Två intervjupersoner har ej besvarat frågan vid den första intervjuomgången.

Bland de som vid det första intervjutillfället framhåller prestation i sina svar, är ett gott studieresultat i huvudsak förknippat med att klara tentamen och därtill med en viss marginal.

(—) Jag vill känna att jag har, liksom god marginal till gränsen och det har jag väl haft hittills så. Men samtidigt blir man (--) lite bekväm av sig, man läser ju oftast inte mer än man behöver, kanske. Men helst skulle jag vilja ligga bland dom, jat femton i a lla fall främsta. (Rickard, I)

Att det är ett studieresultat där jag själv känner att jag kan det här relativt bra och det innebär ofta att jag kan lite mer än vad som krävs för godkänt. Jag har absolut inga krav på mig själv att jag ska spika eller nära på spika tentorna. Det har jag inte, men en liten, liten buffert till godkänt. (Tim, II) Vid det andra intervjutillfället är det emellertid endast tre personer som går in på poänggränser och marginaler. Studenterna tenderar vara mer kritiska till tentamen som kunskapsmätare.

Ja, jag vet inte. Tidigare tyckte jag (...) att tentorna var representativa för kunskaperna. Men jag tycker fortfarande att om man har bra på tentan, kanske en tio poäng under max, det är ett bra resultat. Men jag tycker inte att dom är representativa riktigt så här, som jag skulle vilja ha dom. En del har varit det, men alla har inte varit det. Men jag tycker det att om man är ambitiös och satsar (—) då tycker jag några poäng under max. (Petter, II).

Det är ju lätt att säga liksom, att om man klarat tentan eller om man har över en viss procent på tentan, så skulle det vara ett bra studieresultat. Och i början kändes det också så - om man hade över 80 procent så var det OK. Men det är ju inte så enkelt heller utan man kan ju ha gått en kurs och haft bra på tentan och hängt med påföreläsningarna och tycker att man kan det som sagts där. Man kanske har läst i kursboken men man tycker ändå att man inte har fått grepp om ämnet eller fått svar på de frågor som man hade innan man började läsa kursen. Å andra sidan finns det dom som under vis­ sa kurser struntar i hur kursen var upplagd för de tyckte det var dålig och så satt dom hemma och läste sin bok och tyckte att dom lärde sig jättebra. Det är väl att man förstår vad ämnet handlar om och tycker att man har tillgodogjort sig det som var viktigt. (Astrid, I)

De studenter som beskriver ett gott studieresultat enbart i termer av tillägnel- se/förståelse poängterar behärskandet av kunskapsstoffet, att man får sina frågor besvarade samt att man erhåller bestående kunskaper. Tilläggas kan att samtliga utom två även relaterar studieresultatet till ett tentamensresultat, även om detta inte betonas i svaret.

Ja att det är ju två delar där också. Det ena är ju att det känns väldigt bra när det går bra på en tenta. Men sen ett bra studieresultat det är när jag känner att jag har fått ändå dom kunskaper som att jag kan relatera till dom. Nu då när jag läser patologi så kan jag tänka liksom ja jo, men det vi läste på fysiologin det var så här och så här och då gav det dom effekterna utan att man behöver skriva det på näsan. (Elin, II)

Det är endast en student, Petter, som likställer ett gott studieresultat med någon form av process eller strategi. Han anser att man måste meritera sig på

andra sätt än genom betygen. För hans egen del har denna meritering hittills bestått av arbete som amanuens och som aspirant på en institution.

7.3.1 Definition av och exempel på en lyckad respektive misslyckad student

I sina konkreta beskrivningar av en lyckad respektive misslyckad student hänvisar ungefär hälften till en process eller studiestrategi (tabell 7.2). Drygt en fjärdedel framhåller betydelsen av tillägnelse och förståelse. Det är endast tre personer som framhåller betydelsen av en prestation när man diskuterar vad det innebär att vara lyckad eller misslyckad. Här skiljer sig alltså svaren markant från de som studenterna gav på frågan om ett gott studieresultat, där exempelvis endast en student framhöll betydelsen av en studiestrategi.

Tabell 7.2 Läkarstudenters definitioner och exempel på en lyckad respektive misslyckad student. Intervjutillfälle II (n=10).

Intervju Personl. Tillägn./ Prest. Process/ Framtid/ Övr. Flera kat. Tot. frågor utveckl. förståelse strategi yrke

3 14 1 - l1 10

2 1 6 - - l 2 1 0

3 - 5 2 - - 10

3 - 4 2 - - 93

1 Tillägnelse/förståelse & Process/strategi (1 pers.). 2 Prestation & Process/strategi (1 pers.).

3 En person har ej besvarat frågan. Def. lyckad Def. misslyck. Exempel lyckad Exempel misslyck.

Flera av studenterna beskriver och ger exempel på processrelaterade faktorer i sina utsagor om en lyckad respektive misslyckade student.

Jo han är (...) inte så himla gammal. Han kan vara 22 tror jag och så hade han sin flickvän i (...) förut. Så han var tvungen att gå hem och läsa. Så han läste på nätter och helger så att han kunde åka och hälsa på henne sen. Och så var han jätteklar med allting. Han behövde aldrig läsa när vi andra skulle umgås och så här. Nöjd och klar och duktig. (Anneli, II)

De som framhåller betydelsen av att tillägna sig och förstå kursinnehållet tecknar en bild av personer som har förmåga att införliva kunskapen så att den blir bestående.

Jo, men det är en person som lyckats, ja själv identifiera det väsentliga och också integrerar det i sina tidigare kunskaper, så att hon kan använda det även senare. Att det inte bara är kunskaper som man lägger åt sidan när ientan är skriven. (—) Just det här att kunna studera oberoende och kunna lägga, ja ta till sig kunskapen. (Elin, II)

Att tillägnelse och förståelse av stoffet är det mest eftersträvansvärda, är även något som implicit framgår när man ska definiera en lyckad student. I svaren beskrivs, hur sådana studenter bygger ut sin kunskapsbank och lär sig de stora dragen.

De båda som nämner den framtida yrkesrollen tar främst fasta på faktorer som förmågan att ta folk. De menar att det är en förutsättning för den framti­ da yrkesfunktionen.

Det är också viktigt att ha praktiska kunskaper: Som att kunna prata med patienter, kunna skära rätt och kunna sticka rätt och sånt. Kunna ja det här med empati också som jag sa innan. Att kunna förstå saker, förstå männi­ skor (...) man behöver inte vara dålig på sånt bara för att man (har det bra, förf. anm.) på tentamen. (—) Men en lyckad student är väl en som, en lyck­ ad läkarstudent, en sån som har goda teoretiska kunskaper. Gärna lite bätt­ re än lägsta kravet för att bli godkänd bara för patientens skull. Inte för nå­ gon annans skull. Och att kunna behandla, lära sig att behandla och förstå saker som händer andra människor. (Bjarne, II)

Bjarne anser dock att de praktiska och de teoretiska kunskaperna är lika vik­ tiga i framtiden och i praktiken som läkare.

I de konkreta beskrivningarna av en misslyckad student tar flertalet upp studiestrategins betydelse. Dels framhåller man orsakerna till kamraternas misslyckande, dels ger man beskrivningar av kurskamraternas sätt att agera i studiesituationen.

En misslyckad student det är väl en student som absolut inte trivs med vad han gör. Och som därför inte lägger ner den tid han borde göra på sina studier och misslyckas därför (—). (Tim, II)

Ja en misslyckad student är en som inte klarar av studierna. I studierna misslyckas man om man inte klarar av tycker jag - att klara tentorna. Speci­ ellt då om man inte ids (—). Sen finns det dom som inte har så mycket ka­ pacitet men tar i allt vad dom kan. Dom är också misslyckade på ett sätt. (— -) Det är inte på samma sätt för att dom försöker ju ändå. Att inte försöka är ju väldigt misslyckat. Sen är det misslyckat också å andra sidan att inte ha nåt normalt socialt liv (-—). (Bjarne, II)

Några betonar att den misslyckade studenten inte har lyckats tillägna sig innehållet och har förblivit opåverkad av det. Avsaknad av reflektion och förmåga att tillämpa kunskaperna framhålls också i dessa definitioner.

Näe men det är en person som verkar ha tagit sig så långt i utbildningen utan att nåt som helst utav det hon har läst har påverkat henne ett enda dugg. Och det är ju ja man liksom undrar hur det funkar. (Elin, II)

Trots att många i sina tidigare svar relaterat ett gott studieresultat till avkla­ rade tentor, är det bara två studenter som definierar en misslyckad student som någon som helt enkelt inte klarar tentamenskraven.

Ett par läkarstudenter, slutligen, relaterar ett studiemisslyckande till den kommande rollen som läkare, framför allt i termer av att inte ha förmåga att arbeta med människor.

Känna sig lyckad respektive misslyckad i studierna

Vi har ovan kunnat notera att när studenterna på läkarlinjen ska beskriva eller definiera en lyckad respektive misslyckad student, gör de det genom att antingen hänvisa till en process/strategi eller till tillägnelsen av kunskaper och färdigheter. När studenterna sedan ska berätta om ett tillfälle när de själ­ va känt sig lyckade, beskriver hälften ett examinationstillfälle eller hänvisar till att de fått goda betyg (tabell 7.3).

Tabell 7.3 Läkarstudenters beskrivningar av ett tillfälle när de kände sig lyckad respektive misslyckad i studierna. Intervjutillfälle II (n=10).

Intervju frågor Personl. utveckl. Tillägn./ Prest. förståelse Process/ strategi

Framtid/ Övr. Flera kat. yrke Tot. Upplevelse lyckad - 4 5 - 1 10 Upplevelse misslyck. - 1 8 1 10

Rickard och Bjarne beskriver sålunda en gång när de kände sig lyckade:

(...) Det måste ha varit förra veckan, i fredags. Då gjorde vi en paiologi- tenta och då tyckte jag att jag var duktig. Ja men då hade jag läst så pass lite så jag tyckte - so what! Men det gick - ja g tror att det gick bra - då kän­ de jag mig nöjd. (Rickard, II)

Ja i e n fysiologitentamen för då hade jag (...). Då hade dom en ursprungs­ klass på 90 procent på en del och 50 på den andra (som givits för godkänt,

förf. anm.). Så klarade jag båda, då kände jag mig lyckad. Dom sänkte i och för sig den gränsen då men det gjorde ingenting för mig. (Bjarne, II) En tredjedel beskriver situationer då man känt att man kunnat fördjupa sig och att man behärskat ämnet. Slutligen är det en av studenterna som beskri­ ver att hon känt sig lyckad när hon lyckats i det kliniska arbetet, vid patient­ kontakt (framtid/yrke).

När läkarstudenterna ska berätta om ett tillfälle då de själva har känt sig misslyckade beskriver nästan samtliga när man begagnat sig av en bristfällig studiestrategi, vilket resulterat i olika grader av frustration över studiearbetet.

(-—) Vi hade en liten kortkursy bara någon vecka, mycket information och så

och då jag samtidigt valde att läsa anteckningar och trycka in och lära utantill utan att kunna det. Klarade tentan men det kändes inte alls bra. Sen också en gång då jag inte hann läsa in allt utan fick hoppa över några av- snitt.(-) Men för oss måste man ju faktiskt kunna allting och då känns det hemskt när man är tvungen att hoppa över allting och stryker ett avsnitt för att klara tentan. (Astrid, II)

De studenter som beskriver misslyckande i andra termer talar om att inte klara examinationen respektive om en bristfällig patientinsats, som visat att man har otillräckliga kunskaper eller färdigheter.

(—) Ja, men ibland, jag klarar inte av att misslyckas med att göra en ven- kategorisering, att sticka in en kateter här (visar på sig själv, förf. anm.)

några gånger. Då känner man sig misslyckad givetvis för då gör man en annan människa illa utan att det är någon mening med det. Fast det kom­ mer man nog att få känna ganska många gånger antagligen. Men det är väl inte ett studiemisslyckande egentligen. Det är bara att misslyckas med att göra det man borde klara av. (Bjarne, II)

7.3.2 Högskoleexamen och studieresultatets betydelse för ett framti­ da arbete

Har studieresultatet betydelse för möjligheten att få ett arbete? Vid det första intervjutillfället är det endast en student som uttryckligen säger att så är fal­ let. Övriga är antingen tveksamma eller tror inte att studieresultatet har nå­ gon betydelse alls, eftersom utbildningen enbart har ett tvågradigt betygssy­ stem. Flertalet ger dock uttryck för att ett tregradigt betygssystem skulle kunna innebära att tentamensresultatet skulle få en större betydelse. Vid det andra intervjutillfället nämner så gott som samtliga utbildningens avsaknad av graderade betyg som en begränsande faktor. Vidare kan en försening med

någon termin p.g.a. att man inte har klarat kurserna inverka negativt på möj­ ligheten att få arbete. Främst praktikhandledarnas omdömen men även möj­ ligheten att i praktiken visa upp sig för presumtiva arbetsgivare, bedöms som betydelsefulla.

Doktorering är ju ett sätt och sen finns det väl kanske någon sån där som gått fördjupningskurser i nåt ämne som man satsat hårt på (—), men an­ nars blir det väl kanske t.ex. om man på AT är väldigt trevlig och har visat hyfsad kompetens men där är det väl lika viktigt med social kompetens, (—) komma överens med personal är kanske viktigare. (—) den teoretiska biten den kommer inte att vara fällande för vilken tjänst du tilldelas. (Adam, II)

7.3.3 Vad befrämjar respektive motverkar ett gott studieresultat?

När studenterna ombeds ange faktorer som befrämjat ett gott studieresultat, framhåller de i första hand aspekter av utbildningsmiljön, som t.ex. kurskam­ rater, lärarinsatser och kursinnehåll. Däremot är det bara ett fåtal som tar upp sådana faktorer när de ska ge exempel på sådant som försvårat studierna (tabell 7.4).

Tabell 7.4 Läkarstudenters uppfattning om vad som befrämjar respektive mot- verkar ett gott studieresultat. Intervjutillfälle I och II (n=10).

Intervju Faktorer Personl. lut- Utanför Övr. Flera kat. Ej frågat Tot. tillfälle egensk. & bildn. utbildn.

strategier miljö miljön

I Befrämjar 3 5 - - 81

Motverkar 3 1 3 _ 72

II Befrämjar 3 3 4 _ 10

Motverkar 2 2 4 2 - 10

1 Frågan är ej ställd till 2 intervjupersoner.