Vad befrämjar respektive motverkar ett gott studieresultat?

Sammantaget anger knappt hälften av studenterna (16 av 36)271 i e nkätstudi­

en exempel på faktorer i u tbildningsmiljön som de anser som viktiga för ett gott studieresultat, t.ex. lärarna och deras engagemang, ämnets karaktär, litteratur och studiestrategier. Knappt en femtedel nämner faktorer utanför utbildningsmiljön såsom boende, ekonomi, socialt nätverk, aktiv fritid etc. En fjärdedel av studenterna ger exempel på faktorer såväl i, som utanför utbildningsmiljön och ett fåtal pekar på personliga egenskaper såsom moti­ vation, disciplin, studiemoral och "en viss fallenhet".

När intervjupersonerna ska beskriva vilka faktorer som de anser befräm­ jat studieresultatet, betonar de ofta personliga egenskaper och egna studie­ strategier (tabell 5.4). Intresse för ämnena, koncentration, god studieteknik, nedlagd tid för studier och att må bra är några exempel.

(...) när jag gjort det här då kan jag unna mig det här. Att jag ska gå ige­ nom det här kapitlet idag. (—) Är jag färdig med det då kan jag titta på det och det programmet på TV. (Birger, II)

Är jag intresserad av ett ämne, verkligen intresserad så här tycker jag det är intressant då går det jättebra (...). (Jakob, II)

(...) allt annat tar ju tid men okey mår man bättre som människa så är det ju lättare att vara koncentrerad när man väl studerar. (Mikael, II)

Studenterna ser alltså främst sina egna ansträngningar och begränsningar som avgörande för ett gott studieresultat, framför andra faktorer som är svå­ rare för dem att själva påverka. Förutom de ovan nämnda faktorerna nämner några studenter den positiva betydelsen av faktorer utanför utbildningsmil­ jön, såsom olika idrottsaktiviteter, familjen och boendet.

Tabell 5.4 Studenters uppfattning om vad som befrämjar respektive motverkar ett gott studieresultat på teknisk fysik. Intervjutillfälle I och II (n=13).

Intervju Faktorer Personl. Iut- Utanför Övr. Flera kat. Ej frågat Tot. tillfälle egensk. & bildn. utbildn.

strategier miljö miljön

I Befrämjar 7 - 2 - 4 13 I Motverkar 5 - 6 - l1 1 13 II Befrämjar 5 3 4 1 - 13 II Motverkar 3 1 4 4 I2 13

1 Faktorer I utb ildningsmiljön respektive Utanför utbildningsmiljön.

2 Personliga egenskaper & strategier samt faktorer Utanför utbildningsmiljön.

Av tabell 5.4 framgår att studenterna vid den senare intervjun tonat ned sin egen betydelse för ett gott studieresultat i jämförelse med det första intervju­ tillfället. Det bör noteras att frågan ej gavs till fyra personer vid intervjutill­ fälle I, eftersom de inte kunnat besvara en tidigare fråga om vad de ansåg vara viktigt för ett gott studieresultat.272

Vilka faktorer motverkar eller hindrar ett gott studieresultat? Vid det för­ sta intervjutillfället tar studenterna på teknisk fysik främst upp faktorer i och utanför utbildningsmiljön, medan det vid det senare intervjutillfället även återfinns svar som ger exempel på personliga egenskaper och strategier, t.ex. felaktiga studiestrategier eller upplevelsen av "studietrötthet".

Det är viktigt att man är intresserad av vad man läser, det är viktigt att bo bra, jag tror det är viktigt att känna balans med sig själv, att man inte kän­ ner sig stressad, man kanske har något vid sidan om som man är intresse­ rad av (—). (Anders, II)

När man talar om faktorer utanför utbildningsmiljön avser man främst att andra aktiviteter, som exempelvis idrottsutövande, kan vara ett hinder om de prioriteras framför studierna. Här nämns också problem inom privatlivet.

Det kan vara om man har problem med flickvännen eller något annat, eller om det har hänt en olycka med någon man känner eller en släkting (—).

(Ola, I)

272 Denna fråga har vi valt att inte redovisa här eftersom svaren i mångt och mycket liknar svaren på frågan om vad som befrämjar studierna, d.v.s. en redovisning av dessa svar skulle inte tillföra något ytterligare.

Vid det senare intervjutillfället är det fyra studenter som anser att de inte kan eller tycker det är svårt att besvara frågan om vad som kan motverka ett gott studieresultat.273 Något färre framhåller faktorer utanför utbildningsmiljön

vid det andra intervjutillfället än det första.

Ovanstående resultat indikerar att studenterna främst ser utvecklandet av studiestrategier eller studietekniker som viktiga för ett gott studieresultat. Därutöver framhålls betydelsen av eget engagemang och intresse för studier­ na, samtidigt som studentlivet i stort underlättar eller motverkar studierna.

5.4 Avslutande kommentarer

En stor majoritet av de studerande på teknisk fysik relaterar ett gott studiere­ sultat till ett visst betyg och/eller att klara tentamen. Även om överensstäm­ melsen mellan studenternas uppfattningar sinsemellan på denna punkt är stor, förekommer även andra uppfattningar, där främst tillägnelse/förståelse betonas. Däremot relaterar ingen av de intervjuade studieresultatet till per­ sonlig utveckling eller till framtid och yrkesinriktning. Svaren som gäller en lyckad respektive misslyckad student är övervägande process- eller strategi- inriktade, medan beskrivningarna av egna erfarenheter av framgångar och misslyckanden främst refererar till tentamensresultat eller till ett betyg. Väl utvecklade studiestrategier, engagemang och intresse för studierna ses som väsentliga för att nå goda resultat. Strategier och processer är med andra ord i hög grad kopplade till betyg och prestationer. Majoriteten av studenterna på teknisk fysik tillmäter högskoleexamen och höga betyg en stor betydelse för att få arbete.

I vad mån kan bilden ovan kopplas till de teknikstuderandes väg till ut­ bildningen i teknisk fysik och till faktorer som är specifika för denna utbild­ ning och den verksamhet som den leder till?

Studenterna på teknisk fysik har hunnit skaffa sig erfarenheter av studie­ framgång under sin väg till universitetet; de har visserligen inte genomgåen­ de toppbetyg men har gymnasiebetyg och provresultat som ligger klart över genomsnittet. De har en relativt likartad utbildningsbakgrund - tre- eller fyraårigt naturvetenskapligt eller tekniskt gymnasium. De kommer tämligen direkt från sina gymnasiestudier och har bara begränsade erfarenheter av arbetslivet.

När studenterna påbörjat studierna i tekn isk fysik, möter de en utbildning som i flera avseenden påminner om gymnasieutbildningen, främst betoning­ en av prov, ett fingraderat betygssystem och förekomsten av parallella äm­ nesstudier. Deras tidigare uppfattningar av studieframgång som avklarade prov och höga betyg utmanas sannolikt inte särskilt mycket i den nya utbild­ ningsmiljön. Studenterna uttrycker att deras förväntningar på utbildningen till stora delar infriats. Man kan fråga sig om detta delvis grundar sig i ett igenkännande av den tidigare utbildningen i gymnasieskolan?

Tentamensperioderna, som traditionellt förekommer i de flesta tekniska högskoleutbildningar, markerar ytterligare examinationens centrala ställning i utbildningen.

Ytterligare en faktor som skulle kunna förklara den förhållandevis starka prestationsinriktningen i synen på studieframgång är frånvaron av de profes­ sionella yrkesutövarna i en stor del av utbildningen. Men det kan också tän­ kas att prestationsinriktningen inte på något avgörande sätt utmanas av ci­ vilingenjörsprofessionens framgångsnormer.