Fram till modern tid var samhället således organiserat efter hushållsprinci-pen med en husbonde som förestod och representerade hushållet. Hus-bonderätten betecknade de rättigheter och skyldigheter den manlige hus-hållsföreståndaren hade. Det ålåg honom att upprätthålla lag och ordning inom sitt hushåll och att fullgöra plikter och uppbära rättigheter utåt mot samhället. Husbondemyndigheten var samtidigt grunden för politiskt infly-tande. Den grundläggande doktrinen inom husbonderätten var kravet på lydnad inom hushållets hierarki. Lydnaden var obetingad, vilket innebar att i stort sett alla fordringar från hushållets överhuvud skulle åtlydas.95 Alla former av protester mot husbondens myndighet straffades stängt. Att sätta

93 Gudrun Nordborg, 2002, s. 186.

94 Den politiska debatten behandlas också i Marie Lindstedt Cronberg, ”Husbondeväldets undergång. Retoriken och metaforiken i 1800-talets politiska debatt”, 2006.

95 Denna framställning bygger på den danska historikern Anette Faye Jacobsen som gjort en omfattande analys av husbonderätten för danskt vidkommande i Husbondret. Rättighetskulturer i Danmark 1750–1920. Någon motsvarande forskning har inte gjorts för svenskt vidkom-mande. Se särskilt s. 34.

sig upp mot sin husbonde med vanvördiga ord eller åthävor var belagt med fängelsestraff, och okvädningsord mot husbonden straffades med dubblade böter jämfört med okvädningar generellt, och slag riktat mot husbonden straffades enligt lag med stränga kroppsstraff eller fängelse vid vatten och bröd.96 Samhället stöttade således husbondemakten med stränga lagar. Att sätta sig upp mot husbondeauktoriteten uppfattades som ett hot mot själva samhällets bas.97

Det är alltså i denna vidare kontext vi skall betrakta mannen och hans relation till hustrun historiskt sett, en relation som således skiljer sig mar-kant mot den moderna eftersom mannens roll som husbonde rymde så mycket mer. Husbonderätten står central fram till mitten av 1800-talet.

Det moderna familjebegreppet som omfattar mannen, hustrun och deras barn är av relativt sent datum. Under exempelvis 1600-talet kunde, enligt SAOB, begreppet ”familj” beteckna hela hushållet med betjäning, husfolk och underlydande. Successivt går utvecklingen mot den moderna definitio-nen av familj där kärnfamiljen skiljs ut och hamnar i fokus. Den danska historikern Anette Faye Jacobsen har i sin studie av husbonderätten i Danmark visat hur ett skifte härvidlag ägde rum i den rättsliga diskursen.

Genom den ”historiska skolan”, med Friedrich Carl von Savigny (1779–

1865) som ledande figur, avlöstes 1700-talets pliktbaserade rättslära av en betoning av den enskilda människan. Familjerelationerna betraktades av Savigny på ett nytt sätt, som väsenskilda från de övriga och som en helt annan typ av rättsrelation. Mannen, hustrun och deras barn kom nu att skil-jas ut från övriga medlemmar i hushållet. För husbonden kom därmed två typer av relationer att bli skarpt åtskilda – den ena var den kortvariga, kon-traktsmässiga relationen till tjänstefolket och den andra sidan var de famil-jemässiga relationerna.98

96 Se Missgärningsbalken i 1734 års lag 15:2, 15:3, jämfört med 1833 års tjänstehjonsstadga.

97 Anette Faye Jacobsen visar att sådant även i Danmark betraktades som mycket allvarliga händelser som straffades med vatten och bröd-fängelse eller arbete i tukt- eller förbättrings-hus. Jacobsen, 2008, s. 168.

98 Anette Faye Jacobsen, 2008, s. 245 ff. Angående Historiska skolans inflytande i Sverige se Sundberg Fr. Eddan t. Ekelöf, 1978, s. 163-186.

Med en ny fokusering på individen kom hustrun och barnen och deras bristande rättstrygghet att uppmärksammas i samband med 1800-talets om-fattande översyn av lagstiftningen i Sverige. Hustrun och barnen hade be-funnit sig under mannens husbondevälde liksom tjänstefolket. I takt med att både äktenskapsrelationen och tjänsterelationen började uppfattas som frivilligt ingångna kontrakt mellan fria individer ifrågasattes den patriarkala makten i relationen. Med dessa nya synsätt kom husbondens rätt att aga sitt tjänstefolk att livligt diskuteras i den svenska riksdagen runt mitten av 1800-talet. Det var först nu som husbondens rätt att fysiskt bestraffa ifrå-gasattes politiskt.

Hustruns position i hushållet hade dock varit en annan än tjänstefolkets och inneburit att även hon haft en myndighet gentemot anställt tjänstefolk och kunnat inträda i husbondens ställe vid hans frånvaro.99 Hon var under-ställd maken men överordnad tjänstefolket.

Denna sida av äktenskapet, som en hierarkisk relation inom ett hushåll, har varit av betydelse för hur mannens våld mot hustrun uppfattats – som en integrerad del i hans husbondemakt och som medel för att upprätthålla ordning inom sitt hushåll. Faye Jacobsens undersökning av husbonderätten i Danmark visar att husbondens våld mot tjänstefolk sällan rättsliggjordes i 1700- och 1800-talets Danmark och att målen inte innehåller något allmänt fördömande av våld mot tjänstefolket när det förekommer.100 Någon grund för fördömande existerade inte eftersom husbondens rätt att bestraffa var sanktionerad i gällande förordningar. I Sverige avskaffades husagan för vuxet tjänstefolk 1858.101 Denna lagändring och förändring i attityden till husaga bör ha inverkat även på inställningen till mannens rätt att aga hust-run såsom en fullvuxen medlem i hushållet. Ett par år senare, 1861, krimi-naliserades allt våld mellan äkta makar i Sverige.

99 Se t.ex. Anna Hansen, 2006, s. 13f; Gudrun Andersson, 1998, s. 138.

100 Anette Faye Jacobsen, 2008, s. 175.

101 Marie Lindstedt Cronberg 2006; Hilding Pleijel, 1961. I Danmark avskaffades husagan 1846 för manligt tjänstefolk över 20 år och för kvinnligt över 16. Se Anette Faye Jacobsen, 2008, s. 241.

Våld mellan makar enligt 1734 års Missgärningsbalk och

I dokument Med våldsam hand : hustrumisshandel i 1800-talets Sverige. En studie av rättsliga, kyrkliga och politiska sammanhang (sidor 45-48)