Vem kan bli student?

Gruppen högskolestuderande är generellt en selekterad grupp, om än olika hårt beroende på vilken grupp vi b etraktar. Studenter i högre utbildning är i huvudsak utvalda till olika utbildningar på grundval av betyg eller högskole­ provspoäng. Studenterna kan med andra ord inte fritt välja utbildning, utan externa faktorer styr och begränsar delvis deras val, vilket bl.a. kan relateras till kön och social bakgrund. Urvalsprocessen bidrar till att studenterna kommer till utbildningen med olika erfarenheter av tidigare studier och stu­ dieframgång. Vidare sannolikt också med olika förhållningssätt till studier och studieframgång då utbildningsvalet kan vara mer eller mindre beroende av de valmöjligheter som de egna antagningsmeriterna erbjuder.

Det svenska systemet för urval till högre utbildning bygger på bestämda antaganden om vem som bör väljas ut och vad som utgör förutsättningar för studieframgång. Trost94 talar om fyra slags urvalsgrunder. Den första och

94 Trost (1995). För en översikt av urval och antagningsproblematik till högre studier i ett internationellt perspektiv, se Kellaghan (Ed.) (1995).

vanligaste är utbildningsrelaterad prestation, huvudsakligen mätt med me­ delbetyg från gymnasieskolan, rankning under det sista utbildningsåret eller resultat på ämnesrelaterade kunskapsprov. Den andra gruppen omfattar för­ mågetest som antingen kan vara utformade för att mäta generella studieför­ utsättningar eller mer specifika sådana. Den tredje gruppen utgörs av instru­ ment för att mäta personlighetsfaktorer. Den fjärde gruppen benämner Trost formella kriterier, t.ex. väntetid eller lottning.95 I Sverige sker urvalet främst

på grundval av någon av de båda först nämnda kategorierna, d.v.s. skolbase- rade prestationer eller förmågetest, där det svenska högskoleprovet tillhör den grupp av prov som mäter generell studieförmåga.

I takt med att de normrelaterade betygen har ersatts av målrelaterade be­ tyg, har högskoleprovet kommit att få en allt större betydelse i urvalssam­ manhang. I dagsläget har ungefär 85 % av de sökande till högre utbildning ett högskoleprovsresultat.96 De ändrade antagningsreglerna som trädde i kraft

hösten 1991 och som innebar att gymnasiestuderande kunde genomföra pro­ vet redan under pågående gymnasiestudier, fick genomslag i vår undersök­ ningsgrupp.97 Generellt kan dock sägas att provdeltagandet inte är jämnt

fördelat över gymnasieutbildningar. Ungefär 70 % av provdeltagarna kom­ mer från en 3-/4-årig linje/gren.98 Stage99 har visat att bland de som lämnade

de 3-/4-åriga teoretiska utbildningarna i gymnasieskolan 1990 och som genomförde provet detta år, utgjorde studerande från naturvetenskaplig linje den största andelen (38 %) medan studerande från humanistisk utbildning utgjorde den minsta andelen (6 %). Av Stages undersökning framgår vidare att de gymnasiestuderande som utnyttjade de nya möjligheterna genomsnitt­ ligt hade högre betyg än riksgenomsnittet, där den största skillnaden fanns på ekonomlinjen och den minsta skillnaden på naturvetenskaplig linje.100

Stage och Ögren101 konstaterar, i en översikt av högskoleprovets utveck­

ling under perioden 1977-2000, att allt sedan högskoleprovet togs i bruk är det bland de gymnasiestuderande de studerande från naturvetenskaplig lin­ 95 Trost (1995), pp. 8-10.

96 Stage (2000), s. 67.

97 Bland de sökande till högre utbildning hösten 1992 i Sv erige hade ungefär 75 % ett hög­ skoleprovsresultat (Fomeng, 1993, s. 21). I vå r undersökningsgrupp var andelen som hade ett högskoleprovsresultat ca. 85 %.

98 Stage, & Ögren (2001), s. 4. 99 Stage (1992).

100 A.a., s. 2.

je/gren som i ge nomsnitt uppvisar den högsta provpoängen. Studerande från ekonomisk linje/gren uppvisar däremot i genomsnitt den lägsta provpoängen. Det finns också ett samband mellan utbildningens längd och provresultat, vilket innebär att provdeltagare från de 3-/4-åriga utbildningarna i genom­ snitt är de som presterar ett bättre provresultat än provdeltagare med en 2- årig gymnasieutbildning.102 Det innebär att studenter från olika gymnasieut­

bildningar har skilda valmöjligheter vid utbildnings val. Efter genomförd antagning kommer de också att ha olika erfarenheter av urvalssystemet.

Få studier har gjorts av skillnader i provresultat i relation till social bak­ grund.103 Man har dock funnit att högskoleprovet ger större socialgrupps­

skillnader än de relativa gymnasiebetygen men att en starkt bidragande orsak är olika gruppers skilda benägenhet att upprepa provet.104 Provresultatet kan

också relateras till geografisk ort. Ögren105 har pekat på att provdeltagare vid

universitetsorterna i genomsnitt tenderar att ha de bästa provresultaten.106

Detta är ett resultat som kan kopplas till de studier som har visat att ungdo­ mar i tätort är mer benägna än ungdomar i glesbygd att gå vidare till högre studier.107

Ett flertal studier har visat att trots att kvinnor har högre betyg än män presterar de sämre på den typ av prov som högskoleprovet är.108 Omfattande

forskning har även ägnats åt att förklara detta. I en nyligen genomförd forsk­ ningsöversikt109 dras slutsatsen att det är svårt att dra några generella slutsat­

ser om vad det är som leder fram till könsskillnader i provresultat. Sådana skillnader tycks vara relaterade till flerfaldiga faktorer som interagerar i ett komplext samspel.110

Könsskillnader i det svenska högskoleprovet har behandlats i en rad stu­ dier.111 Stage och Ögren112 konstaterar att andelen kvinnor som genomför

102 Stage, & Ögren (2001), s. 12-13.

103 För en översikt av genomförda studier, se SOU 2000:39, s. 182-188. 104 SOU 2000:39, s. 187.

105 Ögren (1998). 106 A.a., s. 50.

107 Jfr SOU 1993:85, s. 114-115.

108 För en översikt av studier som behandlar könsskillnader i te stresultat, se t.ex. Willingham, & Cole (Eds.) (1997).

109 Wilder (1997). 110 A.a., pp. 38-39.

111 Se t.ex. Stage (1985); Ramstedt, & Stage (1997); Reuterberg (1997). 112 Stage, & Ögren (2001).

provet alltsedan 1977 har varit större än andelen män och att deras andel t.o.m. ökat något den senaste tiden. Männen har dock alltsedan högskolepro­ vet togs i bruk presterat bättre än kvinnorna, även om skillnaderna har mins­ kat över tiden.113 Könsskillnaderna kan delvis relateras till att män i högre

utsträckning än kvinnor har en längre utbildning. Vidare är kvinnorna i ge­ nomsnitt något äldre. Tilläggas kan att kvinnor på naturvetenskaplig- och teknisk linje/gren i genomsnitt presterar ett högre resultat än män från övriga gymnasieutbildningar.114

3.1.2 Utbildningsvalet - avgränsad företeelse eller långsiktig pro­