God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Gotländska delmål
Planeringsunderlag
- för miljöanpassade och resurssnåla transportsystem Senast år 2010 ska strategier och program för ett miljö-anpassat och resurssnålt transportsystem och nya hållbara lösningar för kollektivtrafiken tagits fram för Gotland.
- för kulturhistoriska värden
Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggan-de grundas på program och strategier för hur kulturhisto-riska värden tas till vara och utvecklas i både tätorter och på landsbygden.
- för estetiska värden
Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyg-gande grundas på program och strategier för hur estetiska värden tas till vara och utvecklas i både tätorter och på landsbygden.
- för grön- och vattenområden i tätorter och tät-ortsnära områden
Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyg-gande grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområdena i Visby ska bevaras och utvecklas.
Samtidigt bör även program och strategier för hur grön- och vattenområdena för andra gotländska tätorter och
tätortsnära områden bevaras och utvecklas tas fram.
- för energianvändningen
1. Senast år 2005 och därefter vart fjärde år ska den kom-munala energiplanen uppdateras och innehålla uppdate-rade strategier och program för hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnaden av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft även framdeles ska främjas.
2. Under år 2004 ska underlag ha tagits fram som visar om energisituationen på Gotland överensstämmer eller kommer att överensstämma med nu gällande antagna energimålsättningar fram till år 2005.
3. Under år 2004 ska rutiner och system för uppföljning av energikonsumtion och energitillförsel ha utarbetats.
4. Senast 2004 ska rutiner för uppföljning av den kom-munala energiplanens handlingsplan genomförs.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Senast år 2010 ska riksintresseredovisning för kulturmil-jövården för Gotland vara aktuell och ha identifierat alla värdefulla byggnader och miljöer. Senast år 2010 ska 25% av de identifierade byggnaderna och miljöerna vara långsiktigt skyddade.
Buller
Fram till år 2010 ska antalet hushåll/lägenheter som utsätts för trafikbullerstörningar från väg- och flygtrafik, som över-stiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för bul-ler i bostäder, ha minskat med 5 % jämfört med år 1995.
Uttag av naturgrus
1. År 2010 ska uttagen mängd naturgrus på Gotland vara högst 70 000 ton per år.
2. År 2010 ska andelen återanvänt material utgöra minst 15 % av ballastanvändningen.
Avfallsmängder
1. Underlag för redovisning av uppkomna avfallsmängder ska finnas, både för kommunalt avfall och industrins avfall.
2. Senast år 2005 ska den totala mängden hushållsavfall som kommunen har ansvar för att insamla och bort-skaffa/återvinna samt avfall med producentansvar ha minskat till 28 000 ton.
3. Senast år 2005 ska mängden restavfall efter sortering av hushållsavfall ha minskat till 3 000 ton.
4. Av det avfall som kommunen samlar in och mottar för bortskaffning eller återvinning ska andelen som åter-vinns öka årligen.
5. Senast år 2005 ska mängden deponerat avfall ha mins-kat med 50 % räknat från 1994 års nivå.
Energianvändning i byggnader
Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler ska minska och vara lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bl.a. ske genom att den totala energian-vändningen effektiviseras för att på lång sikt minskas.
Byggnaders påverkan på hälsan
År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påver-ka hälsan negativt. Därför spåver-ka följande säkerställas.
1. Samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid ska senast år 2015 ha en dokumenterat fungerande ventilation.
2. Radonhalten i alla skolor och förskolor ska senast år 2010 vara lägre än 200 Bq/m3 luft.
3. Radonhalten i alla bostäder ska senast år 2020 vara lägre än 200 Bq/m3 luft.
Avgränsningar mot andra miljömål
Att naturligt avgränsa miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är inte helt självklart. De av riksdagen avgränsade delmålen för planeringsunderlag, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller, uttag av naturgrus, mängden deponerat avfall, avfallsdeponier och energianvändning mm i byggna-der utgör bara en del av vad som ryms inom och påverkar upplevelsen av och kvaliteten på den bebyggda miljön.
Målet berör all bebyggelse men med tyngdpunkten i bebyggd tätortsmiljö och de områden som influeras av dessa. Med tanke på den gotländska bebyggelsestruktu-ren med få och små tätorter och stora delar gles bebyg-gelse är denna inskränkning inte helt relevant. God bebyggd miljö på Gotland måste omfatta hela Gotland.
Andra miljökvalitetsmål som naturligt hör samman med God bebyggd miljö är främst Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Begränsad klimatpåverkan och Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Energianvändningen för uppvärmning av bebyggelsen redovisas under God bebyggd miljö, vilket ger underlag för begränsning av utsläpp till atmosfären som berör även andra mål. Uppvärmningen av bebyggelsen står för ca 40 % av den totala energianvändningen. Andra utsläpps-frågor behandlas under miljökvalitetsmålen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan. Frågor om vattenföroreningar är förda till miljökvalitetsmålen Grundvatten av god kva-litet och Levande sjöar och vattendrag.
Regionalt miljötillstånd
Planeringsunderlag
Delmålet rymmer kunskapsmål som ska utgöra underlag till ett framåtsyftande och långsiktigt miljömålsarbete och lägga grunden för verktyg för den fysiska planering-en och samhällsbyggandet.
- för miljöanpassade och resurssnåla transportsystem:
Gotlands kommun har bl a i det s k ”Samreseprojketet”
utrett förutsättningarna för ett bättre nyttjande av kollek-tivtrafiken. Bl a har en av målsättningarna varit att få ett ökat nyttjande av kollektivtrafiken till sjukresor och färd-tjänst. Delar av förslagen har genomförts och ytterligare förändringar planeras. Resultatet av utredningen visar att resandet med både taxibilar och privata bilar kan minska.
Kommunen arbetar även med det s k ”Vätgasprojektet”
som är ett led i att utveckla hållbara lösningar för kollek-tivtrafiken på Gotland. Det kommer emellertid att ta lång tid innan detta projekt kan förverkligas.
- för kulturhistoriska värden:
Handlingsprogram för Hansestaden Visby: Under över-skådlig tid har ”Innerstadsutredningen 1974” varit ett principdokument och planeringsunderlag, som följdes av ett handlingsprogram år1993. Efter Visbys Världsarvsutnämning 1995 har ansvaret för
innerstadsre-laterade frågor behandlats av myndigheterna samt förde-lats på flera grupper, vilket ibland har lett till osäkerhet i ansvarsfrågor. Inom det s k LODIS-projektet genomförs en samlad översyn av innerstadsrelaterade framtidsfrågor i syfte att revidera handlingsprogrammet och förtydliga ansvarsfördelningen. Ett nytt handlingsprogram avses föreligga år 2004.
Handlingsprogram för ”Visby utanför Världsarvs-zonen” samt för ”andra tätorter”: Kommunstyrelsen i Gotlands kommun har beslutat att en översiktsplan för Visby-området ska påbörjas under 2003. Kunskapen om kulturhistoriska värden i Visby ”yttre stad” samt i flerta-let tätorter är inte alls lika god som för Visby innerstad.
Ett fullgott planeringsunderlag saknas, vilket försvårar rådgivning, planering och utveckling.
Kulturmiljövårdsprogram: 1982 gjordes förarbeten för ett kommunalt kulturmiljövårdsprogram som dock ald-rig antogs. Materialet var en god sammanställning, som trots sin inofficiella status har kommit till praktisk nytta i utvecklings- och planarbete på Gotland. Ett aktuellt kul-turmiljövårdsprogram, helst genomfört som ett levande dokument för kontinuerlig avstämning och revidering, har i andra län varit ett framkomligt sätt att inkludera kulturmiljövård i den kommunala planeringen.
- för estetiska värden:
De estetiska värdena är svårhanterliga i planering, och resultaten i allmänhet inte av tillfredställande kvalitet.
De estetiska värdena har dock ett uttalat skydd i gällande lagstiftning. Enligt Plan- och bygglagen ska ny bebyg-gelse vara estetiskt tilltalande i sig och tillföra omgivande bebyggelse ett estetiskt värde. Det gäller även om- och tillbyggnader. Det är inte lagstiftningen i sig som utgör problemet utan snarare bristen på verktyg som stöder en adekvat och rättvis tillämpning av den.
Bristerna i tillämpningen ligger till stor del i avsaknaden av tillräckliga planeringsunderlag, estetiska program och estetiska ställningstaganden med avseende på nyexploa-teringar. Det saknas inventeringar och estetiska program för existerande estetiska och arkitektoniskt värdefulla områden på Gotland.
Det finns ibland en tendens till sammanblandning av de kulturhistoriska värdena med de estetiska värdena. Det är därför motiverat att skilja begreppen åt och arbeta med varje område för sig.
- för grön- och vattenområden i tätorter och tät-ortsnära områden:
Nulägesbeskrivningen är begränsad främst till att omfatta
Visbyområdet. Detta beror på att kunskaperna om nuläget i första hand finns där.
Det finns ett relativt stort bebyggelsetryck i Visby.
Förtätning är ofta ett bra sätt att bättre utnyttja tillgäng-liga materiella och tekniska resurser, men det är också viktigt att slå vakt om de värdefullaste grönområdena.
Under år 2000 gjordes en sammanställning av Visbys grönområden, områden utanför kvartersmark, och en värdering av deras betydelse för staden och dess invånare utifrån i huvudsak sociala och biologiska men i viss mån även kulturhistoriska aspekter. Arbetet med sammanställ-ningen har i stor utsträckning bestått i en uppbyggnad av en geografisk databas med sammanlagt 175 grönområ-den.
Syftet med sammanställningen av grönstrukturen i stan är att ge underlag för beslut om förtätning och utbyggnad inom Visby. Andra syften är att ge underlag för planering och skötsel av grönområden och i viss mån att lyfta fram och visa grönområdenas betydelse för människor.
Grönstrukturinventeringen tar dock inte ställning till skötsel eller hur grönområdena ska hanteras. Avsikten är att sådana avvägningar ska ske i samband med arbetet med en översiktsplan för Visby.
Uppdelat på Visby innanför och utanför innerstan, ut till gräns enligt karta (och utanför kvartersmark) kan följan-de arealer anges: Utanför innerstan finns ca 78 ha parker, ca 306 ha naturområden, ca 72 ha trafikgrönytor (ytor som har starka samband med vägar, parkeringsplatser o dyl.) och ca 63 ha av annan slags grönyta där delar kan ha park- eller naturområdeskaraktär). Totalt utgör detta ca 520 ha grönytor.
Det finns idag en hel del planlagd mark som upplevs som naturområden, på Österby industrimark ca 26 ha och på Terra Nova ca 11 ha. Därtill kommer naturligtvis icke planlagda delar av A7-fältet som i fördjupad översikts-plan pekats ut som områden för bebyggelse mm.
Utöver detta finns några lite större parker på kvarter-smark; Järnvägsparken 0,5225 ha, Säveskolan (Säves park) 1,462 ha, Desideriadungen 0,235 ha, Parken på kv.
Aspen 0,344 ha.
Den totala arealen utanför innerstan, i inventeringen, är ca 1560 ha, vilket betyder att ca 33% av ytterstadens yta är grönyta. I denna siffra ingår dock de icke detaljplane-lagda ytorna på A7-fältet. Andelen park i ytterområdet är 5 %. Därtill kan läggas att en stor del av denna parkareal utgörs av området runt ringmuren, områden som egentli-gen - sett till beläegentli-genheten - bör räkas innestan tillgodo.
Gravarna är ett av de områden som har en skötsel som ligger mellan park och naturområde/annan grönyta.
Arealen på gravarna (men ej inkl. palissaderna, strand-gärdet och parken i östra byrummet) är ca 16,5 ha.
I innerstan, inkl. strandpromenaden utanför muren, finns
10,4 ha parker och andra grönytor, d v s ca 16% park, där i stort sett alla grönytor har parkskötsel. Räknar vi gra-varna till innestan, vilket ur tillgänglighetssynpunkt kan anses motiverat, blir grönområdesandelen 42 % - varav huvuddelen är mycket attraktiv grönyta.
- för energianvändningen:
Gotlands kommun har antagit en rad planer och hand-lingsprogram som uttrycker kommunens mål och ambi-tioner inom energiområdet. Dessa är bl.a. följande:
• Världsarvet Hansestaden Visby inför 2000-talet, ett handlingsprogram med åtgärdsplan.
• Översiktsplan, Gotland Vision 2010
• Agenda 21 för Gotlands kommun, Ekoprogram och Kretsloppsplan, 1996
• Energiplan, Energi 2005, 1999
Dokumenten deklarerar var för sig energimålsättningar.
Det pågår arbete med energirelaterade frågor såväl internt inom kommunen som för Gotland i övrigt, vilket lett till att delar av ambitionerna, målen och åtgärderna är genomförda och uppnådda. Exempel på detta är kom-munens arbete med energieffektivisering av sina egna fastigheter respektive tillägget till översiktsplanen i form av den fördjupade översiktsplanen för vindkraft på södra Gotland. Inom vissa områden har mycket arbete utförts medan det inom andra ännu återstår mycket att göra.
Heltäckande kunskaper om det aktuella energiläget sak-nas i nuläget. Strategier, system och program för uppfölj-ning av gällande energimål saknas.
Med de redan antagna målformuleringarna blir det regio-naliserade delmålet en naturlig fortsättning på den gäl-lande energiplanen.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
De bebyggelseinventeringar som har genomförts på Gotland är i vissa avseenden föråldrade eller selektiva.
Samtidigt som regionen har en överblickbar storlek, sak-nas en tillräckligt aktuell och heltäckande överblick över regionens kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer.
För ett flertal byggnadskategorier med regional särprägel (t ex byggnader med agtak eller flistak, skolbyggnader, småindustrier mm) är kunskapsunderlaget aktuellt och tillfredsställande.
Riksintresseområden: Sedan riksintressena för kulturmil-jövården infördes 1987 (revidering 1997) har samhällsut-vecklingen medfört dels en i viss mån förändrad syn, men framför allt har exploatering inom riksintresseområden skett.
Det har i exploateringssituationer visat sig vara svårt att hävda och därigenom säkerställa riksintressenas kulturvär-den, inte minst de mer upplevelsemässiga värdena. Åsikter har förts fram att vissa områden inte (längre) håller måttet,
medan vissa anslutande eller utelämnade områden genom en återupptagen hävd etc har fått högre kulturvärden än vid urvalsprocessen 1987 och den senare revideringen.
Medeltida bebyggelse: Visbys medeltida bebyggelse har världsarvsstatus och är i de flesta fall byggnadsminne.
Kunskapen är god. När det gäller landsbygdens medeltida bebyggelse är ett säkerställande dock något mer ofull-ständigt och mindre betryggande.
Byggnadsminnen: Gotland har idag ca 365 byggnads-minnen, varav ca 260 stycken i Visby innerstad samt 2 utanför ringmuren. Skyddet enligt plan- och bygglagen, d v s i de kommunala planerna, är relativt svagt. För vissa stadsdelar utanför ringmuren finns ett svagt skydd i form av tilläggsbestämmelser till äldre detaljplaner.
Eftersom plan- och bygglagen är en exploateringsinriktad lag, där kontrollen sker i efterhand, kan kulturvärden spil-las utan möjlighet att återställa dem. För t.ex. kulturhisto-riskt värdefulla interiörer och invändig stomme erbjuder Plan- och bygglagen inget tillfredsställande skydd.
Ekonomibyggnader för jordbruket behöver inte tillstånds-prövas enligt plan- och bygglagen, vilket betyder att kul-turvärden inom jordbruksbebyggelse kan påverkas eller förloras genom exploatering eller rivning.
Länsstyrelsen och länsmuseet har en preliminär plan för ytterligare tänkbara byggnadsminnen, främst utanför Visby. Planen omfattar öns karaktärsbebyggelse samt de byggnadskategorier som tillsammans ska utgöra ett tvärsnitt av regionens äldre bebyggelse. För yngre bebyg-gelse (från ca 1945 och framåt) är planen inte heltäckan-de och en strategi för skydd av heltäckan-denna yngre bebyggelse saknas.
Buller
Buller kan sägas vara oönskat ljud. Det påverkar oss på olika sätt och har stor betydelse för vår hälsa och för möjligheten till en god livskvalitet. Buller kan medföra svårigheter att uppfatta tal och ge störningar i vila och sömn. Negativa effekter kan vara trötthet, stress, minskad koncentrationsförmåga, försämrad inlärningsförmåga och i svårare fall fysiologiska effekter t.ex. på hjärt- och kärlsystemet.
De största källorna till omgivningsbuller är olika tra-fikslag som vägtrafik och flyg. Trafikbuller upplevs ofta som det största lokala miljöproblemet. Buller uppkom-mer också från industriverksamheter och vindkraftverk. I tätorter kan även fläktar och ventilation vara störande.
Riktvärden för väg- och flygtrafikbuller: Regeringen har i proposition ”Infrastrukturinriktning för framtida
trans-porter” (prop. 1996/97:53) bl. a. behandlat långsiktiga riktvärden för trafikbuller och förslag till åtgärder för att på sikt minska buller invid infrastrukturen i befintlig bebyggelse. Riksdagen beslutade den 20 mars 1997 att anta infrastrukturpropositionen. Följande långsiktiga riktvärden ska gälla för trafikbuller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastrukturen:
I regeringens infrastrukturproposition anges även att ett program för åtgärder mot trafikbuller i befintlig bebyg-gelse bör genomföras för statlig trafikinfrastruktur där syftet är att på sikt uppnå riktvärdena inomhus. I åtgärds-programmen anges att i en första etapp (år 2007) bör åtgärder avse minst de fastigheter som exponeras för bul-ler vid följande nivåer och däröver:
- 65 dBA ekvivalentnivå utomhus för vägtrafikbuller - FBN 60 dBA utomhus för flygbuller när området
kon-tinuerligt exponeras för flygbuller.
- 80 dBA maximalnivå för flygbuller när området regel-bundet exponeras för bullernivåer i medeltal minst tre gånger per natt,
- 90 dBA maximalnivå för flygbuller när området regel-bundet exponeras för bullernivån dag-kvällstid - 100 dBA maximalnivå för flygbuller när området
regelbundet exponeras för bullernivån endast dagtid vardagar och enstaka kvällar
För flygplatser anges tillståndsvillkor exempelvis rörande bullerisolering vid tillståndsprövningen enligt miljöbal-ken.
Vägtrafikbuller: De trafikmängder som belastar vägar där kommunen är huvudman, ger i stort endast upphov till höga bullernivåer på de större gatorna i Visby såsom Söderväg, Solbergaleden, Österväg m.fl. Vidare
förekom-mer störande trafikbuller i Visby innanför stadsmuren och där framförallt på de gator där genomfartstrafik före-kommer.
En utredning från 1995 visar att ca 130 lägenheter i Visby är utsatta för en ekvivalent bullernivå på 65 dBA eller mer vid husfasad. Av angivna antalet lägenheter finns drygt 100 innanför Visby stadsmur. Ljudnivån är beräknad efter naturvårdsverkets anvisningar..
Gotlands Kommun respektive Vägverket kommer under 2004 att ta fram ett aktuellt trafikbullerunderlag för det kommunala och statliga vägnätet. Inventeringarna kom-mer att omfatta de bostäder där ekvivalentnivån över-stiger 65 dBA utomhus. Åtgärdsprogram kan därefter utformas för att minska bullerstörningarna till nivå med de långsiktiga riktvärdena för trafikbuller .
Förhållandena i Visby innanför stadsmuren måste särskilt beaktas. De förhållanden som råder där med de trånga gränderna, gatstensbeläggningarna och de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna ger att det i vissa lägen inte finns förutsättningar att tillämpa generella regler. En stor fråga i dessa sammanhang är just gatubeläggningen, i många fall storgatsten, som ger höga bullernivåer. De ortsspeci-fika förhållandena måste i dessa fall särskilt beaktas och eftersträvade bullernivåer anpassas.
Fakta Riktvärden för trafikbuller
Riktvärden som normalt inte bör överskridas vid nybygg-nation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnybygg-nation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:
- 30 dBA ekvivalentnivå inomhus - 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid - 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) - 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
För utomhusnivå avses för flygbuller FBN 55 dBA.
Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikin-frastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till de nivåer enligt ovan bör inrikt-ningen vara att inomhusnivåerna inte överskrids.
Flygbuller: Visby flygplats är miljöprövad vilket är för-knippat med skyldigheter och rättigheter. Luftfartsverket håller på att ta fram område för riksintresset Visby flygplats som motsvarar bullerstört område. Inom ”bul-lermatta-området” är möjlighet till nybyggnation mycket begränsad. Luftfartsverket har även skyldighet att åtgär-da befintliga bostäder som är bullerstöråtgär-da. Överprövning pågår i denna fråga.
Inomhusbuller: För drift av bostadsfastigheter förekom-mer olika installationer som alstrar buller, exempelvis fläktar, kompressorer, värmeväxlare och transformatorer som placeras på fasader, tak och/eller direkt på marken och därmed kan utgöra en störning för den omgivande bebyggda miljön. Även lågfrekvent ljud och buller, som bl.a. sprids genom mark och byggnadsstommar, är ett särskilt problem som uppmärksammats på senare tid, särskilt i det äldre byggbeståndet. Miljö och hälsoskydds-nämnden kan med stöd av miljöbalken kräva åtgärder för att minska störningarna.
Buller från verksamheter: Bullerstörningar kan förekom-ma från en mängd olika typer av verksamheter t ex kros-sar, skjutbanor, verkstäder, större industrier. Närboende kan störas av buller från olika arbetsmoment, maskiner fläktar m m. Bullerstörningar kan regleras av tillstånds- eller tillsynsmyndighet i villkor eller förelägganden.
Naturgrus
Syftet med delmålet är i första hand att långsiktigt skyd-da den ändliga naturresursen naturgrus, d.v.s. av natu-ren sorterade jordarter. Målet stödjer den övergripande
Syftet med delmålet är i första hand att långsiktigt skyd-da den ändliga naturresursen naturgrus, d.v.s. av natu-ren sorterade jordarter. Målet stödjer den övergripande