Hustrumisshandel i 1800-talets skilsmässostatistik

I dokument Med våldsam hand : hustrumisshandel i 1800-talets Sverige. En studie av rättsliga, kyrkliga och politiska sammanhang (sidor 65-68)

Möjligheten att varaktigt bryta förbindelsen med förövaren har sällan varit en realitet för våldsutsatta kvinnor förrän i modern tid. Skilsmässor har va-rit tillåtna i Sverige från 1500-talets reformation och framåt men skälen för att beviljas skilsmässa har varit noga reglerade och misshandel utgjorde inte en lagstadgad grund för skilsmässa. Vid misshandel och mordförsök kunde hustrun dock ansöka om skilsmässa via kunglig dispens från 1600-talets slut och framåt. Ivar Nylanders genomgång av de kungliga dispenserna vi-sar att våld som skillnadsgrund varit sparsamt förekommande och då vanli-gen rubricerats som osämja. Det är först från 1831 och framåt vi har tryckt rikstäckande statistik att tillgå.

Genom 1810 och 1860 års förordningar ökade möjligheten att uppnå skilsmässa vid våld (se kap. 4).139 Men trots dessa reformer var det få äkten-skap som årligen upplöstes genom skilsmässa under 1800-talet.140 (Se tabell 1.) Påpekas bör dock att den statistik som finns att tillgå avser skilsmässor där makarna begärt skiljebrev av konsistorierna. Äktenskapsskillnader som beviljats av domstol eller Kungl. Maj:t men där makarna underlåtit att begä-ra skiljebrev bortfaller. Skiljebrevet var den formella bekräftelsen på skils-mässan och ett nödvändigt dokument för möjlighet till omgifte.

139 Årstrycket, Kongl. Maj:ts nådiga Förordning […] den 27 April 1810 samt Förordning den 20 november 1860. Se även Georg Stjernstedt, 1934; Marie Lindstedt Cronberg 2004.

140 För en kritisk diskussion kring den officiella skilsmässo- och äktenskapsstatistiken se Christina Eriksson, 1996.

Tabell 1 Med skiljebrev upplösta äktenskap i hela riket, 1831–1900, i årligt me-deltal

1831–1855 108

1846–1850 114

1851–1855 116

1856–1860 125

1861–1865 136

1866–1870 124

1871–1875 175

1876–1880 210

1881–1885 219

1886–1890 249

1891–1895 296

1896–1900 380

Källa: Bearbetning av statistik hämtad ur: Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Be-folkningsstatistik, Tabellkommissionens underdåniga berättelse för åren 1851–1855 tab. 8, s. VII; Bidrag till Sveriges officiella statistik, A, Befolkning, Statistiska Central-byråns underdåniga berättelse för åren 1856–1860; samt a.a. respektive år 1861–1870;

Sveriges officiella statistik i sammandrag, åren 1870–1906.

Under 1800-talets första hälft uppgick antalet skilsmässor i Sverige till drygt 100 per år. Från 1870-talet och framåt låg skilsmässorna på en högre nivå, runt 200 skilsmässor om året, för att åter stegras på 1890-talet. Det största antalet äktenskapsskillnader under seklet noterades år 1898 då 409 äkten-skap upplöstes genom skiljebrev. Mot dessa 409 äktenäkten-skapsskillnader kan dock ställas de 23.065 äktenskap som samma år upplöstes genom döden.141 Fortfarande kring sekelskiftet 1900 gällde alltså i hög grad det avlagda löftet

”tills döden skiljer oss åt”. Som jämförelse uppgick antalet skilsmässor i Sverige år 2000 till 21.502.142

1800-talets statistik redovisar även fördelningen mellan olika skils-mässogrunder (se tabell 2). De två ursprungliga, lagstadgade skilsmässo-grunderna, egenvilligt övergivande och horsbrott, förblev de dominerande skilsmässogrunderna även under 1800-talet. Dessa skäl var också enklast att åberopa då de utgjorde den snabbaste vägen till äktenskapsskillnad genom

141 Sveriges officiella statistik i sammandrag, 1903, s. 6 tab. 9.

142 Statistisk årsbok för Sverige, 2002.

dom i världslig rätt följt av utfärdande av skiljebrev efter ansökan hos domkapitlet.

Tabell 2 Grunder för utfärdande av skiljebrev, 1837–1877, hela riket*

Orsak antal

Egenvilligt övergivande 2 620 (1.690 m. o. 930 kv.)

Horsbrott 1 452

Slöseri, dryckenskap, våldsamt sinnelag o.

stridighet i lynne o. tänkesätt 624 (126 m. 52 kv. 446 båda)

Nesligt brott 345

Galenskap 123

Lägersmål m. annan före vigseln 56

Livstids fängelse 41

Stämpling mot makes liv 14 (12 m. o. 2 kv.)

Obotl. sjukdom 11

Tvegifte 1

Summa: 5 287

Källa: Bidrag till Sveriges officiella statistik, B, Rättsväsendet, för år 1877. Tabell nr 23, s. 99 i bilagorna.

*Tabellen avser endast upplösning av äktenskap fullbordade med vigsel.

Den gamla lagstadgade rätten till skilsmässa vid egenvilligt övergivande, som tidigare behandlats strängt, började under 1800-talet utnyttjas av män-niskor på ett annorlunda och standardiserat sätt för att erhålla skilsmässa.

Det egenvilliga övergivandet utvecklades till en form av tillfälliga utlandsre-sor, där man via brev deklarerade sin avsikt att inte återkomma och fortsät-ta äktenskapet. Som framgår av sfortsät-tatistiken var det dock främst män som

”egenvilligt” lämnade äktenskapet.143

Hur många äktenskap upplöstes då på grund av mannens våld mot hustrun? Den statistik som trycktes under 1800-talet särredovisar inte våld som skillnadsgrund, och lämnar därmed inget direkt svar på frågan. Äkten-skap som upplöstes på grund av mannens våld mot hustrun sorterade i sta-tistiken under kategorin ”slöseri, dryckenskap och våldsamt sinnelag”, samt

”stridighet i lynne och tänkesätt”. För hela kategorin uppgick de beviljade

143 Se Marja Taussi Sjöberg, 1986, s. 106.

skilsmässorna till ca 15 om året under perioden 1837–77 och de utgjorde 12 procent av det totala antalet beviljade skilsmässor. Antalet skilsmässor med hustrumisshandel som grund bör därmed ha varit få. En genomgång av skiljebreven i domkapitlet i Lund utfärdade under tioårsperioden 1861–

70 visar exempelvis att endast 4 av de 289 utfärdade skiljebreven explicit omnämner misshandel som grund för beviljandet av skilsmässan.144 Skilje-breven är dock en dålig värdemätare på hur ofta våld i verkligheten legat till grund för ansökan om äktenskapsskillnad. Skiljebrev som utfärdades på grund av ”oenighet i äktenskapet” kan i många fall ha inkluderat vålds-handlingar och givetvis kan även en förrymd hustru ha flytt undan våld.

Väsentligt i sammanhanget är att våld sällan synliggjordes i samband med skilsmässor och inte heller lyftes fram som en lagstadgad skilsmässogrund av statsmakten.

Den lilla kategorin stämplingar mot makes liv innehöll sammantaget 14 fall under fyrtioårsperioden 1837–77. Tolv män hade utgjort ett hot mot sina hustrurs liv medan två kvinnor stämplat mot sina mäns liv.

Den låga förekomsten av skilsmässor under 1800-talet visar att skils-mässa var en extraordinär händelse. Den ideologiska, religiöst grundade fö-reställningen om äktenskapet som livslångt och som ett löfte till Gud och församlingen har utgjort en starkt tillbakahållande faktor liksom de konkre-ta svårigheterna att erhålla skilsmässa på laglig väg. Förutom religiösa vär-deringar och rättsliga och byråkratiska hinder fanns givetvis också ofta ekonomiska tvingande skäl för kvinnor, och män, att stanna kvar i sina äk-tenskap liksom omtanken om barnens uppfostran och försörjning.

Hustrumisshandel och hustrumord i 1800-talets

I dokument Med våldsam hand : hustrumisshandel i 1800-talets Sverige. En studie av rättsliga, kyrkliga och politiska sammanhang (sidor 65-68)