Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras.
Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden och natur och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav och kust ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
på denna art. I detta ingår också att arbeta fram selektiva fångstmetoder som minskar bifångster av marina dägg-djur, fåglar och oönskade fiskarter. Undersökningar kring bifångstproblemet avses genomföras.
Gotland ligger i den minst föroreningspåverkade delen av Östersjön. De lokala föroreningskällorna är få och förhål-landevis lätta att identifiera. Närsaltsbelastning sker från lantbruket, reningsverk och enskilda avlopp. Gotlands öppna och exponerade kust gör att vattenomsättningen är god.
Runt Gotland har under senare år låga syrehalter periodvis uppmätts på grunda (50-60 m djup) och kustnära områden som en följd av en lång period utan större saltvattensinbrott från Atlanten. Varma somrar förekommer fiskdöd bland sta-tionära arter på grunt vatten. I grunda vikar märks effekter av havets övergödning i form av trådformiga grönalger.
Kunskapen om Östersjöns ekosystem, liksom om marina system överhuvudtaget, har stora brister som måste täck-as för att målen ska kunna nås. Miljön under vatten har fortfarande en lägre prioritet än den ovan.
Närsaltsbelastningen har medfört ökad och förändrad marin vegetation. Inverkan på blåstången är väl belagd och de allt vanligare och mer omfattande algblomningar-na är också uttryck av detta. Närsaltsbelastning behandlas under Ingen övergödning.
I denna brackvattenmiljö, där såväl sötvattensarter som marina arter lever vid gränserna av sin utbredning, inne-bär övergödningssituationen med ökad utbredning av syrefria och syrefattiga djupa vattenmassor att fisket en viktig faktor för fiskarters beståndsstatus. Ett omfattande fiske får, särskilt vid perioder med sämre miljöförhål-landen, en större inverkan på de mest utsatta arterna.
Höjd salthalt efter ett saltvattensinbrott ger t.ex. sämre betingelser för sötvattensarter. Ett fortsatt högt fisketryck på dessa arter påverkar då mer än under perioder med lägre salthalt. Kunskapsläget om andra arter än torsk, lax, strömming och skarpsill är mycket dåligt.
Det ökade intresset för utbyggnad av vindkraft till havs har satt fokus på avsaknaden av kunskap om möjliga effekter av detta på den marina miljön, t.ex. på grund av buller, vibrationer eller elektromagnetisk strålning. Detta är särskilt allvarligt då exploateringar i första hand sker i grunda kust- och havsområden.
Den intensiva och ökande fartygstrafiken och de många olje- och kemikalietransporterna i Gotlands farvatten, utgör en risk för såväl livet under vattnet som för de många fågelarter som finns i kustområdena och övervint-rar i området.
Ökande turism, och ökande exploatering av kustområden för bebyggelse och turism, orsakar ökande risker för miljön. Planeringen för framtiden måste hantera många intressen. Strandskyddet är ett viktigt instrument i detta.
Hur når vi målen?
Skyddet av områden och arter består bl.a. i att samhället pekar ut vilka områden som bör skyddas mot exploa-tering på grund av stora natur- eller kulturvärden. Det arbetet behöver fortsätta och har stöd i miljöbalken. EU:
s ramdirektiv för vatten blir ett viktigt verktyg för att pre-cisera mål för och krav på miljötillståndet, t.ex. hur sam-mansättning av arter i kustnära havsområden bör vara.
En stor del av arbetet måste göras regionalt och lokalt, såväl med skydd av områden som med annan tillämp-ning av lagstifttillämp-ningen. Inom det marina området är det internationella arbetet viktigt eftersom sjöfarten och det kommersiella fisket i hög grad styrs av internationella överenskommelser. Forsknings- och övervakningsinsat-serna bör öka för att få bättre underlag för det interna-tionella arbetet. Den nya Gemensamma Fiskeripolitiken (GFP) kan få stor betydelse såväl för att minska fiskets negativa miljöpåverkan som för att bevara kulturmiljöer med anknytning till fisket. Genom att öka delaktigheten
av olika nyttjare- och intressekategorier i beslutsproces-serna, t.ex. genom regionala råd och lokal förvaltning av det gotländska fisket, kan ökad samsyn utvecklas.
Inrättande av olika typer av reservat i marin miljö ger ett långsiktigt skydd av höga naturvärden. Biotopskydd av översvämningsstränder och grunda bottnar ger bl.a.
bättre förutsättning för rekrytering och uppväxt av fisk och skaldjur. Reservatsbildningar kan ha såväl positiv som negativ inverkan på andra verksamheter, som jord- och skogsbruk, byggande och fiske. Båttrafik i reservat kan komma att inskränkas. Marina reservat, gränsvärden för miljögifter i fisk och ändrade fartygsrutter ger inte automatiskt en bättre havsmiljö, ett hav i balans. Det kan däremot ge förutsättningar för att detta ska kunna uppnås.
Skydd av marina miljöer
Den gotländska kusten har ett visst skydd genom naturreser-vatet Gotlandskusten. Området Salvorev–Kopparstenarna utgör Sveriges första marina reservat. Kunskapen om skyddsvärden i vattnet runt Gotland, utifrån dess biologiska funktion som grundområde i Östersjön, är i övrigt dålig.
Kustens kulturarv och odlingslandskap
För att nå målet måste områden med höga kulturhisto-riska värden identifieras och program för skydd av dessa värden utformas.
Bifångster vid fiske
Genom att fortsätta arbetet att ändra fiskeinriktningen från torsk, och med mer selektiva redskap anpassade för den typ av fiske som bedrivs runt Gotland, kan målet nås.
Detta arbete engagerar allt fler fiskare.
Långsiktigt hållbart fiske
Delmålet innebär ett långsiktig hållbart diversifierat fiske, som är nära kopplat till föregående delmål. Olika projekt har påbörjats för att kunna nyttja fler fiskarter som alternativ till den idag torskfiskeberoende fiskerinä-ringen. Det gäller t.ex. flundra och strömming men också i syfte att undersöka möjligheterna att nyttja arter som simpa, sandräka och musslor. Gotland avses framledes bli ett försöksområde för lokal förvaltning av fisket, där olika intressegrupper kan delta för att skapa ett ekolo-giskt uthålligt nyttjande av resurserna.
Buller till havs
För att störningar från fartygstrafik, vattenskotrar och buller från lastning ska kunna minimeras, måste de i för-sta hand kartläggas och förebyggas.
Utsläpp från fartyg
Det skall finnas god beredskap vid oljeutsläpp. Avfall från båtliv ska tas omhand på ett enkelt och godtagbart sätt. Samverkan måste ske mellan olika aktörer. Utsläpp
och påverkan av bottenfärger behandlas under Giftfri miljö.
Fakta Gotlands kust och havsområden:
Gotland har omkring 80 mil kust. Salthalten i havet är 6-7 promille. Kusten är exponerad med få skär-gårdsliknande miljöer. Brukandet av hav och kustens naturresurser har skapat värdefulla kulturmiljöer.
Kunskapen är dålig om naturvärden i omgivande hav.
Miljöpåverkan sker främst genom övergödning, fiske, sjöfart, luftburet nedfall och utsläpp av giftiga ämnen.
Östersjöns vattenomsättning är långsam och vatten-kvaliteten påverkas av tillflödet av sötvatten genom vattendrag och inflöden av saltvatten från västerhavet.
Stora saltvatteninflöden från Nordatlanten ger goda förutsättningar för marina arter att lyckas med repro-duktion och tillväxt (jfr de rika årsklasserna av torsk efter inflöden i mitten av 1970-talet). Under perioder då vattenutbytet med västerhavet är mindre, missgyn-nas de marina arterna. Klimatet, såväl vindar som driver vattenutbytet som temperatur som påverkar produktionen, spelar också en stor roll för tillståndet i havet.
Konsekvenser om inga åtgärder vidtas
Gotland har en stor del av sin attraktionskraft i sin kust och havsnära miljö. En utarmning av natur- och kultur-värdena påverkar den biologiska mångfalden men också rekreationsvärden.
Närsaltsläckaget till havet, övergödningen, gör att vatten-kvaliteten försämras och orsakar ytterligare algblomning, igenväxning av vikar och ändrad fiskartsammansättning.
Oljeutsläpp hotar överlevnaden av såväl fågelarter som arter under vatten. Miljögifter kan medföra att nyttjandet av fisk måste begränsas genom kostrekommendationer och gränsvärden. Fisket riskeras också begränsas på grund av överfisket, speciellt med avseende på hittills attraktiva arter, vilket lämnar mindre attraktiva arter kvar att fiska (t.ex. spigg och smörbult).
Bebyggelse av strandområden och omvandling av strand-bodar och fiskelägen till fritidsboende, kan minska till-gängligheten och rekreationsvärdena för besökande och hotar samtidigt kustens ekosystem.