Gotländska delmål
Skyddade vattentäkter
Kommunala vattentäkter för befolkningens långsiktiga vattenförsörjning ska senast 2010 vara skyddade mot påverkan och förorening. Omfattningen av skyddat grundvatten ska medge långsiktig dricksvattenförsörjning för 65 000 fast boende.
1. Relevanta avgränsningar av vattenskyddsområden med relevanta och entydiga föreskrifter ska finnas för alla kommunala vattentäkter år 2010.
2. Reservvattentäkter eller områden för sådana ska finnas utpekade och ha relevant och långsiktigt skydd år 2015.
Stabil grundvattennivå
Grundvattennivån ska inte sjunka på sikt genom mänskli-ga ingrepp. Risken att skador uppkommer genom mänsk-liga ingrepp som orsakar men för såväl växt- och djurliv som på vattenförsörjningen ska begränsas.
1. Olika typer av verksamheter, som sten- och grustäkt eller vattenuttag, får inte tillåtas att påverka grundvat-tennivån så att den långsiktigt sjunker och därigenom påverkar vattenförsörjningen i omgivningen från år 2010.
2. Lokalisering av ny bebyggelse ska baseras på fram-tagna riktlinjer för långsiktigt hållbar vattenförsörjning och avloppsreningsmöjligheter.
God grundvattenkvalitet
Allt grundvatten på Gotland ska kunna drickas utan före-gående rening med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. God vattenkvalitet definieras utifrån dricksvattendirektivet respektive dricksvattenkun-görelsen.
1. År 2020 ska det inte förekomma otjänligt grundvatten i någon vattentäkt som används för dricksvatten.
2. Alla vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer ska senast 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvat-ten av god kvalitet.
Avgränsningar mot andra miljömål
Om miljökvalitetsmålet skall kunna nås inom en gene-ration måste åtgärder vidtas även under följande miljö-kvalitetsmål: Ingen övergödning när det gäller utsläpp av kväve och fosfor till mark och vatten; Giftfri miljö när det gäller spridning av bekämpningsmedel, industri-utsläpp och läckage från förorenad mark; God bebyggd miljö när det gäller effekter av täkt- och byggverksamhet, transporter och läckage från avfallsupplag och avlopp;
Myllrande våtmarker när det gäller skydd av biologiskt värdefulla våtmarker, t ex källmyrar.
Regionalt miljötillstånd
Grundvattenresursen
Grundvattnet utgör en del av vattnets kretslopp i naturen och transporterar såväl näringsämnen som gifter, som kan påverka ekosystem. Berggrundsakvifererna där vatt-net återfinns är av sprick- och karsttyp, de viktigaste i kalksten. Grundvattenströmning, uttagsmöjligheter och föroreningars spridningsmönster är ofta svårbedömda.
Gotland är rikt på naturliga källflöden där grundvattnet strömmar ut vid markytan och ger förutsättningar för bio-toper som ofta har höga naturvärden.
På Gotland finns både en säsongsmässig och geografisk variation i grundvattenbildning och grundvattentillgång.
Nederbörden fördelas ojämnt över året, med mest neder-börd under vinterhalvåret.
Generellt är grundvattenbildningen tillräcklig för att täcka befolkningens vattenbehov. De största grundvatten-tillgångarna är lokaliserade till den nordliga halvan av länet (området mellan Visby, Roma och Tingstäde), med mindre goda uttagsmöjligheter i Gotlands norra del (inklusive Fårö) och dåliga uttagsmöjligheter längs den sydvästra kusten, Storsudret och östra Gotland.
Förutsättningarna för vattenuttag finns åskådliggjort bl.a.
i den kommunala vattenplanen (1996).
Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Finkorniga, täta jordar som lera och moränlera av större mäktigheter utgör teoretiskt ett gott skydd mot föro-reningar. Gotlands jordtäcke domineras dock av tunn morän/moränlera och torvjordar. Stora områden utgörs av hällmarker utan jordtäcke eller med endast tunna jordlager vilket innebär att det finns snabba förbindelser mellan yt- och grundvattnet via ytliga spricksystem och karstformationer. Grundvattnet har i sådana områden ett dåligt skydd mot föroreningar. Gotlands grundvatten har hög sårbarhet jämfört med övriga landets.
Vattenanvändningen
Av länets befolkning är cirka två tredjedelar anslutna till det kommunala vattenledningsnätet medan res-terande (ca 20 000 invånare) har egna vattentäkter.
Vattenförbrukningen sker till ca 50% via den kommu-nala vattenförsörjningen, bl.a. till de flesta industrier.
Det kommunala vattenförsörjningssystemet består av 35 grundvattentäkter, varav endast två är grävda i sand- och grusavlagringar medan övriga är borrade.
Merparten av det kommunala vattnet härrör från huvud-sakligen 4 vattentäkter inom Visby vattenskyddsområde.
Förbrukningen vid enskilda vattentäkter används ungefär till hälften till hushåll och till hälften till djurhållning.
Det konsumerade vattnet på Gotland utgörs huvud- sakligen av grundvatten. Sommartid kompletteras den
kommunala vattenförsörjningen med sjövatten från Tingstäde och Hau träsk, som då måste behandlas.
Ytterligare alternativ till grundvatten är begränsade. Det är möjligt men dyrt att avsalta havsvatten. Även ur kvan-titativ synpunkt är grundvatten således en sårbar resurs på Gotland.
Hot mot hälsa och miljö
På vissa delar av Gotland begränsas uttagsmöjligheterna av begränsad grundvattenbildning, av naturliga orsaker.
Naturligt förekommande ämnen kan också begränsa nyttjandet av grundvatten. Exempelvis förekommer höga halter salt och svavelväte i berggrunden.
Mänskligt orsakade hot mot tillgången på vatten utgörs i huvudsak av:
- stora grundvattenuttag för bevattning, djurhållning eller annan produktion,
- berg-, grus- och sandtäkt
- nybyggnation i områden med begränsade vattentill-gång.
Även dikning och annan vattenbortledning försämrar möjligheterna till infiltration och grundvattenbildning.
Mänskligt orsakade föroreningshot mot grundvattnet utgörs i huvudsak av:
- gödsling, bevattning, dikning och bekämpningsmedels-användning.
- förorenande utsläpp till mark och vatten från lokala punktkällor som industrier, deponier, förorenad mark, avloppsreningsverk, enskilda avlopp, trasiga kemikalie, drivmedels- eller oljecisterner.
- utsläpp av svavel, kväve och tungmetaller till luften, som faller ned eller tvättas ur luften med nederbörden.
De föroreningar som kan förekomma är kväve, fosfor, bakterier, tungmetaller, bekämpningsmedelsrester eller andra miljögifter. Grundvattnet kan också vara förorenat av organiskt material.
Förhöjda halter bakterier och organiskt material i grund-vattnet tyder på att ytvatten förorenar grundgrund-vattnet.
Vattentäkterna kan t.ex. vara bristfälligt konstruerade.
Höga kvävehalter härrör främst från läckage från gödslad odlingsmark. Kväve i kombination med bakterier, fosfat eller klorid tyder på läckage från gödselupplag, urinbrun-nar, avlopp eller avfallsupplag, speciellt om fekala bakte-rier (E.coli) dominerar.
Även fysisk omdaning av landskapet, och ökade eller ändrade vattenuttag kan medföra förändringar i vat-tenkvaliteten på en plats eftersom infiltrations- och strömningsförhållandena då kan ändras. Stora
vattenut-tag i kustområden kan leda till saltvatteninträngning från havet. Gamla eller dåligt utformade vattentäkter och övergivna borrhål kan utgöra ”direktledningar” för föro-reningar till grundvattnet.
En stor del av vattentäkterna är tidvis förorenade. I odlingsområden är det framför allt kväveföreningar som gör att vattnet kan vara skadligt att dricka, i synnerhet för små barn. Även bekämpningsmedelsrester har konstate-rats, om än i mycket låga halter. Upprepade undersök-ningar har visat att ca 40% av de enskilda vattentäkterna är bakteriologiskt påverkade sommartid.
Genom inventeringar har konstaterats att ca en tredjedel av de enskilda avloppsanläggningarna inte uppfyller de krav som bör ställas på sådana anläggningar. Renings-kapaciteten i anläggningarna minskar också med tiden, vilket innebär att de kräver återkommande skötsel. Detta medför föroreningsrisker, speciellt i tätt bebyggda områden där små avlopp förorenar näraliggande vattentäkter så att det med tiden blir en olägenhet både för människans hälsa och för miljön. Gotlands kommun har identifierat ett antal områden där problem konstaterats eller riskerar uppstå inom en framtid. Utvecklingen beror dels på att äldre bebyggelse moderniseras (ökad sanitär standard och vattenanvändning) eller förtätas, dels på att fritidsbostä-der i ökande omfattning nyttjas till permanent boende.
VA-frågornas betydelse för lokalisering av ny bostadsbe-byggelse och andra verksamheter skall inte underskattas.
En tryggad långsiktig försörjning av vatten av god kvali-tet är viktigt för alla som vistas och verkar på Gotland.
Hur når vi målen?
För att nå målen krävs speciellt åtgärder från myndighe-terna på Gotland och från lantbruket, men alla kan bidra till hushållningen av vatten och till att minimera riskerna för att det förorenas.
De svåraste delmålen att nå gäller troligen kvalitetskra-ven. Det kan bli svårt att klara s.k. god grundvattensta-tus enligt EG:s ramdirektiv för vatten höga nitrathalter.
Enligt direktivet har länderna 15 år på sig att nå god grundvattenstatus. Införandet av direktivet, som påbörjas i år (2004) kommer förhoppningsvis att ge metoder och verktyg att genomföra åtgärdsprogram för vattenrelatera-de miljöproblem. Nödvändiga åtgärvattenrelatera-der är vattenrelatera-delvis gemen-samma med de för att nå miljömålet Ingen övergödning.
Skyddade vattentäkter
Enligt miljöbalken kan länsstyrelsen eller kommunen förklara ett mark- eller vattenområde som vattenskydds-område till skydd för grundvattentillgångar som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. För ett
sådant område får föreskrifter om inskränkningar i rätt-ten att förfoga över fastigheter inom områden meddelas.
Kommunala vattentäkter som saknar vattenskyddsområ-den bör i enlighet med det nationella målet få detta före 2010. Utifrån en behovsanalys bör samtidigt reservvat-tentäkter utpekas för den framtida långsiktiga vattenför-sörjningen och vattenskyddsområden för dessa upprättas.
Denna målsättning har tidigare antagits i den kommunala vattenplanen. Översynen av det för hela det allmänna vattenförsörjningssystemet så viktiga Visby vattenskydds-områdes gränser, bör snarast slutföras.
Inrättandet av vattenskyddsområden innebär vissa res-triktioner för markanvändning och lokalisering av miljö-störande verksamheter. Å andra sidan är de samhällseko-nomiska kostnaderna för att åtgärda brister i vattenför-sörjningen svåra att förutsäga. Utökat vattenskydd kräver myndigheternas resurser men bör ha goda möjligheter att vinna acceptans.
Andra viktiga skyddsåtgärder gäller säker förvaring och transport av kemikalier och farliga ämnen, och fortsatt utbyggnad av skydd längs vägar genom vattenskyddsom-råden där transporttillbud kan medföra stora skador.
Enligt miljöbalkens 3 kapitel kan områden av speciell betydelse för anläggningar för vattenförsörjningen
utpe-kas som riksintresse. Syftet är att ge viktiga områden ett starkt och långsiktigt skydd mot sådan yttre mänsklig påverkan som kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av dem för vattenförsörjning. Detta skulle kunna appliceras på Gotland. Ett riksintresse för vattenförsörjningen kan vara ett område med en vattentillgång som är oersättlig inom en region fattig på sötvatten och därmed av yttersta vikt för regionens dricksvattenförsörjning. Utpekande av riksintresse för vattenförsörjningen på Gotland skulle kunna motiveras av att:
- realistiska alternativ till egen vattenförsörjning sak-nas inom regionen, ytvattentillgångarna har begränsat värde som dricksvattenresever p.g.a. av sjöarnas storlek och djup och vattendragens små flöden,
- grundvattnet generellt är sårbart.
- vattentillgången är ojämnt fördelad geografiskt, - graden ”övergödningspåverkade” grundvattentäkter
(kväve- och bakteriologiskt påverkade) är förhållande-vis stor, och
- förhållandevis stora intressekonflikter finns eller kan uppstå mellan å ena sidan exploatering av grundvattnet för dricksvattenutnyttjande och å andra sidan naturvård, jordbruk, bergtäkt eller nybyggnation.
Behovet av skydd genom att utpeka riksintressen bör utre-das, vilket också föreslagits i den kommunala vattenplanen.
Stabil grundvattennivå
Myndigheterna bör kräva att vattenfrågorna tydligt inkluderas i företagens miljökonsekvensanalyser vid till-ståndsprövningar. Myndigheterna bör också i högre grad förbättra tillsynen över s.k. vattenverksamheter (i synner-het stora vattenuttag) och kontrollera att vattenfrågorna finns med i företagens egentillsyn. Exploatering genom täktverksamhet får inte inverka negativt på näraliggande vattentäkter eller viktiga infiltrationsområden.
Vid planering och lokalisering av ny bebyggelse måste det vara klarlagt att vatten- och avlopp kan ordnas på platsen. Bygglov bör följa de framtagna riktlinjer för långsiktigt hållbar vattenförsörjning och avloppsrenings-möjligheter som Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden framtagit. Riktlinjerna innebär för närvarande olika kravnivåer på ansökan om förhandsbe-sked/bygglov med avseende på redovisning av förutsätt-ningar för vatten och avlopp i olika utpekade områden.
Genom ökad medvetenhet, vattensnål teknik och nya system för alternativ vattenförsörjning och avloppshante-ring uppskattas vattenanvändningen i hushållen i princip kunna minskas till hälften från i dag ca 200 liter per per-son och dag.
God grundvattenkvalitet
Ambitionen är att allt grundvatten på Gotland skall kunna drickas utan föregående rening med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. Denna målsättning har också förankring i den kommunala vat-tenplanen. Större vattentäkter som nyttjas av många människor bör enligt det nationella målet ha en bestämd kvalitet. God vattenkvalitet definieras utifrån dricksvat-tendirektivet respektive dricksvattenkungörelsen.
Vattnet inom det kommunala systemet kontrolleras redan med en frekvens som beror av vattentäkternas storlek. De vattentäkter som avses med detta delmål är dock troligen större, och måste snarast identifieras och behov av åtgär-der mm analyseras.
De allvarligaste kända föroreningarna gäller nitrat och rester av bekämpningsmedel. Åtgärder är delvis gemensamma för de under målet Ingen övergödning respektive Giftfri miljö och behandlas under dessa mål.
Bakteriemängt vatten kan genomgå behandling. Även när vatten transporteras i långa ledningar är risken stor att bakterietillväxt sker, speciellt om vattnet innehåller orga-niskt material.
Kartläggningar har visat att grundvattnet på många plat-ser är påverkat av avlopp och/eller lantbruket. Eftersom
en stor andel av de mindre enskilda avloppen har bedömts sakna fullgod rening, bör miljömyndigheterna bedöma behovet av att dessa uppgraderas, men kan också ställa krav på uppföljning av reningsresultat och före-lägga om förbättrande åtgärder.
Men VA-frågorna måste belysas i ett större samman-hang. I tätt bebyggda områden behöver helhetslösningar utformas i rask takt. Detta innebär att avloppsvattnet leds till gemensamma anläggningar, t.ex. genom att det kom-munala VA-nätet byggs ut. Efterfrågan på ny tomtmark ser också ut att öka. VA-frågorna måste vara lösta innan byggnation tillåts på nya platser. Gotlands kommun har nyligen antagit en långsiktig plan för VA-utbyggnaden på Gotland (juni 2002). Planen omfattar ett stort antal områ-den med kända VA-problem och ett antal områområ-den har prioriterats för utbyggnad den kommande tioårsperioden.
Utbyggnaden har påbörjats. Avsikten är att utbyggnaden skall fortsätta och att översyn av planen ske kontinuerligt.
Det är troligen helt nödvändigt för våra möjligheter att klara dricksvattenförsörjningen att detta arbete görs.
Konsekvenser om inga åtgärder vidtas
Brist på vatten av god kvalitet medför hälsorisker, begränsar möjligheterna till bostadsbyggande och utveck-ling av näringsliv och orsaka samhället stora kostnader eftersom det är en resurs vi har svårt att klara oss utan.
Det finns en uppenbar risk för att det i framtiden uppstår brist på dricksvatten, dels på grund av att grundvattnet inte uppfyller kravet på god dricksvattenkvalitet dels för att grundvattennivån kan förändras negativt. En brist eller försämrad kvalitet på grundvattnet kan alltså påtagligt hämma utvecklingen men också allvarligt hota befint-liga verksamheter, i synnerhet kanske näringsliv där och hygieniska förhållanden är viktiga (djurhållning, livsmed-elsindustri, hotell- och restaurang- och turismnäringen mm).
Konsekvenser av förorenat grundvatten har redan kon-staterats genom att vatten t.ex. får hämtas/levereras per vägtransport, de hälsorisker det innebär för boende och genom att det mer eller mindre innebär ”byggstopp”
inom problemområden.
Gotland har inga näraliggande grannkommuner, vilket gör att vi måste lösa problemen själva. Därför måste före-byggande åtgärder få hög prioritet i alt planerings- och utvecklingsarbete.
Ett förstärkt grundvattenskydd innebär dels att riskerna för vattenrelaterad ohälsa minskar och dels att kostna-derna för rening, ledningar eller alternativa lösningar som avsaltning av havsvatten på sikt kan undvikas.
Kostnader för att uppnå och administrera ett ökat grundvattenskydd (med nya geologiska undersökningar, inventeringar, planering, tillsyn mm) kan uppskattas. De kostnader och konsekvenser för olika verksamhetsutövare och markägare som t.ex. tvingas begränsa sin verksamhet eller välja ett ur deras synpunkt mindre bra alternativ att lokalisera en anläggning eller en väg är däremot svårare att uppskatta.
Hur väl arbetssättet och effekten av det verktyg som ram-direktivet för vatten utgör har betydelse för möjligheterna att nå alla miljökvalitetsmål som rör vattenrelaterade miljöproblem.