Miljömål Regionalt delmål Nationellt delmål FRISK LUFT Svaveldioxidhalt i luft Den låga halten svaveldioxid ska bibehållas och
underskrida 3 mikrogram/m³ som årsmedelvärde. Halten 5 mikrogram/m³ av svaveldioxid som
årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005.
FRISK LUFT Kvävedioxidhalt i luft Halten kvävedioxid ska år 2010 underskrida 10
mikrogram/m³ som årsmedelvärde. Halterna 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde och 100 mikrogram/m³ som timmedelvärde av kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda år 2010.
FRISK LUFT Marknära ozon Halten marknära ozon ska inte överskrida 50 mikrogram/
m³ som medelvärde under sommarhalvåret, eller 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år 2010.
Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år 2010.
FRISK LUFT Utsläpp av flyktiga
organiska ämnen
År 2005 ska utsläpp av flyktiga organiska ämnen ha minskat med minst 40 procent från 1993 års nivå, motsvarande ca 2000 ton.
År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241000 ton.
BARA NATURLIG
FÖRSURING Försurade sjöar och
vattendrag Inget regionalt mål! Inte problem på Gotland. År 2005 ska högst 5 % av antalet sjöar och högst 15
% av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan.
BARA NATURLIG
FÖRSURING Markförsurning Inget regionalt mål! Inte problem på Gotland. Före år 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan, och en återhämtning ska ha påbörjats.
BARA NATURLIG
FÖRSURING Utsläpp av svaveldioxid År 2005 ska utsläppen av svaveldioxid till luft ha minskat
till 550 ton. År 2010 ska utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft
ha minskat till 60000 ton.
BARA NATURLIG
FÖRSURING Utsläpp av kväveoxider År 2010 ska utsläppen av kväveoxider till luft ha minskat
till 3000 ton. År 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft
ha minskat till 148000 ton.
BEGRÄNSAD
KLIMATPÅVERKAN Utsläpp av koldioxid (växthusgas) från fossila bränslen
Utsläppen av koldioxid till atmosfären från fossila bränslen från hushåll, transporter och industri exklusive Cementa AB, ska efter år 2010 vara minst 15% lägre än utsläppen år 2000. Detta motsvarande en minskning från 313 000 ton år 2000 till 266 000 ton år 2010.
De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst 4%
lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller för flexibla mekanismer.
BEGRÄNSAD
KLIMATPÅVERKAN Energianvändning Användningen av fossil energi ska år 2010 utgöra högst 55 % av den totala energianvändningen.
-ODLINGSLANDSKAP bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen ängsmark som hävdas med traditionell ängsskötsel ska utökas från 300 ha till minst 400 ha.
Arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ska utökas från ca 22 500 ha med minst 2 500 ha, till 25 000 ha år 2010.
bevaras och skötas på ett sätt som bevararderas värden.
Arealen hävdad betesmark skall utökas med minst 5000 Ha. Arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna skall ökas med minst 13000 Ha till år 2010.
ETT RIKT
ODLINGSLANDSKAP Småbiotoper i
odlingslandskapet Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras i minst dagens omfattning i hela länet. Senast till år 2005 ska en strategi finnas för hur mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska kunna öka.
Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst dagens omfattning i hela länet. Senast till år 2005 skall en strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden skall kunna öka.
ETT RIKT
ODLINGSLANDSKAP Kulturbärande landskapselement
Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas
ska öka med minst 100 % till år 2010. Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till år 2010 med minst 70 %.
ETT RIKT
ODLINGSLANDSKAP Genetiska resurser Senast år 2010 ska det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt och det skall finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av de gotländska husdjursraserna i landet.
Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt och det skall finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av de gotländska husdjursraserna i Sverige.
ETT RIKT
ODLINGSLANDSKAP Åtgärdsprogram för
hotade arter Inte föreslagits som regionalt mål. Arbete pågår. Senast år 2006 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
ETT RIKT
ODLINGSLANDSKAP Kulturhistoriskt värdefulla
ekonomibyggnader Senast år 2005 ska ett program finnas för hur
lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas tillvara.
Senast 2005 skall ett program finnas för hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas tillvara.
LEVANDE SKOGAR Skogens biotoper År 2010 ska 11 500 ha skyddsvärd skogsmark (9,4%
av skogsmarksarealen) vara avsatt eller skötas för naturvårdsändamål.
Ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skog skall undantas från skogsproduktion till år 2010. (320 000 ha naturreservat, 30 000 ha biotopskydd, 50 000 ha naturvårdsavtal, 500 000 ha frivilligt avsatt skogsmark).
LEVANDE SKOGAR - i form av naturreservat 3 200 hektar (totalt 5 100 hektar, 4,2 % av
skogsmarksarealen) Som ovan!
LEVANDE SKOGAR - i form av biotopskydd 1 200 hektar (totalt 1 300 hektar, 1,0 % av
skogsmarksarealen) Som ovan!
LEVANDE SKOGAR - i form av
naturvårdsavtal 1 100 hektar (totalt 1 100 hektar, 0,9 % av
skogsmarksarealen) Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Lövskog 3000 ha (1) Naturreservat 10 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Lövskog 3000 ha (2) Biotopskydd 5 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Lövskog 3000 ha (3) Naturvårdsavtal 30 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Lövskog 3000 ha (4) Frivillig avsättning 55 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Hällmarksskog 2500 Ha (1) Naturreservat 35 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Hällmarksskog 2500 Ha (2) Biotopskydd 2 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Hällmarksskog 2500 Ha (3) Naturvårdsavtal 8 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Hällmarksskog 2500 Ha (4) Frivillig avsättning 55 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Kalkbarrskog 800 Ha (1) Naturreservat 60 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Kalkbarrskog 800 Ha (2) Biotopskydd 40 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Sumpskog 700 Ha (1) Naturreservat 20 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Sumpskog 700 Ha (2) Biotopskydd 10 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Sumpskog 700 Ha (3) Frivillig avsättning 70 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Gammal barrskog (inkl.
skogsbete) 1800 ha (1)
Naturreservat 70 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Gammal barrskog (inkl.
skogsbete) 1800 ha (2) Biotopskydd 30 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Källmyrar med omgivande skogsmark (produktiv skogsmark) 200 Ha (1)
Naturreservat 70 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Källmyrar med omgivande skogsmark (produktiv skogsmark) 200 Ha (2)
Biotopskydd 20 % Som ovan!
LEVANDE SKOGAR Äldre lövrik skog (1) Målet till 2010 är att öka arealen äldre lövrik skog med ca 3 %. Målet på sikt är att öka andelen äldre lövrik skog med 10 %. Med äldre lövrik skog menas skogar som är 60 år och äldre och som har en lövandel på mer än 25%.
Arealen äldre lövrik skog skall öka till 2010 med minst 10 %.
LEVANDE SKOGAR Gammal skog Målet är att bibehålla Gotlands andel skog äldre än 140 år. Med gammal skog menas i södra Sverige skog som är äldre än 120 år, i norra Sverige skog som är äldre än 140 år. Gotland tillhör visserligen södra Sverige men på grund av den låga boniteten bör Gotland i detta avseende räknas till norra Sverige. Skogens naturvärden och inte dess ålder är avgörande för bevarande av den gamla skogen.
Arealen gammal skog skall öka till 2010 med minst 5 %.
LEVANDE SKOGAR Mark föryngrad med lövskog
Målet till 2010 är att öka arealen mark som är föryngrad
med lövskog med 20%. Arealen mark föryngrad med lövskog skall öka till 2010.
LEVANDE SKOGAR Skogens
kulturmiljövärden Skogsmarken ska brukas på sådant sätt att
fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010.
Skogsmarken skall brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010.
LEVANDE SKOGAR Åtgärdsprogram för
hotade skogsmarkssarter Inget regionalt mål. Arbete pågår. Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Planeringsunderlag
för miljöanpassade och resurssnåla transportsystem
Senast år 2010 ska strategier och program för ett miljöanpassat och resurssnålt transportsystem och nya hållbara lösningar för kollektivtrafiken tagits fram för Gotland.
Senast år 2010 skall fysisk planering och
samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att
bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Planeringsunderlag för
kulturhistoriska värden Senast år 2010 ska fysisk planering och
samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas i både tätorter och på landsbygden.
Senast år 2010 skall fysisk planering och
samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Planeringsunderlag för
estetiska värden Senast år 2010 ska fysisk planering och
samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur estetiska värden tas till vara och utvecklas i både tätorter och på landsbygden.
Som ovan!
GOD BEBYGGD
MILJÖ Planeringsunderlag för
grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden
Senast år 2010 ska fysisk planering och
samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområdena i Visby bevaras och utvecklas. Samtidigt bör även program och strategier för hur grön- och vattenområdena för andra delar av de gotländska tätorterna och tätortsnära områden bevaras och utvecklas.
Senast år 2010 skall fysisk planering och
samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och
tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Planeringsunderlag för
energianvändningen (1)
Senast år 2005 och därefter vart fjärde år ska den kommunala energiplanen uppdateras och innehålla uppdaterade strategier och program för hur
energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser tas till vara och hur utbyggnaden av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft även framdeles skall främjas.
Senast år 2010 skall fysisk planering och
samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen skall effektiviseras, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnaden av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Planeringsunderlag för
energianvändningen (2) Under år 2004 ska underlag ha tagits fram som visar om energisituationen på Gotland överensstämmer eller kommer att överensstämma med nu gällande antagna energimålsättningar fram till år 2005.
Som ovan!
identifierat alla värdefulla byggnader och miljöer. Senast år 2010 ska 25% av de identifierade byggnaderna och miljöerna vara långsiktigt skyddade.
skydd av dess värden. Samtidigt skall minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Buller Fram till år 2010 ska antalet hushåll/lägenheter som
utsätts för trafikbullerstörningar från väg- och flygtrafik, som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ha minskat med 5 % jämfört med år 1995.
Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Uttag av naturgrus (1) År 2010 ska uttagen mängd naturgrus på Gotland vara
högst 70 000 ton per år. År 2010 skall uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 % av ballastanvändningen.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Uttag av naturgrus (2) År 2010 ska andelen återanvänt material utgöra minst
15 % av ballastanvändningen. Som ovan!
GOD BEBYGGD
MILJÖ Deponerat avfall (1) Underlag för redovisning av uppkomna avfallsmängder ska finnas, både för kommunalt avfall och industrins avfall.
Mängden deponerat avfall skall minska med minst 50 % till år 2005 räknat från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Deponerat avfall (2) Senast år 2005 ska den totala mängden hushållsavfall som kommunen har ansvar för att insamla och
bortskaffa/återvinna samt avfall med producentansvar ha minskat till 28 000 ton.
Som ovan!
GOD BEBYGGD
MILJÖ Deponerat avfall (3) Senast år 2005 ska mängden restavfall efter sortering
av hushållsavfall ha minskat till 3 000 ton. Som ovan!
GOD BEBYGGD
MILJÖ Deponerat avfall (4) Av det avfall som kommunen samlar in och mottar för bortskaffning eller återvinning (samtliga avfallstyper) ska andelen som återvinns öka årligen.
Som ovan!
GOD BEBYGGD
MILJÖ Deponerat avfall (5) Senast år 2005 ska mängden deponerat avfall ha
minskat med 50% räknat från 1994 års nivå. Som ovan!
GOD BEBYGGD
MILJÖ Avfallsdeponier Inget regionalt mål! Deponeringsdirektivet gäller. Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutande direktiv om deponering av avfall.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Energianvändning i
byggnader Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska och vara lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bl.a. ske genom att energianvändningen effektiviseras, för att på lång sikt minskas.
Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta skall bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på lång sikt minskas.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Ventilation i byggnader Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid skall senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation.
Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid skall senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Radonhalter i skolor Radonhalten i alla skolor och förskolor ska senast år
2010 vara lägre än 200 Bq/m³ luft. Radonhalten i alla skolor och förskolor skall senast år 2010 vara lägre än 200 Bq/m³ luft.
GOD BEBYGGD
MILJÖ Radonhalter i bostäder Radonhalten i alla bostäder ska år 2020 år vara lägre än
200 Bq/m³ luft. Radonhalten i alla bostäder skall år 2020 år vara lägre
än 200 Bq/m³ luft.
SÄKER STRÅLMILJÖ Utsläpp av radioaktiva
ämnen Senast år 2005 ska det vara klarlagt om det finns verksamheter på Gotland som innebär utsläpp till miljön av radioaktiva ämnen så att det nationella målet inte kan hållas.
År 2010 skall halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten skall understiga 0,01 mSv per person och år från varje enskild verksamhet.
SÄKER STRÅLMILJÖ Hudcancer orsakad av
UV-strålning Senast år 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen eller annan UV-strålning inte vara fler än år 2000.
År 2020 skall antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte vara fler än år 2000.
SÄKER STRÅLMILJÖ Risker med
elektromagnetiska fält (1)
Senast år 2005 ska en kartläggning/inventering av
strålkällor i den yttre miljön ha genomförts. Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras.
SÄKER STRÅLMILJÖ Risker med
elektromagnetiska fält (2) Vid bygglovshantering och fysisk planering i övrigt skall nationella forskningsresultat om elektromagnetiska fält ingå i underlaget (sammanställt).
Som ovan!
skall då gälla för såväl nya som existerande ämnen.
Senast år 2020 skall det även så långt möjligt finnas uppgifter om egenskaper hos alla oavsiktligt framställda och utvunna kemiska ämnen.
GIFTFRI MILJÖ Kunskap och information
(2) Inget regionalt mål! Inte relevant på regional nivå. Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.
GIFTFRI MILJÖ Utfasning av särskilt
farliga ämnen (1) Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från cancerframkallade (cancerogena), arvsmassepåverkande (mutagena), och
fortplantningsstörande (reprotoxiska) ämnen senast år 2007, om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet.
Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från cancerframkallade (cancerogena), arvsmassepåverkande (mutagena), och
fortplantningsstörande (reprotoxiska) ämnen senast år 2007 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet.
GIFTFRI MILJÖ Utfasning av särskilt
farliga ämnen (2) Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande senast år 2005;
övriga organiska ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande senast år 2010; samt från övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande senast år 2015.
Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, så snart som möjligt, dock senast år 2005, övriga organiska ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande senast år 2010, samt från övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande senast år 2015.
GIFTFRI MILJÖ Utfasning av särskilt farliga ämnen (3)
Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från kvicksilver, samt senast år 2010 från kadmium och bly.
Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från kvicksilver senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 2010.
GIFTFRI MILJÖ Riskminskning Hälso- och miljöriskerna vid framställning och
användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som fastställs av berörda myndigheter. Under samma tid ska förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av ovanstående delmål.
Hälso- och miljöriskerna vid framställning och
användning av kemiska ämnen skall minska fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som skall fastställas av berörda myndigheter. Under samma tid skall förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av ovanstående delmål.
Riktvärden Inget regionalt delmål föreslaget! Inte relevant på
regional nivå. För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte
omfattas av delmål 3, skall det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter. Riktvärdena skall ange vilka halter som får förekomma i miljön eller vilka halter människor högst får utsättas (exponeras) för. Syftet är att riktvärdena på sikt skall fastställas som miljökvalitetsnormer.
GIFTFRI MILJÖ Bekämpningsmedel Senast år 2010 ska förekomsten av bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter som riktvärde för enstaka prov inte överstiga 0,1 ug/l för enskilt ämne och 0,5 ug/l för totalhalt i sjöar och vattendrag. Senast år 2010 ska kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter som riktvärde för enstaka prov inte överstiga 0,025 ug/l i grundvattnet.
Se Riskminskning, ovan!
GIFTFRI MILJÖ Sanering Senast år 2005 ska förorenade områden vara
identifierade på Gotland. Senast år 2005 ska också arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats på minst 5 områden med de högsta riskerna för människors hälsa och miljön (riskklass 1 och 2) och minst 2 vara åtgärdade.
Förorenade områden ska vara identifierade och för minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade.
GRUNDVATTEN AV
GOD KVALITET Skyddade vattentäkter (1) Relevanta avgränsningar av vattenskyddsområden med relevanta och entydiga föreskrifter ska finnas för alla kommunala vattentäkter år 2010.
Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet.
GRUNDVATTEN AV
GOD KVALITET Skyddade vattentäkter (2) Reservvattentäkter eller områden för sådana ska finnas
utpekade och ha relevant och långsiktigt skydd år 2015. Som ovan!
psreningsmöjligheter.
GRUNDVATTEN AV
GOD KVALITET God vattenkvalitet (1) År 2020 ska det inte förekomma otjänligt grundvatten i
någon vattentäkt som används för dricksvatten. Jfr nedan!
GRUNDVATTEN AV
GOD KVALITET God vattenkvalitet (2) Alla vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer ska senast år 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.
Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.
GRUNDVATTEN AV
GOD KVALITET EG:s ramdirektiv för vatten
Inget regionalt mål. Vattendirektivet gäller! Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God grundvattenstatus skall uppnås.
LEVANDE SJÖAR
OCH VATTENDRAG Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag
År 2005 ska särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag ha identifierats och åtgärdsprogram tagits fram. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd.
Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd.
LEVANDE SJÖAR
OCH VATTENDRAG Restaurera skyddsvärda
OCH VATTENDRAG Restaurera skyddsvärda