utbildningen. Förekomsten av lärare i utbildningen som är eller har varit utövare av det yrke som utbildningen förbereder för.
Den arbetslivsåterkoppling som yrkesorganisationerna erbjuder genom att låta studerande ansluta sig på förmånliga villkor. Deras publikationer förmedlar ganska tydligt den anda eller kultur som finns i yrkeskåren. Platsannonserna i sådan press ger också tydliga budskap om "vad det är som räknas" vid anställning.
Nära kontakter med yrkesutövarna på annat sätt (t.ex. alumniverksam- het, arbetsmarknadsdagar, feriejobb, pris för bästa uppsats från yrkesor ganisationer).
227 Broady (Red.) (1985). 228 Frykholm, & Nitzler (1989).
När det gäller professionsutbildningar, där det finns ett samband mellan ett yrkesmonopol och ett kunskapsmonopol (bara den som genomgått en lång varig högre utbildning och antas vara expert på ett ämnesområde får lov att utöva yrket) verkar yrkeskåren aktivt bl.a. för ett lagom stort intag (både för många och för få som besitter de kunskaper som yrkesmonopolet grundas på hotar professionen), för legitimation, för att "rätt" kunskaper och värderingar ska förmedlas i utbildningen. Att återkoppling är särskilt viktig när det gäller professionsutbildningarna åskådliggörs av Abrahamsson.229 Enligt Abra
hamsson är det tre faktorer som markerar en professions särställning. Det första är att deras medlemmar ansluter sig till en speciell, under lång tid ut vecklad teori. Det andra är att medlemmarna bekänner sig till vissa etiska normer, vilket inkluderar mötet med olika klienter, kunder, samt ett förhåll ningssätt till kollegor. Den tredje faktorn är en mer eller mindre uttalad kår anda.230
Enligt Abrahamsson skapas förutsättningar för etik och kåranda både vid rekryteringen till yrket genom att "olämpliga" sökanden sorteras bort och i den grundutbildning som de blivande professionsutövarna genomgår. En viktig egenskap hos professionsutbildningen är följaktligen att reproducera den struktur och de tankesätt som professionen värnar om. Det successiva inlemmandet i en gemensam teori och i etiska normer får medlemmarna i en profession att likna varandra i värderingar, attityder och förhållningssätt gentemot omvärlden. Denna socialisering påbörjas redan i grundutbildning en och under de etablerade professionsutövarnas överinseende.
Det bör påpekas att professions- och professionaliseringsforskningen om spänner en rad skilda perspektiv. Tidiga professionsforskare inriktade sig på gränsdragningen mellan yrken och professioner. Greenwood identifierade sålunda ett antal kriterier som skilde professionella från andra yrkesutöva re.231 Senare forskare har lagt tonvikten på de processer och strategier som
olika yrkesgrupper utvecklat för att särskilja och slå vakt om sin domän. Ytterligare en ansats utgörs av de forskare som definierat begreppen i för
229 Abrahamsson ( 1986). 230 A.a., s. 19 f.
231 Dessa kriterier är systematisk teori {systematic theory), auktoritet (authority), samhällelig sanktion (community sanction), etiska regler (ethical codes) samt en egen kultur (a cultu
re). Greenwood (1957), pp. 302-318. Jfr t.ex. Parson som kännetecknar en profession ut
ifrån andra kriterier, exempelvis förvärvad utbildning och kompetens. Parson (1965), p. 539 f.
hållande till yrkets status och ställning i samhället.232 Sarfatti Larson repre
senterar en neo-marxistisk professionsforskning, när hon analyserar profes sionernas makt och samhälleliga ställning i ett konfliktperspektiv.233 Hell
berg234 utgår från en definition av professioner där kärnan i professionalise-
ringsprocessen är kunskap; det man kan.235 1 sammanhanget skiljer hon mel
lan kunskap som handlar om människan, det levande (L-kunskap) och kun skap om tingen (T-kunskap). Till Hellbergs professionsmodell återkommer vi i kapitel 5-9.
Forskningen om s.k. tradering av yrkeskulturer försöker påvisa hur yr keskulturen är påverkad av såväl tidigare utbildning som av utvecklingen av nya yrkeskunskaper inom respektive yrkeskår. Man framhäver hur utbild ning i sig kan få långsiktiga konsekvenser på yrkeskunnandet.236 1 detta per
spektiv torde förändringar av ett yrke över tiden också påverka den utbild ning som är knuten därtill och därmed även studenternas studier och deras uppfattning om studieframgång.
Ett intressant, men hittills föga belyst område är hur förändringarna av arbetslivet mera generellt får genomslag i utbildningarna och deras krav på studenterna. Hur påverkas t.ex. studenternas uppfattningar av framgång i utbildningen, när arbetsmarknaden allt mer efterlyser egenskaper som flexi bilitet, självstyrning, problemlösning och social kompetens?
3.4 Vår ansats
I figur 3.1 har vi i en modell sammanfattat de aspekter som vi ser som cen trala för att beskriva och analysera uppfattningar om studieframgång. Mo dellen består av tre delar: Vägen till utbildningen, Utbildningen och livet som student och Efter utbildningen. Bakgrundsfaktorer, främst social bakgrund och kön, ses som kontinuerligt verksamma mekanismer.
Vägen till utbildningen: Vi har funnit att studenterna för med sig tidigare erfarenheter av utbildning och studieframgång in i den högre utbildningen, och att sådana faktorer sannolikt bidrar till att forma uppfattningen av vad som konstituerar framgång i universitetsstudierna. På samma sätt ses kun
232 Selander (Red.) (1989). Se också Broady (Red.) (1986). 233 Sarfatti Larson (1977).
234 Hellberg (1986). 235 A.a., s. 25.
skaper och förväntningar på utbildning och framtida yrkesliv som förvärvats redan i grund- och gymnasieskolan som väsentliga att beakta, liksom mål och strategier för att nå målen. Här har vi i synnerhet tagit fasta på forskning om karriär- och utbildnings val. Vi ser också rönen från forskning om urval till högre studier som väsentlig för att förstå vilka faktorer som indirekt på verkar erfarenheter, förhållningssätt och strategier.
Utbildningen och livet som student: I vår modell beaktar vi för det första faktorer som främst har med studenterna som strategiska och medvetna aktö rer att göra: studenternas erfarenheter av högre studier och studieframgång, deras strategier och förhållningssätt i dessa avseenden samt deras liv utanför studierna. Härvid har vi använt oss av den del av socialisationsforskning och -teori som särskilt behandlar strategier. För det andra ser vi till faktorer i utbildningsmiljön som kan anses särskilt viktiga i formandet av studenten och hans/hennes syn på studieframgång. Det gäller utbildningens övergri pande mål och inriktning, tidsstyrningen, systemet för betyg och examina tion samt sättet att arbeta på utbildningen. Ytterligare en viktig aspekt är i vilken mån professionen är närvarande i utbildningen. Här bygger vårt reso nemang på andra delar av forskningen om socialisation i högre utbildning.
Efter utbildningen: Modellen tar även hänsyn till studenternas uppfatt ningar om vad som väntar efter studierna: inriktning på yrkesutövningen, arbetsvillkor och arbetsmarknadsutsikter samt framtida livsvillkor och livs stil. Här har vi i synnerhet kopplat till professionsteori.
Vår modell utgår från ett aktörsperspektiv vilket innebär att det är stu denternas syn på studieframgång som är i fokus. Givetvis formas både ut bildning, studievillkor och uppfattningar av studieframgång av en rad sam hällsfaktorer, men det är inte dessa som står i förgrunden i vår analys.
<u ex •- -I a> C Ä -O ^ -c o 5—1 Q. 00 c a £ fc <D .— O C /3 s a ^ Ä D. 3 < O = J = > W on es > £ I* "O 3 OX C .Û 5 bß c o 53 g> S c > CS Ä o O _c bû bß .£ "c to C "c :C3 C bû <L> <D •a on X) w c o o bO • -a CQ S o- c i j
9 £ 3 o
B I « a> I I ? 1 I — w « C c/3 zjn I i <§ bO w 2 .c :c^ o ^ 5 ° &û£ Ö .s 2 "5b-S "§ £ « j= «« 3 5/5 >— t— —. r!o ,:Q ~ C/3 . p 1 S S ° ^ f 1 O ™ ^ (U 00 w H> -o a> a. M U. Q> O- C a> -o 3 t> O- Q- a> s-< bû a> .O 00 ÖJQ C 0C3 bû 3 -o 3 > C3 C3 C C3 C S <u 2 WD g I OX "O :es SS > X) c <D "Ô J? <4-. i— <u £ 3 a) i_ > 03 as bû Ui 12 t> H -C OJ ~ "O C C D O C g> « bO C ~ .t: "O 2 £ w £ g - > ^ t- C/3 ti—i 3 2 it— C/3 g je 3 ^ O ° C3 v-» A o D, O •E -2 -C a o OCo £ .ä a> - E ca c £3 oc3 im C C < ro b 3 0JD4. Metod
Som tidigare beskrivits, påböljades avhandlingsarbetet inom ramen för det s.k. Prognosprojektet, vilket är något som framför allt präglat den ursprung liga inriktningen och den empiriska datainsamlingen. Efter hand har vi kommit att göra ett flertal avgränsningar och tyngdpunktsförskjutningar i vårt arbete, vilket bl.a. har påverkat vilka delar av det insamlade materialet som använts. I det följande beskriver vi de överväganden som legat till grund för uppläggningen och genomförandet av den empiriska studien och för be arbetningen av data.