Utbildningsvalet avgränsad företeelse eller långsiktig pro­ cess?

Studenternas uppfattningar av studieframgång kan, dels antas hänga samman med de erfarenheter av studier och studieframgång man har genom att ha genomgått grund- och gymnasieskola eller motsvarande, dels de övervägan­ den och strategier man har i samband med studie- och yrkesvalet (karriärva­ let). Dessa är i sin tur sannolikt relaterade till bl. a. social bakgrund, kön och ålder.

Nagle Cajes avhandling115 belyser studie valet ur den väljandes perspektiv.

Han finner att de studerandes uppfattning av utbildningsvalet kan beskrivas i form av tre olika förhållningssätt: det livsinriktade, det skolinriktade och det situationsbundna förhållningssättet. Medan det första förhållningssättet in­ nebär att studievalet ses som en del av ett större livssammanhang, inbegriper de båda senare en kortare tidsdimension. Det skolinriktade förhållningssättet knyter inte an till individens framtida yrkesliv. Studievalet blir därmed yt­ terst en fråga om ett utbildnings val. Det situationsbunda förhållningssättet innebär att studievalet uppfattas som en avgränsad företeelse där koppling saknas både till tidigare händelser och framtida mål. I ett studerandeper­ spektiv finns det därför, menar Nagle Cajes, anledning att ifrågasätta ett likställande av utbildningsval med yrkesval, något som varit vanligt i ti diga­ re forskning på området.116

De (eleverna, förf. anm.) uppfattar linjevalet som ett beslut som är direkt knutet till individens personlighet. De vill syssla med något som ger dem

113 Könsskillnaden, som sedan våren 1996 uppgår till 5-6 poäng till männens fördel, kan främst tillskrivas de båda kvantitativa delproven NOG och DTK.

114 Stage, & Ögren (2001), s. 3-9, 13. 115 Nagle Cajes ( 1988).

tillfredsställelse och utvecklingsmöjligheter. Ytterst handlar det om en uppfattning som betonar individens självförverkligande. Dessa elever ser utan tvekan att linjevalet är länkat till någon företeelse. "Länkningen " i d et här fallet förenar dock inte linjevalet med yrkesvalet, utan det binder linje­ valet till individens anlag. Det allra viktigaste för dessa elever är att upp­ täcka och förverkliga sina intressen och anlag.111

De studerandes uppfattning av utbildningsvalet behandlas också av Studen­ ter i Sverige (StudS-projektet).118 Valet att påbörja högre studier kopplas dels

till en instrumenteli rationalitet, dels till en subjektiv rationalitet. Man finner att studenterna i efterhand antingen beskriver sin studiestart i termer av val eller icke-val, eller bådadera. Slående är hur flertalet refererar till slumpmäs­ siga faktorer.119 En del studerande refererar till en insikt om begränsningar i

den egna begåvningen, andra till de möjligheter (eller kanske begränsningar) som höga betyg och/eller ett högt resultat på högskoleprovet innebär.120

Individens motiv till studievalet behandlas i Larsson och Swärds respek­ tive Björkdahl Ordeils studier av socionomer.121 I Larsson och Swärds under­

sökning anger närmare hälften intresse för att arbeta med människor som främsta anledning till sitt val av utbildning. Vidare anger närmare en femte­ del att deras utbildningsbakgrund inte medgav ett annat utbildningsval. En nära nog lika stor andel har angett andra skäl, t.ex. att utbildningen var en konkret yrkesutbildning eller motiv kopplade till ett politiskt och samhälle­ ligt intresse.122 Björkdahl Ordell finner att motiven till utbildningsvalen kan

grupperas i fyra kategorier; socialt intresse, inre respektive yttre faktorer samt osäkerhet i yrkesvalet. Hon finner att de svar som ger uttryck för ett socialt intresse gör detta på en tämligen ytlig nivå. Bland de svar som hon benämner inre faktorer finner hon däremot motiv till utbildningsvalet som- kan kopplas till en mer djupgående reflektion, t.ex. att utbildningsvalet rela­ teras till egna erfarenheter av social omsorg. Till yttre faktorer hör motiv kopplade till arbetsmarknaden. En tredjedel av de intervjuade i denna grupp

117 Nagle Cajes (1988), s. 148.

118 För en översikt av StudS-projektets undersökningar och huvudresultat, se Högskoleverket

(2001).

119 De studerande refererar exempelvis till hur ödet i form av en trafikolycka angav riktningen för studievalet men även mer konkreta faktorer som det sätt på vilket ansökningsformuläret hade behandlats vid ansökan.

120 Wästerfors (1998), s. 11 ff.

121 Larsson, & Swärd (1993), Björkdahl Ordell (1990). 122 Larsson, & Swärd (1993), s. 57-61.

anger att deras val snarare gällde utbildningen än det kommande yrket och att de valde socionomutbildningen eftersom den ansågs vara bred och där­ med kunde förväntas ge möjligheter till olika yrkesval i fra mtiden.123

De båda refererade studierna kan mer generellt bidra till att nyansera och problematisera synen på individens motiv för sitt utbildningsval, genom att synliggöra aspekter som man vanligtvis inte beaktar men som kan vara vä­ sentliga för att förstå studerandes förhållningssätt till studier och studiefram­ gång. Exempelvis kan det anses troligt att personer med motiv till utbild­ ningsval kopplade till personliga erfarenheter, snarare betraktar val av ut­ bildning i termer av en "kallelse".124

Som tidigare nämnts, antar vi att studenternas uppfattningar av studier och studieframgång bland annat hänger samman med deras strategier och överväganden i samband med valet av högre utbildning. Sjöstrand125 använ­

der begreppet karriärutveckling126 för den process som spänner över indivi­

dens utbildningsval, yrkesval samt rörlighet på arbetsmarknaden. Individen genomgår en karriärsocialisation i form av överföring av kunskaper, värde­ ringar, attityder och intressen. Kontinuerligt under karriärutvecklingen in­ träffar brytpunkter där valsituationer uppstår. Sjöstrand menar dock att indi­ viden i olika hög grad befinner sig i valsituationen beroende på i vilken ut­ sträckning han/hon är medveten om att det finns olika valmöjligheter samt att ett val måste göras. Att göra val som inte begränsar framtida valmöjlig­ heter är enligt Sjöstrand vanligt förekommande vid karriärval.127

Att studie- eller yrkesval är något som inte självklart till fullo kan kon­ trolleras av individen själv är något som har behandlats i ett flertal studier.128

Härnqvist129 belyser bl.a. hur en rad yttre faktorer, kopplade till såväl utbild­

ningssystem som arbetsliv och samhälle i samspel med individrelaterade faktorer, kan få betydelse för den enskildes val av utbildning. Han pekar

123 Björkdahl Ordeli (1990), s. 103-110, 213-214. 124 Jfr Björkdahl Ordeli (1990), s. 48-49. 125 Sjöstrand (1980).

126 Sjöstrand menar att det svenska begreppet yrkesval snarare leder tankarna till en isolerad företeelse trots att yrkesvalet snarare är att betrakta som en process som utgörs av en rad olika val under utbildningens gång. Sjöstrand använder sig därför av begreppet karriärut­ veckling (career development), trots att han menar att detta är ett begrepp som översatt till svenska för tankarna till framgång.

127 Sjöstrand (1980), s. 24-26,47-53.

128 Se t.ex. Gambetta (1987); Palme (1987); Hammarström (1996); SOU 1993:85. 129 Härnqvist (1980).

exempelvis på faktorer som geografisk tillgänglighet, studiefinansiering, arbetsmarknadsläge och studiekamraters val av utbildning.130

Det är slutligen sannolikt att olika studerandegrupper uppfattar studieva­ let på olika sätt, relaterat till deras sociala bakgrund och kön. För studenter som kommer från en miljö där en naturlig och underförstådd fortsättning på gymnasiestudierna har varit universitetsstudier, är sålunda valet av högre utbildning kanske inget egentligt val. Relationen mellan studieval, social bakgrund och kön behandlas i det följande, eftersom vi antar att sådana fak­ torer kan bidra till den syn på studier och studieframgång som studenterna har i mötet med den högre utbildningen.