Intervju med Jan Eric Landh, Västergatan

Alex: Jag har lagt upp intervjun så att vi tänker separera Västergatan och Västeråsvägen. Jag tänkte börja med Västeråsvägen, sen kan det vara så att du automatiskt kommer in på

Västergatan, men då har vi i alla fall försökt separera vägarna så gott vi kan. Alex: Vilken roll har du haft i ombyggnationen av Västergatan?

Jan Eric: På Västergatan var jag chef för projektavdelningen som stod för projekteringen. Det var dock ett skede innan dess som jag inte var med. Jag var inte anställd inom kommunen från början men Västergatan startade som ett projekt ihop med Länsstyrelsen för att få fram en idé kring hur vackra infarter bör se ut. Så Västergatan startade som ett rent estetiskt projekt, sen byggde man in trafiksäkerhet och gjorde en mer komplett syn på vägen. Jag var inte med helt från början utan jag kom in i genomförandeskedet kan man säga, projektering och byggande.

Alex: Vad ser du att Västergatan har för värde för Eskilstuna som stad?

Jan Eric: Ja det är ju signalen in till Eskilstuna stad, man kan säga att det är dubbla nyttor med vägen. Dom som kommer som besökare första gången får en bild av kommunen genom den första kontakten (Västergatan) och det är ju viktigt att det första intrycket är snyggt. För dom som bor här, dom som pendlar och arbetar här blir det snabbt en vardag och där är det ju viktigt med god säkerhet, en god trygghet och en bra framkomlighet men även naturligtvis också estetiskt tilltalande.

Alex: Vad var det som var själva kärnan och vem var det som var drivande bakom ombyggnationen, var det Länsstyrelsen eller var det någon här i Eskilstuna?

Jan Eric: Det var nog den gamle gatuchefen Olle Sjöstrand som drev det här. Nu spekulerar jag lite så det är möjligt att du får kontrollera de här uppgifterna med Länsstyrelsen senare men jag fick känslan av att Länsstyrelsen stod för medlen medan det var Eskilstuna kommun och AQ Arkitekter som jobbade fram iden.

Alex: Om vi nu ska kunna definiera beställaren i det hela. Ser du det då som, det var inga politiker inblandade?

Jan Eric: Det var säkert en politisk process då också, men ofta går det till så att man får ett huvuduppdrag av politiken, antingen att genomföra en investeringsbyggnad, en byggnation eller att se över ett område och komma med förslag. Sen är det så i en kommun att syvende och sist är det alltid politikerna som tar det sista beslutet, det är dom som fördelar pengar och det är dom som lägger nivåerna för saker och ting. Man kan aldrig säga att det inte är politiker med, men det är alltid tjänstemän som har förberett någonting och ofta en arkitekt som i det här fallet lägger sin prägel på utformningen.

Alex: Vilka krav kände du när du kom in i det här, du kom ju in i utförandeprocessen. Fanns det några uppsatta krav eller mål på hur vägen skulle bli förutom det du berättade förut. Du

dom gå själva? Är det säkra korsningar? Får vi ner hastigheten? Trots att vi hade trafiksignal- ledande korsningar här så var tre av dom här korsningarna bland de tio mest olycksdrabbade i Eskilstuna kommun.

Alex: Hur tycker du att ni lyckades uppfylla dom här målen? Upplever du att ni har lyckats bygga bort det som ni såg som ett problem innan ombyggnaden?

Jan Eric: Det är ett mycket lugnare tempo nu och vi ser ju också på olycksstatistiken att det har blivit bättre men framför allt så ser man att det är ett lugnare tempo. För trots att det var signalreglerat och man hade så kallat samordnad signal var det alltid några som låg på slutet som skulle gasa på lite extra föra att hinna med den gröna vågen så det blev ändå en ojämn trafikrytm, Det är också många som inte ser signalerna och gör rödljuskörningar eller liknande. När trafikljusen gick sönder, märktes det genast i olycksstatistiken. En

cirkulationsplats däremot fungerar dygnet runt, det är en funktion som inte är beroende av teknik. Och även om det sker olyckor i en rondell så är det mycket sällan det blir några personskador.

Alex: Under den här förändringsprocessen, hur informerades brukarna och dom boende efter Västergatan enligt din vetskap.

Jan Eric: Tänker du på genomförandeprocessen då? Ja okej. Vi hade en hög ambitionsnivå och åren innan hade vi byggt Hamngatan. Vi fick väldigt mycket kritik och det var mycket insändare i tidningen som tyckte det var helt korkat att minska en fyrfilig gata till tvåfilig. Ska man satsa så här mycket pengar på en gata när man har brister i skola och omsorg. Så inför Västergatan sa vi att nu ska vi informera ordentligt, bland annat hade vi väldigt mycket annonser i tidningar, vi ordnade också stormöten där vi då skulle informera folk men det blev en riktig flopp. Det kom en person som egentligen hade gått fel och vi var väl fem tjänstemän där som hade tänkt informera. Vi analyserade det efteråt och kom fram till att det ändå hade gått ut väldigt mycket information. Det hade stått en modell nere på biblioteket, vi hade en utställning där under hela processen. Där fanns tidplaner och hur arbetet fortgick. Vi fick förvånansvärt lite frågor under den här Västergateprocessen och det verkade som om byggnationen av Hamngatan hade gjort att man vant sig på något sätt. Vi såg också att informationen, om att välja andra vägar, gick fram då den sjönk under byggnadstiden, man hittade andra vägar. Vi såg heller inte att alla hade bytt till samma väg utan det hade spridit sig jämnt. Det är väl det vi märker med alla byggnationer egentligen. Bara vi går ut i tid och talar om så anpassar sig folk väldigt fort och hittar alternativa vägar.

Alex: Har du hört någonting, om hur de boende informerades under planeringsstadiet av ombyggnaden

Jan Eric: Nej det kommer jag inte ihåg, men man kan säga att när vi använde det här, att det var en gammal idé så hade vi inte så mycket nytta av det egentligen så att vi startade

informationen från noll vid genomförandetstadiet. Det var en tid mellan det projektet och till dess att vi satte igång genomförandeprocessen så det blev en avbruten process. Sen tror jag också att sen den tiden då Västergateprojektet pågick så har vi lärt oss rätt mycket i branschen om information, informationsnivån är mycket högre idag än vad den var någonstans under de här projekten.

Alex: För att återkoppla, om du hade gjort en sådan här förändring idag, hade du gjort informationen något annorlunda eller är du nöjd som det var eller tycker du att vi kanske borde ha gjort så här istället och har du den känslan att de boende är nöjda med

Jan Eric: Ja jag tror det och det enda jag kan grunda det på är att vi fick väldigt få negativa synpunkter och frågor. Även efteråt har det varit väldigt få synpunkter och väldigt få

insändare. Om det är så att folk tycker att dom har fått dålig information så har det inte gått fram till oss i alla fall. Vi hade ju utställningen på biblioteket under hela tiden och på det här informationsmötet då vi gick och lade lappar i folks brevlådor då kom det i princip inga människor alls. Det tolkar jag som att folk har den kunskapen dom vill ha, man förväntar sig inte mera information.

Alex: Hur reagerade media bortsett från insändarsidan på förändringen av Västergatan? Jan Eric: Generellt är det så att tidningarna skall ha en kritisk synpunkt på saker och ting. Media var kanske mera kritiska när det gällde ombyggnaden av Hamngatan. Det var mindre negativt från pressen på Västergatan. Sen tycker vi det är bra med tidningarna, ta vårt senaste projekt Kyrkogatan som ni inte tittar på i och för sig. Där jobbar vi mycket med Internet, det vill säga alla nya metoder med informationstrafik. Vi har webbkamera och väldigt mycket information där, vi får ju hjälp av pressen genom att dom skriver mycket om det. Vi ser att tidningarna är en jätteviktig informationskanal. Även om det blir en negativ artikel om projektet så har det en relevans för oss, vi kan lämna in några synpunkter som

förhoppningsvis kommer i tryck också så att en konstruktiv debatt skapas. På så sätt får vi in båda sidor av det hela. Så är det med det här, en del tycker inte att vi ska bygga ut staden, andra tycker att det är helt bra som det är, medan andra tycker att det är en ständig utveckling, samhället utvecklas och då måste även gatunätet också utvecklas.

Alex: Ja jag tror att den mesta informationen är bra information inom rimliga gränser. Ni som satt här uppe på projektavdelningen, ni tjänstemän alltså. Innan Västergatan byggdes om, kan du peka på några saker som var riktigt bra och som kanske gjorde att ni drog er för att göra en förändring eller fanns det några saker som påskyndade ombyggnaden. Det var ju ett tag sen men då kan ju intrycken ha hunnit sätta sig och man konstaterar att det här var nog bättre förr, finns det några sådana tankar vad du vet bland tjänstemännen?

Jan Eric: Nej det kan jag inte se, jag kan dock nämna många saker som har blivit bättre. Alex: Hur tror du att de som bor efter Västergatan upplever vägen?

Jan Eric: Vi har märkt att vi har varit dåliga på att informera invånarna om vad som händer under byggnadstiden. Så där får vi mer reaktioner, att vi går ut och informerar om att så här ska det bli, det kommer att bli jättefint när det blir färdigt. Ja okej, men vägen dit då? Det skötte vi inte bra varken på Västergatan eller Hamngatan. Vi informerade att nu ska vi bygga i 1 år och en broschyr som visade hur det kommer att bli. Sådant lägger vi mer medel på nu. Jag kan tänka mig att de boende tyckte att det tog lång tid och att det var stökigt under tiden när trafiken flyttades och ibland kom närmare deras hus än vad den varit tidigare. Sen

slutresultatet så hoppas jag att de flesta tycker att det är bättre att bilarna kommer längre ifrån huset. Att dom har en mycket större fri yta framför sig nu än tidigare. Flera utav husen har till och med fått en liten tomtyta kring fasaden vilket även borde göra att klottret minskar.

Alex: Ja det ligger mycket i det du säger. Nu idag är vägen ombyggd och jag personligen tycker att den är estetiskt tilltalande men kan du se någonting som har blivit dåligt eller som

utan nu valde arkitekten att ha ytor, grusade ytor till exempel, som jag vet parksidan sliter med för att hålla ogräsfritt. Den här mittremsan mellan Gränsgatan och Idunplan var tänkt som en grusyta med vårlökar, tanken var också att den ytan skulle nyttjas av

utryckningsfordon. Stabiliteten skulle vara så att det gick att köra upp med tyngre fordon för att komma om bilarna då det är smalt på vägen med ett körfält, men då klarade inte

blommorna av det och då måste man göra någon blandning av det där. Så det här blev en riktig pannkaka av allt. Det vart inte bra alls, det kom inte upp några lökar det första året och trots att arkitekten ändå tyckte att det var fint med grus i mitten så valde vi att lägga gräs som det är nu idag. Det har inte varit några rektioner från folk som tycker annorlunda vad jag vet än så länge. Sen är det smådetaljer, exempelvis så har vi då satt elskåp väldigt okänsligt mitt framför konsten i en av parkerna, hur man har tänkt till när man har ritat in det kan man fråga sig. Man har ritat elskåpet på en karta och sen har man byggt svamparna efter en annan karta, sånt där lider vi av, slutfinishen och samordningen kan förbättras helt enkelt.

Alex: Gångvägarna efter Västergatan, hade ni några tankar när ni utformade dom, fanns det några bakomliggande saker bakom att till exempel gångbanorna är relativt breda medan cykelbanorna är relativt smala och olika beläggningar på dessa eller har ni bara följt givna normer?

Jan Eric: Nej det här varierar i alla projekt och det senaste nu är att vi inte skiljer gång- och cykelvägarna alls utan man får lösa det här själv och det vet vi att många äldre upplever som otryggt att cyklisterna cyklar runt omkring dem. Det var även mycket diskussioner på den här östra sidan mellan Gränsgatan och Strandgatan, alltså vid kyrkan, där skulle man då gå genom den här portalen och då fick man inte plats med gång och cykel. Cykelbanan där, en cyklist när han kommer från Idunplan ska vika bort till Östergatan och sedan ta vägen in i

stadsparken och sen tillbaka. Nu har jag inte sett många som cyklar på den sidan utan

förmodligen så löste det sig med att dom flesta cyklar på den västra sidan av vägen vilket dom också spekulerade i under planeringen. Olika beläggningar, det har vi försökt med på många olika ställen också, men på vissa ställen när vi kommer ut i ytterområdena då blandar vi så det bara blir en stor asfaltsbit där man målar istället. Mycket har de olika beläggningarna med estetik att göra, om man ser på gångbaneplattorna så är det inte vanliga plattor utan det är lite annorlunda som ska medverka till estetiken. Den lilla kantstenshöjden också ska ge lite extra. Alex: Hur upplever ni att framkomligheten har blivit för gång och cykeltrafikanterna idag jämfört med förut?

Jan Eric: För gångtrafikanterna har det blivit lite bättre tror jag, du behöver inte stanna vid rödljus men i gengäld så måste du vara mer uppmärksam på bilarna. För cyklisterna är det en stor fördel eftersom dom inte hade några cykelbanor tidigare utan dom skulle egentligen cykla på körbanan. Dom har också fått en mycket kortare väg idag

Alex: Hur tycker du att det gröna inslaget i vägen blev? Hade du idag velat ha mer grönt, om vi nu inte bara tänker på gräs utan också buskar och träd och större ytor. Vi pratade tidigare om den här remsan i mitten av vägen. Hade du idag kunnat tänka dig att ha mera gröna områden efter den här vägen fast ljust?

Jan Eric: Nej jag tycker att det är en mycket bra kompromiss. Du får allékänslan, det är en infart, du känner att det leder dig någonstans. Samtidigt har du tryggheten. Vi hade med i grunden att vi skulle göra om kyrkoparken norr om kyrkan, men pengarna räckte inte till, och där skulle vi ha rensat upp och öppnat upp den parken. Det hoppas man vi får pengar till senare.

Alex: Det var nästa tanke jag hade för vi var och gick där i förrgår och då gick vi bakvägen den här gången, för vi har alltid gått efter vägen och det var lite tråkigt. Då kom jag på det att

det inte kan vara kyrkans park för då hade den inte sett ut sådär, inget ont menat mot Eskilstuna men.

Jan Eric: Jo dom har nog inte så gott om pengar dom heller idag. Alex: Har dom inte det längre?

Jan Eric: Nej för sjutton, när vi gör något och vill ha med dom så är det väldigt svårt. Alex: Känner du att ni behövde göra någon större kompromiss under ombyggnaden av Västergatan? Då ni här på projektavdelningen måste kompromissa mot politiken, brukarna, arkitekten, konstnären eller utförarna. Det är en väldigt vid fråga, men nu pratar vi större kompromisser.

Jan Eric: Den stora kompromissen som jag är övertygad om att vi har gjort det är miljöfrågan och dom här dagvattendammarna. Här har vi en brist i kommunen, vi har inte en ordentlig dagvattenplan. Den är på väg nu äntligen och jag tror att man framöver ska hitta mycket mera storskaliga lösningar. Det kan inte vara vettigt att vi bygger dammar och ledningar, jag tror det kostade fem miljoner extra bara för Västergatan. Man skulle transportera det i de

ledningar vi har till någon central plats nedströms och göra en mer storskalig lösning istället, ungefär som vi har på spillvatten och liknande. I avvaktan på det så säger miljömyndigheterna att vi ska rena på plats och det tycker jag är en kompromiss som inte känns riktigt bra. Jag tror att vi får kritik för det framöver, att vi har slösat bort pengar på småskaliga lösningar.

Problemet är att dagvattenplanen inte är framtagen vilket gör att vi i våra nuvarande projekt inte har några andra val än att lösa det med småskalighet.

Alex: Finns det ett dagvattensystem i Eskilstuna, ett gammalt?

Jan Eric: Ja, det är så att om man tittar historiskt så släppte man ut spillvatten och dagvatten i avloppen, man kallar det kombiledningar. Sen tog man bort det och gjorde en separat

dagvattenledning, så det finns och dom går ut i bäckar eller direkt ut i Eskilstunaån. Det är det som ska samlas upp och då skulle man hitta ställen så nära ån som möjligt. En del hävdar att man ska rena på plats och det kan man göra genom att använda grönytor och bara skicka ner det i jorden så att det blir en infiltration. Man får en viss rening där också, så det är

naturligtvis nummer ett men där det inte går med stensatta ytor borde man hitta lösningar där vi använder befintligt system och sedan tar upp vattnet på en samlad plats

Alex: Hur tror du att brukarnas helhetsbild av ombyggnationen har varit?

Jan Eric: Jag tror dom kan tycka att byggtiden var jobbig men jag tror dom är nöjda nu. Alex: Vad tror du att politikerna tycker?

Jan Eric: Jag tror dom är helnöjda, både från oppositionen och majoriteten Alex: Du och dina kollegor på projektavdelningen?

Jan Eric: Ja det tror jag också är bara positivt. Västeråsvägen

så lovade man att åtgärda här så att vi får ner hastigheten och sänker bullernivån och gör en trevligare miljö helt enkelt

Alex: Vad ser du att Västeråsvägen har för värde för Eskilstuna stad bortsett från Tuna Park? Men om du lyfter bort Tuna Park vad ser du då att Västeråsvägen har för betydelse?

Jan Eric: Ja det är en lokal infartsgata så det finns ju inga egentliga alternativ. Järnvägen är en riktig barriär och det är den vägen som är närmast söder om järnvägen som du kan ta dig in till centrum på. Så för många är det en pendlarväg, det är ett viktigt busstråk, cykelstråk. Det är många som nyttjar den här vägen.

Alex: Förutom påtryckningarna från de boende längs vägen med krav om lägre hastigheter, minskat buller och en tryggare miljö, fanns det några andra krav som ni hade på den här förnyelsen? Jag antar att ni projekterar för en längre tid framöver.

Jan Eric: Ja dels hade det genom att trafiken ökade blivit att man hade svårt att komma ut från sidogatorna. Det var många som hörde av sig hit som bor längs gatan om det. Det var en viktig del att hitta några punkter längs vägen där vi underlättade för tillfarterna från området. Sen har vi en skola i närheten också, så trafiksäkerheten är oerhört viktig där då. Vi jobbar ständigt för att öka säkerheten omkring busshållsplatser och skolor.

Alex: Här på Västeråsvägen, nu får du rätta mig om jag har fel men jag ser att politiker är egentligen alltid beställare åt er. Men här ser jag ju verkligen att människor har klagat och politikerna är ju folkvalda och vill tillgodose sina väjare speciellt om de gör sig hörda. Hur ser du att deras samarbete med politikerna har varit på Västeråsvägen. Gav dom er några direktiv