Studier och studiemiljöer

Förväntningarna på studierna

Merparten av studenterna (11 av 13 personer) på teknisk fysik hade föreställt sig att studierna skulle bli omfattande och intensiva, vilket några också upp­ fattar att de är.

(—) Fast man får ju plugga mycket och det är rätt jobbigt ibland. Men dety

det är ju inte omöjligt bara man har bestämt sig för att klara sig tror jag och då kommer det också. (Katrin, I)

Ett par av de intervjuade studenterna tycker dock att studierna varit mindre intensiva än de förväntat sig.

Jag trodde det skulle vara jobbigare först, det blir säkert värre sedan, det förväntar jag mig men i a lla fall första året var ingen chock utan tvärtom och jag trivs jättebra med själva utbildningen. Det jag har läst har jag tyckt varit jätteroligt. Så själva utbildningen har det inte varit något fel på, utan det har varit den sociala biten som jag tyckt varit jobbig. (Lena, I)

Några få hade trott att studierna skulle vara mer praktiskt inriktade än de visade sig vara. Men sammantaget tycker en klar majoritet, elva av de tretton studenterna, att studierna i stort motsvarat deras förväntningar och är överlag positiva till studierna och studiesituationen. Det är endast en person som är tveksam till att välja samma utbildning igen, vilket kan sägas vara ett gott betyg på utbildningen från studenterna.

Undervisning, självstudier och möjligheter att påverka undervisningen

Självstudietiden varierar mellan såväl individer som moment på utbildning­ en. Vid det första intervjutillfället uppger studenterna att de lägger ned mel­ lan fyra och tjugo timmar per vecka på självstudier, eller i genomsnitt fyra timmar per dag. Vid det andra intervjutillfället har den genomsnittliga själv­ studietiden per dag ökat med minst två timmar. Paradoxalt nog upplever dock merparten att de lägger ned mindre tid på sina studier än tidigare. Stu­ denterna förklarar detta med att man nu lärt sig hur man bäst bör lägga upp sina studier.

Första tentorna tog ju nästan alla och skrev femma på. Alla satt ju och pluggade som djur. Men jag vet inte. Jag tror inte att det har förändrats så väldigt mycket. Kanske att man räknar mindre än i början. För det gjorde man väldigt mycket då. (Jens, II)

En tredjedel av studenterna karaktäriserar sina studier som "ett bollande med siffror" och upplever det som tämligen oproblematiskt. Att räkna eller "klura med tal" anser flertalet (9 av 13 personer) lämpar sig bättre för enskilda stu­ dier, än att studera tillsammans med andra kurskamrater. Studenterna i en­ kätstudien följer samma mönster. I enkäten uppger drygt en tredjedel av studenterna på teknisk fysik att de studerar tillsammans i grupp, vilket är något mindre än i hela undersökningsgruppen, där hälften läser i grupp.

De flesta intervjuade anser att studierna på utbildningen tar för mycket tid i anspråk för att hinna med ytterligare studier och det är endast tre av dem som bedriver studier parallellt.

Drygt hälften säger sig på det hela taget vara nöjda med utbudet av un­ dervisningsformer på utbildningen - föreläsningar, gruppövningar, laboratio-

ner m.fl. Några önskar dock att undervisningen "moderniseras" mot att bli mer färdighetsinriktad i stället för att som nu vila på "mycket rotade traditio­ ner med klassrumsundervisning". Praktiskt taget samtliga anser att det går att påverka undervisningen till viss del, främst till förmån för efterkommande kurskamrater.

Examination och betyg

Huvuddelen av studenterna (10 av 13 personer) anser att examinationerna har haft ett relevant innehåll.

(...) innehållet är det inget fel på. Frågan är väl behållningen efteråt (...).

(Jakob, I)

Hälften föredrar den skriftliga salstentamen som examinationsform, bl.a. med hänvisning till att det är den som bäst lämpar sig för individuell bedöm­ ning.

Det finns ju alltid sådana som kanske inte är alltför intresserade, engagera­ de och som tjuvåker på andra då. Om det är tenta då får du visa vad du kan och. inte vad någon annan kan. (Lennart, I)

Några av studenterna framför dock önskemål om muntliga examinationer, vilket de ännu inte stött på i utbildningen.

Det graderade betygssystemet både rosas och risas av studenterna. För vissa är det viktigt för studiemotivationen men för andra skapar det en per­ sonlig stress som upplevs negativ. Gemensamt är dock att betygen ses som en betydelsefull faktor i studierna. Betygen blir en synbar bekräftelse på studieprestationerna, trots att de också kan ge upphov till en viss betygshets.

Ja, det blir ju lite betygsjagande ibland på tentan. När man känner att man har klarat, kommit över dom 40 procent vi behöver för godkänt, då så jagar man poäng för att komma upp ett betygssteg. Men det tycker jag är ganska bra. Det peppar en till att försöka ännu mer på uppgifterna. (Henrik, I)

Jag tror att det är lätt att hamna i den här gymnasiegrejen. Det är den här betygshetsen att jag måste skriva bra på den här tentan och så vidare. Men vi äldre studenter på den här linjen vi har nog kommit ifrån det lite grann. Man ser det på dom som har kommit direkt ifrån gymnasiet dom har ju det här att åh det blev bara en trea den här gången. (Birger, I)

Lärarnas kompetens att undervisa och bedöma

Samtliga intervjupersoner är nöjda med sina lärares ämneskunskaper och upplever också att deras engagemang är högt. Däremot är huvuddelen mer kritiska till lärarnas pedagogiska förmåga.

Dom är ju verkligen, dom kan ju verkligen det dom lär ut va. Men dom är inte så bra på lära ut det. Så att det är ju en klar skillnad jämfört med gym­ nasieutbildningen eller från den militära utbildningen. (Mikael, I)

Studenterna upplever att lärarna vid högskolan inte är lika pedagogiskt sko­ lade som de på gymnasiet, samt att de hellre vill vara forskare än lärare på grundutbildningen. Enstaka studenter anser dock att de flesta lärare har varit bra, både ämnesmässigt och pedagogiskt.

Flertalet studenter är mycket positiva till lärarnas bedömningar av deras examinationer. Bedömningarna är kompetenta och rättvisa, bara lärarna har tillräckliga verktyg, som t.ex. skriftlig tentamen.

Studieuppehåll och avbrott

Ingen av de intervjuade har planer på längre studieuppehåll, utan är mycket säkra på att de kommer att fullfölja sina nuvarande studier enligt planerna. Däremot kan tre tänka sig ett kortare studieuppehåll, även om detta endast kommer till uttryck i form av vaga planer.

Om jag skulle få ett jäkligt kul jobb så nog skulle man kunna ta ett studie­ uppehåll men den risken är jäkligt liten. Näe, jag tror inte på nått, näe jag tror inte det blir något studieuppehåll (...). (Jens, I)

Två av studenterna, Lena och Anders, har vid det andra intervjutillfället av­ brutit sina studier i Umeå och bytt studieort. Lenas studieortsbyte beror på att hon inte känt någon större gemenskap med sin studiegrupp, medan det i Anders' fall också inneburit ett byte av utbildningsinriktning mot en mer praktiskt inriktad utbildning.