Kapitlet består av nedslag i olika offentliggjorda historiekulturella yttringar på två arenor. Den första kan beskrivas som statens i form av regeringssatsningar och riksdagsdebatt, den andra kan beskrivas som civilsamhällets. När det gäller den första arenan utgår undersökningen från fyra minnesceremonier som regeringen deltog i eller arrangerade. Att jag har tagit denna utgångspunkt i kontextkapitlet kan motiveras med två omständigheter. Den första handlar om tilltalet. Av alla historiekulturella yttringar i ett samhälle vid en given tidpunkt är det relativt få – vid sidan av den offentliga historieundervisningen – som har ”allmänheten”, ”medborgarna” eller ”folket” som adressat. I demokratier tenderar minnespolitiska satsningar också bli en akt där regeringen både talar ”till” folket och ”för” folket, i folkets namn.388 Minnesceremonin blir en historiekulturell yttring vars komplexitet i det avseendet påminner om den aspekt av skolans historieundervisning som handlar om kollektivt memorerande. Även när det gäller skolan framhåller ofta staten sitt behov av att upplysa om det förflutna och skapa grund för en värdegemenskap i samhället.389 Den andra omständigheten är att de fyra minnesceremonierna hade en tematisk närhet till det som studerades i fallstudiens klassrum: alla handlade om minnet av förflutna krig och/eller bemästrade diktaturer, tre av dem var direkt knutna till ”katastrofernas århundrade”.
Civilsamhällets arena undersöks i ett ”rikstäckande” dagstidningsmaterial med relativt stor spridning, framför allt i de tre storstäderna vid denna tidpunkt.390 Också i detta material blir en första utgångspunkt de fyra minnesceremonierna, men nu ur ett mottagarperspektiv.391 På båda arenorna utforskas dessutom andra frågor där förbindelsen mellan det förflutna, nuet och framtiden står i centrum och som innehållsligt och/eller tematiskt anknyter till det som behandlas av elever och lärare i fallstudiens klassrum på ”Storstadsskolan”. Det gemensamma i materialet är alltså tolkningarna av Sveriges historia, samtid och framtid i nyhetsflöde och debatt under andra halvåret 2009. Det är också dessa flertemporala tidsperspektiv som gör dem möjliga att tolka som historiekulturella yttringar.
388 Aronsson (2004) s. 85–94, 183–192; Löfström (2011) s. 65–68.
389 Barton & Levstik (2004) s. 22; Seixas (2018) s. 273f; Grever & Adriaansen (2017) s. 79.
390 Dagpresskollegiet (2015 [digital referens]).
391 Tidigare forskning har visat att tidningarna är nödvändiga för att minnesceremonier ska ”nå ut” och få publik. Reportage och debatt i tidningspress och andra medier kan därför också betraktas som en del av minnespolitiken, både som en avsedd effekt, men också som något som delvis ligger utanför arrangörens kontroll. Jfr Johansson (2001) s. 167–182, 414–422; Rodell (2002) s. 217–229; Samuelsson (2005) s. 25f, 77, 125. Jfr Kansteiner (2002) som hävdar att de flesta minnespolitiska satsningar blir föga framgångsrika ur arrangörssynpunkt.
101 Metodiska överväganden och tillvägagångssätt
Kapitlets källmaterial ska alltså betraktas som ett ”riktat urval” i det undersökta materialet.392 Urvalet kan också beskrivas i linje med den hermeneutiska tolkningsramen. Det innebär att jag utgått från den teoretiskt grundade ”misstanken” om att det skulle kunna finnas motsvarigheter till klassrummets behandling av det förflutna i andra historiekulturella yttringar vid samma tidpunkt.393
Tidningsmaterialet har hämtats genom sökningar i ett digitaliserat papperstidningsarkiv.394 Utgångspunkten har varit en uppsättning sökord som aktualiserats tematiskt/och eller innehållsligt i klassrummet och koncentrerats till andra halvåret 2009, den tid då jag genomförde fallstudien i klassrummet.395
År 2009 i en nyhetskrönika – en kort historisk bakgrund
Innan jag presenterar analysen av de historiekulturella yttringarna tecknas här en kort nyhetskrönika för året, motsvarande några relaterade ”inrikes-” och ”utrikesnyheter”. För den som läste dagstidningarnas internationella nyhetsbevakning kunde 2009 beskrivas som det år då Barack Obama tillträdde som president i USA, förklarade ”kriget mot terrorismen” som avslutat, påbörjade tillbakadragandet av trupper från Irak, höll ett försonande tal i Kairo riktat till världens muslimer, utökade den militära närvaron i Afghanistan och fick Nobels fredspris. När det gäller krig och konflikter dominerades rapporteringen året efter Rysslands angrepp på Georgien av det hastigt uppblossade och avslutade Gazakriget mellan Hamas och Israel. I Europa var 2009 det år då EU:s nya fördrag om medlemsstaternas förhållande till de centrala funktionerna i Bryssel, det så kallade Lissabonfördraget, till slut trädde i kraft.396
När det gäller världsekonomin var den ”globala finanskrisen” det som fick störst utrymme i pressen. I Europa steg den genomsnittliga arbetslösheten till den högsta på decennier. Särskilt illa drabbades länder som Spanien och Grekland. Också i USA,
392 Bryman (2008) s. 392.
393 Jfr Alvesson & Sköldberg (2008) s. 59.
394 Mediearkivet/Retriever (2017- [digital referens]). Sökningen begränsades till digitaliserade papperstidningstexter i kategorin ”storstadspress”: Aftonbladet (AB), Expressen (Expr), Dagens Industri (DI), Dagens Nyheter (DN), Göteborgs-Posten (GP), Metro [riksupplagan], Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS). För Expressens del handlar det också om Göteborgs-Tidningen (GT) och Kvällsposten, vilka vid tidpunkten var tidningens Göteborgs- respektive Malmöupplagor. I de fall texten hämtats från dessa utgåvor uppges detta.
395 Följande sökord användes enskilt och/eller i kombination: ”Märkesåret, 1809, Afghanistan, 30-talskris, börskrasch, SAAB, Volvo, första världskriget, Versaillesfreden, Volvo, Sverigedemokraterna, fascism, nazism, kommunism, stalinism, Gdansk, Berlinmuren, minnesdagen, Molotov-Ribbentrop, minaretförbud, klimathot Cop 15; Köpenhamn, terror. Sökkriterierna ska alltså betraktas som starkt selektiva och som genvägar till texter som tematiskt och/eller innehållsligt anknöt till sådant som omtalades i klassrummet.
102
där krisen inletts i september 2008 , var utvecklingen fortsatt dyster medan tillväxten i den kinesiska ekonomin var fortsatt stark.397 Ett hot av helt annat slag, och som fick stor uppmärksamhet under året, var den så kallade ”svininfluensan”, A/H1N1-viruset. Utbrottet skedde i Mexiko i april men spridningsvägarna var snabba, först till Nordamerika och därefter till Europa. I juni förklarade WHO att det var en global pandemi sedan den också spridit sig till resten av världen. Man fruktade en parallell till spanska sjukan med många miljoner döda och ett omfattande vaccinationsprogram sattes in i många länder. Först i slutet av året stod det klart att farhågorna inte besannats. En än mer allvarlig och djupgående framtidsfråga synliggjordes genom förberedelserna för ”Cop 15”, det stora internationella klimatmötet i Köpenhamn i december.398
2009 i Sverige: kris, nya partier och EU-ordförandeskap
Även i Sverige var den pågående finanskrisen en viktig och återkommande punkt i nyhetsrapporteringen, även om intensiteteten i storstadstidningarnas rapporter minskade över tid.399 Arbetslösheten steg till drygt 8 % och antalet varsel om nya uppsägningar var den högsta sedan 1970-talet.400 Frågan om framtiden för bilföretagen Volvo och SAAB var ett av de tydligaste tecknen på krisen här. Det största problemet gällde SAAB där den amerikanska huvudägaren GM ville sälja företaget, alternativt lägga ned tillverkningen helt. För Volvo personvagnar var frågan om en ny kinesisk huvudägare en lösning som diskuterades under hösten, men det definitiva beskedet om affären dröjde. Oron kring de båda bilföretagen gällde också deras många underleverantörer, framförallt i Västsverige.401
Den ekonomiska krisen påverkade också andra sektorer i samhället. En effekt var antagligen att den smarta mobiltelefonin fick ett relativt svagt gensvar hos konsumenterna, ett år efter den första lanseringen av Iphone. För många var den helt enkelt för dyr. 2009 kan annars ses som något av ett genombrottsår för nya digitala kommunikationsformer. Det märks genom att ord som ”följare”, ”mobilroman” och ”tvittra” (i flera fall stavat så) hörde till några av årets ”nyord” i tidningarnas
397 Hillbom (2010) s. 226f.
398 NE (2010) loc. cit.
399 Ordet ”finanskrisen” förekom i sammanlagt 5979 artiklar i storstadstidningarna under 2009, flest gånger under januari med 775 artiklar, för att sedan minska till 311 i december. Källa: Mediearkivet/Retriever (2017- [digital referens]) Hämtad 2018-11-10.
400 Alm (2010) s. 230f.
103
summerande årskrönikor.402 Ett annat tecken var att det fanns anledning att fortfarande förklara fenomen som Facebook, YouTube och Twitter för tidningarnas läsare.403 Allt fler svenskar (drygt 60 % i snitt, ca 80 % av ungdomarna) använde enligt en årligen återkommande undersökning visserligen internet dagligdags i Sverige. Det mesta skedde via fasta anläggningar i hemmen eller på arbetsplatser. 404
IT-utvecklingen fick också politiska konsekvenser. Barack Obama blev omtalad för sina omfattande valkampanjer i sociala medier under presidentvalet 2008 och under våren mobiliserade också svenska politiker för att nå ut till väljare denna väg. Man talade om ”att göra en Obama” både i Europavalet och inför riksdagsvalet 2010.405 Ett annat exempel på informationspolitikens betydelse var att det nybildade Piratpartiet kom att få 7 % av rösterna och ett av de svenska mandaten i Europaparlamentsvalet i maj.406 En förklaring till framgångarna var missnöje med ny lagstiftning på IT-området.407 Större uppmärksamhet fick emellertid Sverigedemokraterna som hamnade ovanför riksdagsspärren i allt fler opinionsundersökningar.408 Redan i Europavalet fick partiet 3,3 % men under hösten ökade sifforna i opinionsmätningarna till som högst 7,7 %.409 Den dagspolitiska diskussionen i tidningspressen kretsade inte sällan kring frågan om vad som skulle hända om partiet verkligen fick representation vid nästa riksdagsval. Ett problem som uppmärksammades var partiets förväntade vågmästarställning.410
Flera av de beslut som togs under den borgerliga alliansregeringens tredje år väckte debatt. Värnpliktsförsvaret lades i malpåse i juni trots stort motstånd från oppositionen.411 Regeringen kom också att kritiseras för beslutet i november att
402 ”2009 började svenskar sprita - Nya orden handlar om svininfluensa, spikmatta och teknikutveckling” KvP; ”Kan du glosorna?” AB; ”Några nya ord” DN, samtliga 2009-12-31. Jfr Albertsdóttir (2010) s. 214.
403 Albertsdóttir loc. cit.
404 Findahl (2009 [digital referens]) s. 5, 10–15.
405 Albertsdóttir a.a. s. 214.
406 Oscarson (2010) s. 223.
407 Demker (2010) s. 224f. Missnöjet gällde enligt Demker ”IPRED-” och ”FRA-lagen” samt de fällande domarna i målet mot fildelningssajten ”Pirate Bay”.
408 Partiet omnämndes så gott som dagligen i pressen. I storstadspressen handlar det om 1867 träffar i artiklar 2009-01-01 till 2009-12-31, en siffra som kan jämföras med Piratpartiets 982. Mediearkivet/Retriever (2017- [digital referens]) Hämtad 2018-11-10.
409 AB, SvD och GP 2009-11-15; DN 2009-11-21; Expr 2009-12-02; DI och SDS 2009-12-11; GP och SvD 2009-12-13; DN 2009-12-18; SvD 2009-12-20; DN 2009-12-27.
410 Av de 1867 artiklarna i storstadspressen nämnde 127 partiets tänkbara vågmästarställning Mediearkivet/Retriever (2017- [digital referens]) Hämtad 2018-11-10. Se exempelvis Olle Lönnéus, ”I valkampen blir alla folkhemskramare”, SDS 2009-09-29 och Karin Eriksson och David Baas, ”Nobbas trots väljarstödet”, Expr 2009-10-16.
104
miljögodkänna den ryska gasledningen Nordstream genom Östersjön.412 En större samsyn rådde om Sveriges utökade medverkan i ISAF, den internationella truppstyrkan i Afghanistan. Här var endast Vänsterpartiet helt emot, medan den övriga oppositionen var splittrad.413 Än större konsensus rådde kring beslutet att införa könsneutral äktenskapslag i Sverige, vilket alla partier utom Kristdemokraterna stödde.414 Att Sverige andra halvåret 2009 var ordförandeland i EU innebar bland annat att den svenska regeringen fick ansvar att företräda unionen vid klimatkonferensen i december, men också att representera Europa i andra sammanhang, exempelvis vid höstens sameuropeiska satsningar på historiska minnesarrangemang.415