Förändringsarbete i staden : De boendes upplevelse av fysisk förändring i närmiljön

EXAMENSARBETE 30 HP

Förändringsarbete i staden

De boendes upplevelse av fysisk förändring i närmiljön.

Examensarbete vid Mälardalens högskola i samarbete med Eskilstuna kommun

Utfört av

Alexander Norling Västerås, 2008-11-28

Andreas Månsson

Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

Abstract

Eskilstuna municipality is working to be a municipality that the people who are living in it are proud of. In a way to do that two students have examined what changes are good or bad when there outdoor environment are rebuilding and changing

By doing interviews with the people who are living next to two streets that already have been going through big changes and during those interviews the inhabitants have hade opportunity to explain what they are seeing as good or band changes in the surroundings. The results from these interviews have been compared to interviews with a politician`s vision for the area and white-collar workers that are working for the Eskilstuna municipality.

If you want to shorten this report to a couple of sentence it would be:

By planting trees and busses and letting the politicians that have a vision be part of the planning process the people that are living in that area is going to be satisfied.

Förord

Ett stort tack vill vi ge Eskilstuna kommun med Jan-Eric Landh i spetsen. Utan honom hade vi inte haft möjlighet att göra detta examensarbete. Vidare vill vi tacka alla medarbetare på projektavdelningen och trafikavdelningen för den hjälp vi har fått och för att de tagit hänsyn till våra ibland konstiga frågor, ingen nämnd och ingen glömd. Vi vill också tacka vår handledare Henrik på trafikavdelningen för det bollplank han har varit åt oss under arbetet. Till damerna i receptionen på Eskilstuna kommun vill vi säga tack för att ni alltid fanns till hands och tog reda på vart vi kunde vända oss med våra frågor.

En stor hjälp har vår examinator Thomas Manbo varit, utan att verka inställsamma vill vi säga att utan dig hade vi inte kommit långt.

Vi vill tacka Olov Hansson och Solveig Månsson för att de tog sig orken att korrekturläsa vårt arbete.

Utan de boendes vilja att låta oss intervjua dem skulle inte detta arbete ha kunnat genomföras. Tack för att vi fick ta er tid i anspråk.

Innehållsförteckning

4.1.1 Urval och bortfall ... 11

4.1.2 Genomförande ... 11 5 Förändringar. ... 14 6 Två vägprojekt ... 17 6.1.1 Undersöknings resultat ... 17 6.1.2 Förändringen ... 19 6.2 Västeråsvägen ... 22 6.2.1 Historisk tillbakablick ... 22 6.2.2 Förändringen ... 24 7 Resultat ... 27 8 Sammanställning av intervjuerna ... 29 8.1 Västergatan ... 29 8.1.1 Visionen ... 29 8.1.2 Upplevelsen ... 29 8.1.3 Resultat ... 31 8.2 Västeråsvägen ... 32 8.2.1 Visionen ... 32 8.2.2 Upplevelsen ... 33 8.2.3 Resultat ... 33 9 Sammanfattning ... 35 10 Diskussion ... 38 11 Slutsatser ... 41

12 Förslag till fortsatt arbete ... 42

13 Sammanfattning av examensarbetet ... 43

14 Referenser ... 45

14.1 Litteratur... 45

15 Bilagor ... 47

15.1 Politiker ... 48

15.1.1 Frågeunderlag till politiker ... 48

15.1.2 intervjun med Politikern Tommy Hamberg. Västergatan och Västeråsvägen ... 50

15.2 Projektansvariga ... 60

15.2.1 Frågeunderlag till projektansvariga ... 60

15.2.2 Intervju med Ivan Andic, Västeråsvägen ... 62

15.2.3 Intervju med Jan Eric Landh, Västergatan ... 67

15.3 Brukare ... 76

15.3.1 Frågeunderlag till brukarna ... 76

15.3.2 Intervju med Ann1, Västergatan ... 78

15.3.3 Intervju med Ann2, Västergatan ... 81

15.3.4 Intervju med Ann3, Västeråsvägen ... 85

15.3.5 Intervju med Ann4, Västeråsvägen ... 88

15.3.6 Intervju med Ann5, Västergatan ... 92

15.3.7 intervju med Ann6, Västergatan ... 96

15.4 Utskick till intervjupersoner längs Västergatan ... 99

1 Summary

”Each citizen has a reason to engage the question that debates our future environment” (Björk, Rappen, 2003). The author also writes;”The future city will be shaped by them that now are going in school” in the pre-word to the book Så byggdes staden (That’s how the city was build) (Björk, Rappen, 2003).

This thesis has been written in cooperation with Eskilstuna municipality. The advantage to cooperate with external personal is that inputs are giving taking an outsider’s perspective.

At the beginning the thesis was about categorize which changes in the physical environments that affects the quality of life for the inhabitant in the area. During the literature studies it became obvious that this question was to complex to examine in one theses and therefore the theses develop to examine how the inhabitant experience changes in there environments.

The literature that has been written about inhabitants experience when there neighborhood has been going thru a big change has been written during the late seventies and early eighties. This makes the literature feel booth old and not up to date with the standards that the modern man has. But there is a loot of literature that not has been read because of the time hasn’t been enough. If a complete investigation of the inhabitant’s satisfaction there will take much more time and recourses that was enable. One of the recourses this thesis didn’t have was full cooperation from the inhabitant. This is something that is necessary if an investigation would be complete. If everybody doesn’t want to help out and tell there inputs and thoughts the only one that will say anything are the one that thinks that they have anything to say. Allot of information and useful ides’ will then been lost.

But to get the people to interact in the planning of the future society the inhabitants need to change there thoughts about the white-collar workers and politicians. The common feelings of the inhabitancies are that it doesn’t matter what they think, none will listen to them. This is one of the most important things that the politicians have to work with. If Eskilstuna municipality can do so they will have a municipality that always will have cooperation from the inhabitant who are living in the city and inhabitants that are praising there municipality when they are talking to there friends and media.

One way to do so is to have employees in the municipality that are working on the soft values. This would cost some money but we think that it would pay of in form of feedback when the inhabitant see that there opinion are noticed and that they get heard.

It is important to listen to the inhabitancies when a bigger change has been done because it is one of the best ways to evaluate if the change was good or not. Who can be better to evaluate a new situation then the people who live there?

2

Inledning

2.1 Bakgrund

Examensarbetet om förändringsarbete i staden härstammar ur Eskilstuna kommuns önskan att undersöka om det går att fastställa vilka förändringar i den yttre miljön som alstrar god livskvalitet till individerna som vistas där. På grund av olika komplikationer fick begreppet livskvalitet överges och istället inriktar sig examensarbetet på att undersöka vad som är goda respektive mindre goda förändringar i en förnyelse. Denna kunskap är viktig som underlag för kommuner och företag som skall skapa tillfredställande miljöer för människor som berörs samt leda samhällsutvecklingen in i framtiden. Examensarbetet ”Förändringsarbete i staden” sker i samarbete med Eskilstuna kommun.

Utgångspunkten är att ge en översiktlig bild av tidigare forskning och litteratur inom området förändringsarbete i staden. Undersökningarna kommer att jämföras med befintlig litteratur och forskning för att undersöka om det går att peka på olika förändringars inverkan på omgivningen. För att knyta an till Eskilstuna kommun kommer två områden som genomgått en förnyelse i modern tid undersökas. Till dessa områden görs intervjuer med människor som berörs av förändringen för att peka på dess inverkan på människorna som bor eller vistas i området. Med hjälp av intervjuerna och undersökningarna kommer förändringar som ger positiva eller mindre positiva resultat att presenteras.

2.2 Syfte och Mål

Examensarbetet har som syfte att klarlägga om det finns några förändringar som upplevs som bra eller mindre bra vid ingrepp i den yttre fysiska miljön. Tanken är att författarna på egen hand skall utföra arbetet och handledarna på Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola skall fungera som bollplank. Syftet är att vid färdigställandet av examensarbetet kunna erbjuda Eskilstuna kommun ett resultat som de senare kan använda i sitt arbete med att förbättra staden samt att studenterna skall erhålla ett godkänt examensarbete

Det stora målet och syftet med projektarbetet är ett godkänt examensarbete som leder till möjlighet att studenterna ska kunna ta sin examen som civilingenjörer. Men för att göra detta måste arbetet brytas ner i små delmål för att kunna bli greppbart. Det finns flera identifierbara delmål med examensarbetet. Ett är att genomföra ett godkänt examensarbete. Ett annat mål är att hjälpa Eskilstuna kommun i deras arbete med att skapa en attraktiv stad, tillsammans ger dessa två mål det övergripande målet. Nedan följer resterande delmål vilka i slutändan skall besvara det övergripande målet.

Delmål

Undersöka vilka förändringar som anses som goda eller misslyckade i den yttre miljön. • Studie av befintlig litteratur

• Undersöka tidigare undersökningar

• Bestämma områden som skall undersökas.

• Ta fram intervjumetod samt intervjumaterial samt definiera personer som är relevanta för undersökningen

• Sammanställa materialet.

• Jämföra materialet gentemot litteratur och andra undersökningar. • Sammanställa resultat.

2.3 Frågeställning

Vad är en god respektive en mindre god förändring i den yttre fysiska miljön ur de boendes perspektiv?

Med goda respektive mindre goda förändringar menas förändringar i den yttre fysiska miljön som de boende upplever som lyckade eller mindre lyckade.

Mellan de tre olika intervjusegmenten är förhållandet att varje del har påverkat de andra delarna enligt figur 1. Figuren illustrerar även hur intervjuerna kommer att bidra till att ge en helhetsbild vid sammanställningen. Förhoppningen är att det kommer visa sig i svaren att politikernas beslut påverkade experterna som i sin tur påverkade brukarna och att brukarna och experterna påverkade politikerna samt vice versa. Den initiala frågan är om det visar sig att påverkan skett utan större friktion, kommer då intervjuerna peka på ett bra resultat? Om det istället funnits friktionsmoment kommer då resultaten att upplevas som sämre? Inför intervjuerna kommer frågematerialet att förberedas för att sen användas som stöd för att besvara dessa frågor, se bilaga 1.

Figur 1. Förhållande mellan de olika intervjusegmenten, Källa, Månsson.A.

2.4 Avgränsning

Litteraturstudierna genomförs inledningsvis för att överblicka befintlig litteratur och forskning, varefter utvalda delar kommer att gås igenom. Detta kommer inte att ske efter någon bestämd mall utan den litteratur som verkar intressant för examensarbetet kommer att gås igenom och behandlas.

För att anknyta resultaten från litteraturstudierna och undersökningarna till Eskilstuna

kommun kommer två områden i kommunen att undersökas och jämföras mot erhållet resultat. Granskningen av de två områdena kommer att kompletteras med intervjuer med de boende längs vägarna.

Dessa avgränsningar innebär att examensarbetet kommer behandla flera olika aspekter ytligt, istället för några få aspekter djupgående. Med den angreppspunkten är förhoppningen att erhålla ett resultat som när det tillämpas ger ett positivt resultat över ett brett spektrum istället för att endast tillfredställa några få grupper.

2.5 Metod

Examensarbetet startades upp med hjälp av ett förarbete som gick ut på att analysera examensarbetet med avseende på arbetsstruktur, avgränsningar, arbetsfördelning, tidsdisposition m.m. Efter förarbetet startade examensarbetet med en litteraturstudie där Internet och bibliotek dammsögs efter fakta och relevanta undersökningar. De fakta som framkom sammanfattades. Anknytningen till Eskilstuna kommun gjordes genom att några utvalda områden studerades närmare genom befintliga handlingar och genom intervjuer. Områden valdes ut i samråd med Eskilstuna kommun.

Fakta från dessa olika områden jämfördes för att se om det finns något mönster eller någon förändring som genomgående ger positiva eller mindre positiva upplevelser för de boende.

3 Alternativ angreppsvinkel

Initialt var livskvalitet det centrala begreppet i examensarbetet. Den litteratur som studerades kring ämnet stadens fysiska betydelse för invånarnas livskvalitet i staden gav många

intressanta tankar och även en del relevanta resultat från tidigare utförda studier. Grundtanken var att använda dessa tankar och resultat för att implementera dem på hur människor uppfattar förändringar i den yttre miljön. Intentionen var att det skulle gå att identifiera och eventuellt peka på några specifika företeelser som gör att förändringen påverkar livskvaliten på ett positivt eller negativt sätt.

I examensarbetets startskede prövades möjligheten att undersöka hur människors livskvalitet påverkas av förändringar i den yttre fysiska miljön. För att möjliggöra ett resultat i den frågeställningen blev ett delmål att ge en definition av vad livskvalitet är samt konkretisera begreppet. Tanken var att begreppet livskvalitet skulle gå att avgränsa eller dela upp i flera mindre bitar. Detta resonemang blev efter hand ohållbart då mycket av litteraturen som undersöktes pekade på att begreppet livskvalitet förlorar sin innebörd om det delas upp.

Enligt Bengt Brüldes doktorsavhandling vilken resulterade i boken Teorier om livskvalitet, går det inte att mäta livskvalitet. Enligt lyckoteorierna, kombinerat med Brüldes egna teorier är livskvalitet en fråga om hur lycklig individen är och hur bra individen mår just för stunden. Brülde fortsätter med att säga att människan är en alltför komplex varelse för att mäta men att man kan hitta enskilda parametrar som är mätbara, Brülde kallar det en ”ficka av kardinalitet” (Brülde 2003, Teorier om livskvalitet).

Efter att första delmålet färdigställts var tanken att begreppet livskvalitet eller den del av livskvalitet som påverkas av förändringar i den yttre fysiska miljön skulle vara möjlig att mäta. Mätningarna i sin tur skulle påvisa vilka förändringar som ger högre respektive lägre livskvalitet vid fysiska förändringar i den yttre fysiska miljön.

Under litteraturstudierna, som inom detta område var begränsade, framgick tydligt

komplexiteten i begreppet livskvalitet (Bengt Brülde 2003, L, m.fl.). Försöken att definiera livskvalitet ter sig väldigt komplext, samt att välja en teori om vad livskvalitet är framstod även det ytterst komplicerat då grundteorierna är så ”kantiga” att de inte kan användas på ett relevant sätt utan att korsbefruktas eller modifieras först. Detta är inte möjligt att göra då rapporten enbart är ett examensarbete, begränsat med resurser både i tid och pengar. För att bearbeta begreppet livskvalitet så att det går att använda vid undersökningar, om det ens är möjligt, måste begreppet tydliggöras, definieras och bearbetas ytterligare vilket enligt vår uppfattning kräver ytterligare forskning.

Förutom att begreppet livskvalitet är svårdefinierat vilket försvårar användning av begreppet i mätningar ville vi begränsa eller dela upp begreppet till att endast innefatta påverkan av den yttre fysiska miljön. Denna tankegång ledde till nästa problem. Litteraturen inom området samhällsteknik och inom vårdsektorn pekar på att livskvalitet inte bör delas upp i mindre delar för mätning då begreppet bör innehålla alla dimensioner för att kunna klassas som livskvalitet. Livskvalitet är i princip omöjlig att mäta på grund av sin komplexa natur enligt Brülde 2003. Intrycket av begreppet livskvalitet som litteraturen gav var ganska spretigt. Om de olika undersökningarna sattes i relation till litteratur och forskning framträdde begreppet livskvalitet som ett väldigt komplext begrepp. För att enkelt visa på begreppets omfattning följer här några få av de faktorer man måste ta hänsyn till för att fastställa en individs livskvalitet:

• Socialt status • Livssituation • Humör

• Familjesituation

• Inverkan av yttre faktorer så som väder, ljud och liknande

• Inverkan av inre faktorer så som, infektioner, trötthet och liknande Med dessa konstateranden som bakgrund beslutade projektgruppen att inte fastna

på begreppsdefinitionen och därför övergavs begreppet livskvalitet i examensarbetet. Detta för att inte bromsa upp arbetets rörelse mot slutmålet.

I och med de slutsatserna hölls ett möte med Tommy Törnquist, universitetslektor vid Mälardalens högskola. Diskussionen med honom resulterade i att begreppet livskvalitet övergavs men att examensarbetet fortsätter med samma inriktning. Istället för att utgå från livskvalitet togs beslut, i samråd med Tommy Törnquist, Thomas Manbo (examinator) och de externa handledarna på Eskilstuna kommun, att undersöka vilka förändringar i den yttre fysiska miljön som upplevs som positiva eller negativa. Efter diskussioner kom vi i

samförstånd fram till att undersöka ett begränsat antal förändringar i den yttre fysiska miljön och försöka peka på vilka faktorer som ger positiva respektive negativa upplevelser av förändringarna.

4 Val av metod

Det finns en rad olika metoder för att samla in information från personer vid underökningar. I detta examensarbete har två olika metoder undersökts. Metoderna som granskats närmare är enkätundersökningar samt muntliga intervjuer och möjligtvis en kombination av dessa två. Enkätundersökningar

Enkätundersökningar har en klar fördel då det är lätt att nå ut till en stor grupp individer med relativt små resurser. Sammanställningen av resultaten blir lättare då det finns ett bestämt antal svarsalternativ att välja på och om underlaget är bra går det även att se mönster i

resultatet. Problemet med enkätundersökningar är att resultatet blir begränsat till de frågor och svarsalternativ som ges, inga personliga åsikter kommer fram.

Muntliga intervjuer

Muntliga intervjuer är mer tidskrävande än enkätundersökningar men ger istället intervjuaren och intervjupersonen större frihet och möjlighet att styra innehållet i intervjun. Exempel som kan nämnas är att om intervjuaren märker att intervjupersonen sitter inne med mer

information än vad han delgett i en fråga, är det möjligt att ställa fördjupningsfrågor och få ett bättre och utförligare svar. Möjligheten att anpassa intervjun kan även bli en negativ

möjlighet då det är lätt att omedvetet påverka intervjupersonen. Nackdelarna med muntliga intervjuer är att de är tidskrävande vilket begränsar deltagarantalet, samt att det är lätt att intervjuaren påverkar intervjupersonen och på så sätt styr resultatet och slutsatserna från intervjuerna.

Metod

Både enkätundersökningar och muntliga intervjuer har sina respektive för- och nackdelar vilket behandlats ovan. Informationen i examensarbetet som inhämtas från personer som berörts av förnyelserna eller varit delaktiga i förnyelseprocessen sker med hjälp av muntliga intervjuer. Beslutet att använda muntliga intervjuer istället för enkätundersökningar beror främst på att enkätundersökningar inte ger möjligheten för intervjupersonerna att lägga fram alla sina åsikter. Om inte alla åsikter om goda och dåliga förändringar med förnyelsen kommer fram eller att intervjupersonerna blir styrda i för stor utsträckning är risken att vissa punkter kommer att förbises. Slutsatsen blev att den metod som valdes blev muntliga

4.1 Intervjutekniker

De teorier som ligger bakom utformningen av intervjuerna i detta examensarbete är studier av böckerna Praktisk intervjuteknik (Ekholm M, Fransson A, 2002) och Som man frågar får man svar (Eriksson B).

Det går att göra intervjuer på flera olika sätt. ”För att bringa reda i mångfalden av de metoder som finns för att samla information kan man tala om direkt – indirekt och strukturerad – ostrukturerad informationssamling” (Ekholm M, Fransson A, 2002)

Direkt information är information som man själv upplever eller ser. Indirekt är att man får en händelse återgiven från någon som upplevt den, och genom denna beskrivning försöker skapa sig en uppfattning av händelsen. Oavsett vilken intervju- eller enkätundersökning man gör baseras dessa på indirekta metoder.

Direkta metoder

Omedvetna iakttagelser händer i vår direkta närhet. Ett problem med dessa är att man lätt blir hemmablind. I vardagen finns invanda mönster som gör att människan inte reagerar på saker som faller utanför den vanliga gångpromenaden hem från bussen eller i biltrafiken bredvid den dagliga cykelvägen. Intrycken från sådant som faller utanför den vanliga normen används endast till att fatta ett beslut eller leda våra handlingar, sedan faller dessa i glömska. Test är en bra form av direkt observation då man kan vikta frågorna så att olika personer skriver samma test under likartade förhållanden och på detta sätt få en hög precision och göra en

observationssammanställning som har en hög tillförlitlighet enligt Mats Ekholm och Anders Fransson (Praktisk intervjuteknik, 2005).

Indirekta metoder

Genom frågeställningar går det att få svar på specifika frågor där enkäter är en av de mest styrda frågeformerna då både frågor och svar redan är förtryckta. Den information som frågorna innehåller har redan bearbetats av intervjupersonen. Detta gör att indirekta metoder är ett bra verktyg för att samla ”den stora massans” uppfattning av en på förhand given situation. Genom att använda en fri intervjumetod kan intervjupersonen skapa sig en god bild av ett nytt område eller problem. Då en fri intervju beaktar intervjurespondenternas

upplevelser måste detta beaktas under bearbetningen av intervjumaterialet.

En av de viktigaste aspekterna bakom intervjuresultatet finns i samspelet mellan intervjuare och intervjuperson.

För att utföra en intervju eller en enkät måste intervjuaren och personen som skall intervjuas kommunicera på samma språk och våglängd. Det viktigt att utredaren av intervjumaterialet klargör för intervjuaren vilka saklägen som är intressanta och relevanta i intervjun skriver Ekholm och Fransson (2002). Ekholm och Fransson skriver att resultatet av en intervju till största delen beror på intervjuaren och inte på personen som intervjuas, vilket annars är lätt att

• att följa upp svar

• att registrera relevant information

• att systematisera och analysera erhållen information” (Ekholm M, Fransson A, 2002) För att dokumentera resultat av intervjun är det viktigt att snarast efter intervjun skriva rent anteckningarna så inte intryck och känslor från intervjun hinner försvinna. Det är svårt att ta upp uttryck och stämningar under intervjun om man samtidigt antecknar. Genom att använda en diktafon går det att avvakta med dokumentationen då allt som sades, inklusive röstläge, finns kvar. Ett problem som uppkommer då man använder anteckningar är att känsloutryck och tonlägen inte framkommer av anteckningarna om man inte noggrant för anteckningar även över det. Detta gör att Ekholm och Fransson rekommenderar att diktafon används, då dokumentationen av intervjun blir noggrannare. Man kan gå tillbaka och tolka svaren efter de frågor som utredaren använde.

Bild 1. Vägarnas läge i Eskilstuna, Källa: www.eniro.se

Ingången till intervjuerna är att examensarbetet berör två vägavsnitt i Eskilstuna stad vilka genomgått en större förändring under de senaste åren. Dessa vägavsnitt är Västergatan och Västeråsvägen se bild 1 ovan.

Grundtanken med intervjuerna är att intervjua de boende, berörda politiker samt några i ledningen för respektive projekt och på så sätt se vad som har gått bra med projekten samt vad och/eller vilka förändringar som ledde till en lyckad eller misslyckad förnyelse

4.1.1 Urval och bortfall

Omfattningen av intervjuerna kommer att delas olika mellan segmenten med likvärdigt antal mellan de olika förnyelseområdena. En förtroendevald som varit drivande i respektive projekt kommer att intervjuas. I tjänstemannasegmentet, det vill säga projektledningen, kommer intervjuer ske med en eller två personer som suttit i ledande position. Intervjuerna med brukarna kommer att utföras genom att ett urval av personer intervjuas, antalet är fastställt till 6-8 personer per förnyelse i samråd med Tommy Törnquist. Intervjuerna med de boende kommer att spridas längs avsnitten som genomgått förändringsprocessen samt att de boende tas från båda sidorna av vägarna. Detta för att få stor spridning och på så sätt söka så många

heller det utskicket gjorde att tillräckligt med intervjupersoner ställde upp. Med insikten av hur stor tidsförlusten blev av ytterligare utskick reviderades målet med antalet

intervjupersoner till 8-12 stycken bland brukarna istället för 12-16 som var det ursprungliga målet. Dock gjordes ett ytterligare utskick vilket resulterade i att totalt 7 brukare ställde upp.

Svårigheten med att få intervjupersoner att ställa upp diskuterades under det andra och tredje utskicket och de troliga orsakerna som framkom var att individerna inte vill ta av sin fritid eller att de känner att de inte vill ”sticka ut näsan”, ren blygsel, eller att de tror att det är meningslöst att göra sin röst hörd. Vilket som har varit det avgörande vet vi inte, troligtvis är det en kombination eller olika från fall till fall. Kanske kunde även utskicken ha utformats annorlunda men efter diskussion mellan författarna togs beslutet att fortsätta på samma linje. Utskicken kändes väl genomarbetade och betonade det som ansågs viktigt, anonymiteten, frivilligheten samt syftet att kommunen vill öka sin förståelse och göra ett bättre jobb. Se bilaga 2.

Intervjuerna skedde delvis med båda författarna närvarande och delvis med endast en

författare. Ingen kunskap tappades eller förvanskades då den frånvarande parten blev ålagd att renskriva intervjun som hade spelats in på band. Arbetet med att hitta intervjupersoner skedde i fyra steg. I första steget togs lämpliga intervjupersoner fram med hjälp av Eskilstuna

kommun. Till dessa personer gjordes ett utskick med post där intervjuns syfte och innehåll beskrevs i korta ordalag. I det andra steget togs kontakt med berörda personer per telefon för att höra om det fanns intresse att delta samt i så fall boka tid. Tredje steget var själva intervjun och fjärde steget renskrivning av materialet.

Förfarandet fungerade bra, De flesta personer som kontaktades verkade inte bli besvärade av att de kontaktades på deras fritid. Det beror troligtvis på utskicket som gjordes i förväg där det stod en ungefärlig tid när de skulle kontaktas. Se bilaga 2.

Steg tre, intervjuerna, upplevdes som bra, strukturerade och väl genomförda vid reflektionen som gjordes av författarna under och efter intervjumomentet. Upplägget på intervjuerna var sådant att en av författarna stod för intervjun och den andra observerade och tog anteckningar när inte diktafonen räckte till. När endast en intervjuperson var närvarande stod diktafonen för anteckningarna. Själva frågorna började allmänt med hur länge har du bott här och varför man valde att bosätta sig här bland annat, se bilaga 1. Detta för att ”mjuka” upp intervjupersonen och få den att känna sig trygg med situationen och senare våga säga din mening. Detta

fungerade bra visade det sig under renskrivningsmomentet. I början var ofta svaren korta men allt efterhand som intervjun fortskred blev intervjuerna mer avslappnade och svaren mer utförliga. Vid renskrivningen fick några svar strykas då det fanns tendenser till att ledande frågor ställts. För att vara säkra på att det är intervjupersonernas åsikter som representeras så ströks dessa frågor. Det var endast några få frågor och svar som fick strykas. Det rör sig i storleksordningen 10 stycken totalt på 10 intervjuer. Överlag fortskred intervjuerna planenligt och bra åsikter och synpunkter framkom.

Sista steget med renskrivningen var det mest arbetskrävande. Tidsåtgången underskattades vilket krävde en stor arbetsinsatts då tidsplanen redan släpade med två veckor efter de två extra utskicken. En nyttig erfarenhet som kunde dras var vikten av att väl planera

tidsdispositionen i ett projekt och att alltid räkna in reservtid i slutskedet. Slutsatserna som kan dras är att man i startskedet noga går igenom och planerar tidsdispositionen ifall saker uppstår längs vägen som aldrig kunnat förutspås i startskedet. Det går att förutse många, men

att eliminera alla hinder på vägen är en utopi som troligtvis aldrig kommer att inträffa, speciellt inte i större projekt som rör sig över en längre tidsperiod

Det skall tilläggas att både politikerna och de ledande personerna i projektgrupperna gärna ställde upp på intervjuerna. Dessa gav enormt mycket fakta vilket längre fram i rapporten kommer att jämföras med vad som framkom vid intervjuerna med brukarna längs det avsnitt som genomgått förnyelserna.

5 Förändringar.

Med förändringar i ett förändringsarbete avser det här examensarbetet åtgärder som görs i den befintliga miljön med avsikt att förbättra den. Exempel på sådana förändringar är rondeller istället för korsningar, upprustning av parker och liknande. En förändring kan vara allt från att till exempel förändra ett helt område till att göra farthinder vid ett övergångsställe.

En god förändring har inget att göra med förändringens syfte eller tekniska framsteg. Om en förändring är god eller inte beror på vad de individer som berörs av förändringen tycker om den. Ta exemplet att en gata stängs av i centrum med syfte att förbättra luften i staden, trafiken får då ta en omväg runt staden istället. Syftet med förändringen är gott och resultatet också då målet uppnås. Men de berörda personerna som måste åka runt staden är inte nöjda. I en sådan mätning bland berörda trafikanter skulle förändringen upplevas som en mindre god förändring. Vid förändringar måste alla nyttor vägas in för att erhålla en rättvis bild av förändringen. Den del som examensarbetet behandlar är endast vad de berörda individerna anser. Förhoppningsvis kommer det att tydliggöra vilka förändringar som uppskattas hos individer som berörs av förändringarna.

Vid första ansatsen att besvara frågan känns det som om man vet svaret undermedvetet. Vår personliga åsikt är, efter diskussioner, att det beror på att man undermedvetet refererar till vad man personligen tycker är en god förändring respektive mindre god förändring.

Ett bra exempel att illustrera detta är att ta en oanvänd yta invid ett bostadsområde. Ungdomarna i området tycker att ytan skall utnyttjas till olika aktiviteter som bollspel, skejtpark osv. De vuxna i området tycker troligen inte samma sak som ungdomarna utan de tycker snarare att ytterligare parkeringar skall anläggas eller att ytan planeras till ett

grönområde där man kan flanera på fritiden. Exemplet ovan kanske haltar då det är taget ur tomma intet, men ger en bra bild över att människor i olika åldrar upplever olika förändringar som goda eller mindre goda. Det samma gäller även människor i samma ålder som befinner sig i olika livssituationer. För att späda på komplexiteten ytterligare så finns skillnader i uppfattningen om vad som är goda förändringar respektive mindre goda förändringar även mellan olika generationer, etniciteter och kön.

Med detta som bakgrund framstår det klart att det är i princip omöjligt att peka ut någon enskild förändring som kan anses var god eller mindre god rent allmänt. Detta lämnar oss med slutsatsen att för att kunna avgöra om en förändring är god eller mindre god måste varje specifikt fall undersökas. Man får ta reda på vilken grupp av människor som berörs av den tänkta eller gjorda förändringen och utgå från deras bild vad som är bra eller dåliga

Bild 2. Exempel på förändring, korsning till rondell. Västergatan. Källa: Månsson A

Examensarbetets mål är att undersöka två stora förändringsarbeten i Eskilstuna kommun, Västergatan och Västeråsvägen, se bild 2, 3 och 4 för exempel på förändring längs vägarna. Genom intervjuer med människor som berörs av förändringsarbetena hoppas vi kunna fastställa vilka förändringar som upplevs som positiva respektive mindre positiva. Då båda projekten gäller infartsvägar till Eskilstuna stad går de att jämföra sinsemellan samt att underlaget med berörda personer är stort. Problemet blir att få tag i den största delen av de berörda personerna, de vill säga de bilburna som bara passerar igenom och inte har några

anknytningar. Genom intervjuer med personer som är berörda av förändringen samt personer i beslutsfattande positioner är förhoppningen att erhålla ett resultat som visar vad som generellt sett upplevs som positiva förändringar vid förändringsarbete av tillfartsvägar till en medelstor svensk stad.

Bild3. Korsning innan förändring. Västegatan, Källa:www.eniro.se

6 Två vägprojekt

6.1.1 Undersöknings resultat

Om Hamngatan var första steget så blir Västergatan en naturlig fortsättning i förändringen av Eskilstuna Stad och dess självbild. Västergatan är det första mötet med Eskilstuna som besökare med bil, från både Göteborgs- och Stockholmshållet, får. Västergatan är den väg som de flesta åker på för att komma till centrala Eskilstuna. Innan förändringen möttes besökare och invånarna av en stor landsväg vilket inte var idealt om självbilden av Eskilstuna skulle förändras. Västergatan var också ett naturligt val då den ligger i direkt anslutning till Hamngatan, den var inte snygg, den hade problem med trafiksäkerheten och det fanns miljöaspekter som kunde förbättras.

Politikerna ställde sig frågan, vad kan vi gör med Västergatan? Funderingarna resulterade i tre huvudargument som användes för att driva igenom förändringen av Västergatan. Det första argumentet var att förbättra miljön kring vägen, det andra argumentet var att göra vägen mer estetiskt tilltalande och det tredje argumentet var att öka trafiksäkerheten. Statistiken visade att flera av korsningarna längs Västergatan var bland de mest olycksdrabbade i kommunen. Politiskt sett var miljöfrågan och trafiksäkerhetsfrågan de argument som främst användes för att få till stånd förändringen, fast det egentligen var för att göra den mer estetiskt tilltalande. Trots att fler och fler såg den positiva utvecklingen av Hamngatan så räckte inte argumentet att göra Västergatan estetiskt tilltalande för att satsa 40-60 miljoner.

Bild 6. Västergatan tidigt 1900-tal. Källa: Eskilstuna Kommuns flygfoto arkiv

Det fanns även flera objekt som politikerna önskade förändra i sammanband med

förändringen av Västergatan, till exempel kvarteret Nomaden och OKQ8 macken. Om det hade varit möjligt så hade Västergatan kunnat ges karaktären av en stadsgata på ett helt annat sätt. Politikerna hade långtgående diskussioner angående separata filer för kollektivtrafiken på Västergatan. Argumenten som vann, även om de kanske inte var korrekta, var att Eskilstuna inte var tillräckligt stort, det fanns inte tillräcklig täthet samt att det skulle ta fysisk plats. Diskussionen bordlades efter beslut om att inga separata kollektivtrafik filer skulle göras men diskussionen vägde jämnt och det kunde lika gärna ha blivit av enligt Tommy Hamberg (En av de drivande politikerna bakom förändringen).

I Västergateprojektet uppstod det problem med en konsultfirma. Detta resulterade i att

Eskilstuna kommun och NCC ingick i ett samarbete vilket ledde till att kommunen fick bättre insyn samt större möjlighet att påverka projektet. NCC som skötte förnyelsen av Västergatan hade inga pengar med sig i projektet utan det var kommunen som stod för kostnaderna. Kostnaderna blev högre än vad grundtanken var, men summa summarum så blev kostnaderna ändå acceptabla politiskt sett enligt Tommy Hamberg.

Under förändringens gång så fördes även följd diskussioner att försöka ändra Strandgatan framför kyrkan och på så sätt låta kyrkan gå med i eller stötta projektet men det blev inget av det. I alla fall så skapades mer plats framför kyrkan efter Västergatan då vägen tidigare i princip snuddade vid trappan till kyrkan. En del sådana åtgärder vidtogs för att på så sätt få draghjälp från andra samhällskrafter och för att göra så många nöjda med förändringen som möjligt.

6.1.2 Förändringen

Förändringen av Västergatan färdigställdes i början av 2006. Invigningen skedde 5 juni, 2006. Målsättningen med förändringen av Västergatan var att:

• Minska negativ miljöpåverkan.

• Skapa hög tillgänglighet för samtliga trafikanter i ett lugnare och mjukare tempo. • Förbättra trafiksäkerheten.

• Förbättra och stärka stadens arkitektur – en viktig del i arbetet med att försköna Eskilstuna stad.

Förändringen av Västergatan skedde som ett samarbetsprojekt mellan Eskilstuna kommun och Vägverket, Region Mälardalen. Eskilstuna kommun och Stadsbyggnadsförvaltningen

agerade beställare och byggherre i förändringen. Entreprenör var

NCC Construction Sverige AB, Region Öst. Notan slutade på ungefär 65 miljoner vilket till största delen finansierades av Eskilstuna kommun och Vägverket.

De större åtgärderna under förändringen var:

• Asfaltytorna för biltrafiken minskades genom avsmalningen, nästan hälften av ytorna försvann.

• Istället för de körbanor som försvann anlades gång och cykelvägar samt ytor avsedda för plantering av olika sorters grönska.

• Eftersom Västergatan är den största infartsvägen till Eskilstuna centrum lades stor vikt på att förändringen skulle ge en vacker stadsentré. Detta gjordes genom

trädplanteringar i alléformation på sträckan Strandgatan – Idunplan. På Idunplans östra sida planterades en trädridå. Den är tänkt att fungera som en skärm mellan

bebyggelsen och trafiken.

• De gamla fyrvägskorsningarna ersattes av rondeller som utsmyckades av konstnären Per Hammarström vilket resulterade i olika varianter av tegelkross och blå mosaik.

Andra åtgärder som vidtogs var att använda olika beläggning på gångvägen och cykelvägen för att skilja dessa åt. Sedan kombinerades även grönskan med stenläggningar och mindre områden med grus.

Bild 8. Körfält ersatt med gång och cykelväg samt planteringsområde. Källa: www.eskilstuna.se

Bild 11. Västeråsvägen under 50-talet. Källa: Eskilstuna kommuns flygfotoarkiv

6.2 Västeråsvägen

6.2.1 Historisk tillbakablick

Från början var Västeråsvägen huvudinfarten till Eskilstuna från Västeråshållet sett, den förlorade dock den betydelsen i och med att E18 byggdes. Karaktären av en huvudgata fanns kvar före förändringen på grund av att vägen förbinder Eskilstuna centrum med Hällby och de södra delarna av staden samt Tuna Park och Parken Zoo med omgivning. Det är fortfarande en stor tillfartsväg in till centrala Eskilstuna.

Eskilstuna kommun och Peab tecknade ett avtal där det bland annat ingick att bygga ett handelsområde. Handelsområdet placerades efter undersökningar från kommunens sida till Tuna Park. I och med att Tuna Park byggdes var det inte svårt att konstatera att

trafikrörelserna på Västeråsvägen skulle öka då det är närmaste vägen från centrum, Årby och Skiftinge sett. Under samma tidsperiod ville även Parken Zoo expandera vilket ytterligare spädde på trafikrörelserna. Dessa förändringar alstrade en trafikökning längs Västeråsvägen med ungefär 1000 till 2000 rörelser per dygn enligt projektledaren Ivan Andic. De boende längs vägen kom med mycket synpunkter som ventilerades både med tjänstemän på

kommunen samt i media. I och med att Tuna Park etablerades hade politikerna ett antal möten med arga medborgare där den ökade trafiken diskuterades. Resultatet blev att politikerna kom fram till att något måste göras med Västeråsvägen då missnöjet bland de boende var stort

Bild 12. Västeråsvägen under 50-talet. Källa: Eskilstuna kommuns flygfotoarkiv

Den största anledningen till förnyelsen av Västeråsvägen var etableringen av Tuna Park och de ökade trafikrörelser som alstrades. Det som är lätt att förbise är att det fanns ett tidigare projekt som syftade till att utreda hur mycket tung trafik som färdades längs vägen. Den undersökningen ledde till den första delen av förändringen av Västeråsvägen, den tunga trafiken skyltades bort.

Principen för förändringen av Västeråsvägen var ungefär densamma som förändringen av Västergatan. Att bygga bort landsvägskänslan, att skapa en väg som blir en del av

stadsdelarna och inte enbart en genomfart. Det var uppenbart att genom Tuna Parks etablering skapades det ett behov av att förändra trafiksituationen, inte bara genom skyltning och

liknande, utan även genom en förändring av själva gatan.

Syftet bakom ombyggnationen är att medborgarna ska känna att Västeråsvägen inte är den bästa vägen till Tuna Park, Parken Zoo osv. Samt att sänka hastigheten och höja

trafiksäkerheten. Förhoppningen bland politiker och tjänstemän är att detta också kommer inträffa när förändringen är genomförd.

6.2.2 Förändringen

Förändringen av Västeråsvägen blev till på grund av påtryckningar från de boende längs vägen. De tyckte att trafiksituationen blivit ohållbar efter det att Tuna Park etablerat sig. Trafiken låg före förändringen runt 12000 fordon per dygn. Genom nyetablering och

expansion av Tuna Park och Parken Zoo ökade trafiken med 1000 till 2000 fordon per dygn. Etableringen av Tuna park och renoveringen av Västergatan och Hamngatan ledde till att Västeråsvägen blev en naturlig fortsättning på utvecklingen av Eskilstuna stad geografiskt sett enligt Tommy Hamberg.

Kring Västeråsvägen fanns diskussioner om vad som borde bevaras och utvecklas längs sträckningen. Det som framkom var att cykelmöjligheterna och trafiksäkerheten borde utvecklas. Diskussionerna resulterade i att projektets ”ledord” blev trygghet, gestaltning och trafiksäkerhet. Dessa ledord lyftes sedan fram i annonserna för projektet och ut mot

allmänheten.

Informationen till de boende sköttes genom samråd där förslaget ställdes ut. Det var också två informationsmöten där tjänstemän och politiker tillsammans svarade på frågor från medborgarna. Ett möte var på Lundbyskolan och ett i Värjan som är huset där Eskilstuna kommun har sitt projektkontor samt flera andra avdelningar. På mötena diskuterade och informerades allmänheten om hur och varför dessa förändringarna kom till stånd och hur de skulle utföras. Allmänheten fick även lägga fram sina synpunkter under mötena. Både politikerna och tjänstemännen berömmer varandra och tycker att alla ställde upp på ett bra sätt för att tillgodose allmänhetens frågor och funderingar under

projektet.

Bild 13. Foto på Västeråsvägen efter förändringen. källa: Månsson A

Diskussionerna som fördes och projekteringen ledde fram till att följande åtgärder utfördes under förändringen av Västeråsvägen

- Gångbanan breddas så att de på norra sidan innefattar både gång och cykelbana. Detta för att separera biltrafiken från övriga trafikanter.

- Genom att anlägga två cirkulationsplatser minskas hastigheten. På så sätt ökas även säkerheten för gång och cykeltrafikanterna.

- Körbanan beläggs med en bullerdämpande asfalt för att tillgodose de boendes önskan om att minska bullret från vägen.

- Körbanan minskas till nio meter vilket kommer att ha en fartdämpande och bullerdämpande effekt.

Förändringen av Västeråsvägen är i dagsläget (våren och sommaren 2008) inne i sitt slutskede och beräknas vara färdigställd i september 2008.

7 Resultat

Kring 1990 var Eskilstuna en industristad, det var ett slutet industrisamhälle och arbetskraften varken pendlade in eller ut. Staden var i stort sett en underleverantör till metallindustrin. I Eskilstuna kommun försvann 10 000 arbetstillfällen under några års tid. Kommunens invånarantal sjönk från 93 000 till 87 000 under samma period. Detta ledde till att i mitten på 1990-talet fick Eskilstuna kommun en situation där budgeten tappade runt 100 miljoner, det fanns inte tillräckligt med skatteintäkter och samtidigt gjordes kraftiga nedskärningar runt om i kommunen. Kommunen hade ingen ljus utveckling och det fortsatte att se dystert ut.

Eftersom situationen var dyster började politikerna fundera på hur Eskilstuna av egen kraft skulle kunna vända situationen utan att be om hjälp utifrån.

Arbetet med att lösa de här uppgifterna delades upp. Politikerna funderade på vad som kunde göras med den fysiska upplevelsen av Eskilstuna kommun parallellt som de jobbade med att förändra stadens självbild. Det vill säga politikerna arbetade på två fronter samtidigt för att få igång förändringarna.

Arbetet med Eskilstunabons självbild kan enkelt förklaras så att invånarna i Eskilstuna ska bli stolta över sin stad. Under intervjun med Tommy Hamberg, som var en av de drivande

politikerna bakom förändringen av Eskilstuna, framhöll han att högskolan har betytt mycket för förändringen av Eskilstunas självbild. Högskolan tillför många yngre människor till staden, vilket i sin tur medför mer liv och rörelse till en stad som tidigare var öde på kvällar och helger. Förutom att värna om högskolans fortsatta verksamhet i Eskilstuna, bestämde politikerna sig för att göra något som syns för invånarna och besökarna i staden, det vill säga en fysisk förändring. Politikerna resonerade så att kommunen inte kommer att bli bättre om förorterna rustas upp även om de behövde det. Så istället beslöts att förändringen skulle ske i centrala Eskilstuna så alla invånarna kan ta del av den och säga att det här är mitt torg, det är mina gator och så vidare.

Bland politikerna i Eskilstuna fanns en stor önskan om att förändra staden men man märker om man besöker staden att förändringarna sker etappvis och inte flera på samma gång. Anledningen till att det bara är vissa förändringar som görs handlar om kommunens investeringsbudget, den ligger i storleksordningen 250-270 miljoner kronor per år som är följden av Eskilstunas historia. Sådana här projekt skrivs ofta av på 30 år. Om man ser tillbaka 30 år i Eskilstuna kommuns historia så har man 1978, det var lågkonjunktur och lite investeringar vilket gör att det finns ett litet avskrivningsutrymme nu 30 år senare då staden är inne i en expansiv period.

Första etappen i förändringen av Eskilstuna stad blev Hamngatan och partiet vid ån se bild 16 och bild 17. Innan förändringen fanns där en sexfilig väg från 60-talet som låg intill ån med mycket trafik. Stora delar av trafiken hade inte några sökpunkter inne i centrum.

Hamngatans ombyggnad blev omdebatterad både i media, bland invånarna och bland

politikerna, det skrevs spaltmeter med insändare och det var en stor politisk oenighet. Efter att ombyggnaden färdigställts tyckte de flesta att resultatet blev bra och att förändringen blev bra

8 Sammanställning av intervjuerna

8.1 Västergatan

8.1.1 Visionen

Västergatan var andra etappen av politikernas vision att göra

Eskilstuna stad till en mer attraktiv stad. Politikerna arbetade efter modellen att påverka det fysiska i staden så att medborgarna fick en bättre upplevelse samt något att vara stolta över. Parallellt med det arbetet arbetade politikerna med att förändra invånarnas självbild av Eskilstuna stad. Detta arbete gjordes för att bryta en negativ trend med minskad sysselsättning och avfolkning av staden som pågått under en längre tid. Västergatan som är

huvudinfarten till Eskilstuna stad och centrum skulle förnyas och förskönas för att ge besökare och invånare ett positivt intryck av staden. I

planeringen av förändringen kom även andra aspekter fram som

matades in i visionen. De delar som kom till var att höja trafiksäkerheten samt möjliggöra för cykel- och gångtrafik från ytterområdena.

8.1.2 Upplevelsen Under intervjuerna med medborgare som bor längs Västergatan framkom att större delen av personerna är

övergripande nöjda med resultatet av förnyelsen. Det finns dock vissa differenser mellan vart längs gatan och på vilken sida de bor. De invånare som bor på samma sida som

Bild 18. Politikernas och tjänstemännens försök att förändra Västergatan, här syns ett gångstråk. Källa: Månsson A

Bild 20. gång och cykelstråk längs västergatan. Källa: Månsson A

med den omfattande grönskan och belysningen se bild 20, medan de nästan inte nämner något om ”mindre” upplevelser som cyklister och nedskräpning se bild 20. De boende på motsatta sidan om Klosterkyrkan däremot tenderar att störa sig mer på att cyklisterna känns påträngande och att det är skräpigt längs vägen. Det som alla påpekar är att

trafiksituationen har blivit sämre sedan förändringen då det varje dag är stopp i trafiken då alla börjar och slutar sina arbeten. De boende klagar främst på avgaserna samt bullret från bilarna som står utanför husen. De genomgående positiva som de boende framhåller är att det är fint med all grönska längs vägen. ”Det är så fint på sommaren” är vanliga

kommentarer under intervjuerna.

Relativt många tycker även att konsten och stenläggningen är fin men då i kombination med grönskan. Rondellerna råder det delade meningar om, boende upplever att trots att de bytte ut korsningarna till rondeller så är det fortfarande stopp emellanåt. Positivt är

övergångsställena i rondellerna vilka upplevs som relativt trygga. Istället för att känna sig otrygga så är det inte ovanligt att under intervjuerna framhålla vikten av kommunikation mellan bilförare, gångare och cyklister. Avskiljningen mellan gångare och cyklister verkar fungera bra, men på motsatta sidan av Klosterkyrkan så säger sig en del personer uppleva cyklisterna som påträngande även om de har ett eget fält att cykla i. En sak som kastar skugga över den annars positiva upplevelsen av förnyelsen på Västergatan är att alla tillfrågade boende längs vägen känner att dom inte har haft någon möjlighet att påverka förnyelsen. Alla vill inte eller orkar inte engagera sig i förnyelsen men det är ändå en negativ punkt då intervjuarna upplever att det finns en viss apati bland de boende, De utrycker sig ofta likartat med att ”även om jag skulle ha möjlighet att påverka så vad skulle det göra för skillnad det är ändå kommunen som beslutar”. De intervjuade

personerna tillägger också att eftersom förnyelsen till största delen blev bra så gjorde det inte så mycket att de inte fick påverka något.

Bild 21. Gång och cykelstråk längs Västergatan, västra sidan. Källa: Månsson A

8.1.3 Resultat Den samlade bilden av de boendes upplevelse av förändringen är till stora delar positiv dock med vissa avsteg. Bland annat är en negativ respons att de boende upplever trafiksituationen ohållbar kring vissa tider på dygnet med långa köer och mycket avgaser som följd. Detta gör att ett visst obehag upplevs då brukarna skall använda balkongerna som vetter mot Västergatan. Den upplevda trafikökning är något som har blivit en följd av flyttning av en

busshållplats, samt att ett körfält i varje riktning har tagits bort. Detta är det ena av trafikproblemen som upplevs, det andra är

placeringen av gång- och cykelbanorna på den västra sidan av Västergatan. Gångtrafikanterna har fått en större del av trottoaren anvisad vilket har lett till att många mopedister och

cyklister väljer att använda gångdelen. Detta leder till en osäkerhet bland de boende då de ska lämna fastigheten och gå ut på trottoaren. Även under promenad på gångvägen känner de sig tvungna att akta sig för cyklister och mopedister. Anledningen till att det är just på västra sidan som detta är ett problem är att denna sida är cykelbanan. Bortsett från det som nämnts ovan är de boende nöjda med vägen i dagsläget efter förnyelsen och de pratar mycket om hur estetiskt tilltalande vägen är med all grönska och även stenläggningen och konsten nämns som fina inslag i trafikmiljön. Stenläggningen och konsten är dock lite tvetydig, för när de

benämns som fina så är det alltid i kombination med grönskan. Tjänstemännen och politikerna har genomfört förändringen av vägen enligt sin plan vilken var att göra vägen mera estetiskt tilltalande och höja trafiksäkerheten vilket enligt Jan Eric Landh (tjänsteman Eskilstuna kommun) också har skett om man ser till den statistik som kommunen varje år får in. De mätningar som kommunen tar del av berör främst trafikmängder och skadefrekvenser. Under intervjuerna visade det sig att de boende till största delen upplever vägen som mycket fin och att den har blivit bättre sedan förnyelsen trots problemen med trafikstockningar vissa tider på dygnet och att de inte skulle vilja återgå till det som var tidigare. Det visar på att politikerna och tjänstemännen lyckats med sina avsikter att försköna vägen och få till en trevligare stad. Som en liten anekdot kan även nämnas att flera av intervjupersonerna nämnde Hamngatan

Bild 23. Konst efter Västeråsvägen. Källa: Månsson A

8.2 Västeråsvägen

8.2.1 Visionen

Västeråsvägen skiljer sig från Västergatan på så sätt att här fanns inga tydliga visioner eller tankar från den politiska sidan. Förnyelsen uppkom tack vare att de boende längs vägen krävde det av sina politiker. Visionen, om man nu kan kalla den för vision, blev att sänka bullernivåerna längs vägen samt höja trafiksäkerheten och försköna vägen i enlighet med det övergripande arbetet att göra Eskilstuna stad mer attraktiv. Den egentliga orsaken till att trafiken har ökat är etableringen av Tuna Park. Eskilstuna behövde bygga en ny fotbollsarena samt flytta motorstadion ut från staden vilket ledde till att man kontaktade PEAB och föreslog dem att bygga och förvalta dessa mot att Eskilstuna kommun hyrde dem under en viss tid samt att PEAB fick bygga 1500 bostäder. PEAB kontrade med att för att göra detta ville de även bygga ett köpcentrum utanför staden vilket inte var något som låg i den framtidsplan som Eskilstuna hade enligt Tommy Hamberg. Efter

diskussioner inom kommunen accepterades Peabs krav. Då köpcentrumet har blivit ett dragplåster både för boende och icke boende i Eskilstuna har detta lett till den ökade trafiken.

Bild 24. Rondell med konst. Västergatan. Källa: Månsson A

Tjänstemännen följde politikernas vision och passade på att förnya så mycket som möjligt på samma gång. Extra anslag gavs för att göra Västeråsvägen estetiskt tilltalande genom bland annat konst, se bild 24.

Från de boende framkom mycket synpunkter med Tuna Parks etablering. De tyckte att det var en för stor förändring, sen pratades det också mycket om bullerproblematiken längs gatan. Tillsammans med politikerna försökte tjänstemännen tillgodose de boendes viljor i största möjliga mån. Ett direkt resultat av det är den ”tysta asfalten” som läggs på

Västeråsvägen.

8.2.2 Upplevelsen

I dagsläget är inte förnyelsen helt färdigställd det kvarstår bland annat att lägga asfalt på vägen, men helheten börjar så smått att framgå. De boende längs vägen som intervjuades var endast två på grund av stora svårigheter att få till stånd intervjuerna trots upprepade försök. De boende som ställde upp ansåg att trafiksituationen har förvärrats sedan Tuna Park öppnade och förstår därför varför förnyelsen är nödvändig. De nämner dock att de inte förstår varför ombyggnationen tagit så lång tid att genomföra. Arbetet har stått still över vinterhalvåret med skador på bilar som följd för att sedan sättas igång på

sommarhalvåret igen då endast asfaltläggningen återstod. Cykel och gångvägarna beskrivs som undermåliga före förnyelsen och förhoppningarna är höga på dessa när förnyelsen är färdigställd. Det nämns också att idag använder sig cyklisterna av alternativa vägar vilka det kanske hade varit bättre att rusta upp.

Vägen har smyckats med diverse konstföremål vilket uppskattas av de boende, men de kritiserar formen på den då den inbjuder barn och ungdomar till lek i anslutning till bilvägen.

Information från kommunen till de boende längs vägen fungerade bra, de fick information om vad som skulle göras och när. De kände sig lite överkörda då det kändes som att kommunen visade att så här ska det bli och mellan de här datumen kommer det att ske.

av den nya vägen ännu då den inte är helt färdigställd. En undersökning av detta slag borde göras först efter ett år då vägen blivit färdigställd så att brukarna får tid och

möjlighet att smälta intrycket. Förståelsen bland de boende varför kommunen bygger om Västeråsvägen är stor, det kan vara en av effekterna från att det är de boende som fått till stånd förändringen. Jan Eric Landh uttryckte sig så att ett rättvist resultat bland de boende först kan göras efter det att den nya asfaltsbeläggningen är gjord. Den ska dels hjälpa till att minska bullret från biltrafiken, men även ge helheten i det estetiska intrycket åt de som färdas längs Västeråsvägen. För att ge någon form av resultat så tycker intervjuarna dock att det finns en försiktig optimism bland de boende att förnyelsen kan bli bra till slut.

9 Sammanfattning

Det är svårt att urskilja ett entydigt resultat utifrån de intervjuer som gjorts eller från litteraturen som lästs. Helhetsbilden får överges och istället får förändringen brytas ned i mindre delar för att kunna analysera vad som kan anses som lyckade förändringar.

Det som blev mest uppenbart under intervjuerna var att samtliga boende längs båda förändringsområdena uppskattade grönska längs vägarna så länge den inte inkräktade på säkerheten. Detta var också ett av Tommy Hambergs mål med förändringen av

Västergatan, att ändra karaktären på gatan från att ha varit en landsväg till att bli en stadsgata vilket enligt Lönnhag (2007), är möjligt med hjälp av grönskan. Träden ”kan verka framhävande eller döljande, tillföra rytm och helhet till en splittrad gata eller mjuka upp och ta ner skalan på en stram och storskalig gata”(Lönnhag, 2007). Grönskan verkar vara en av de grundläggande saker som människor uppskattar i sin närhet oavsett ålder, kön, etnicitet och livssituation om man ser till resultaten från intervjuerna. Längs Västergatan blev grönskans betydelse för trevnaden bland de boende extra tydlig. Det märktes en skillnad i helhetsintrycket av förändringen mellan de som bor på samma sida som Klosterkyrkan och de boende på motsatta sidan. Det som skiljer mellan de båda sidorna är att på Klosterkyrkans sida finns mycket mer grönska i form av träd och gräsmattor samt att gång och cykeltrafiken inte ligger i direkt anslutning till husen. Slutsatsen är att grönskan inte bara är bra för det estetiska intrycket utan även att ”Träden gör staden levande, gör platser storslagna och gator mänskliga.”(Lönnhag, 2007). Förutom det estetiska inslaget minskar träden buller och fungerar som en effektiv avskiljare av trafiken.

Om grönskan kan kallas ”ett säkert kort” för att göra människan nöjd med en fysisk förändring i yttermiljön så kan konst kallas för ett ”osäkert kort”. Båda förändringarna som undersökts har försetts med konst i olika former. Konsten väcker blandade känslor från de intervjuade personerna, inte bara de boende längs vägen utan även bland politiker och tjänstemän. Spannet är brett, konsten får kommentarer från att ”usch vad gräsligt” och ”bortkastade pengar” till ” den är fin” och ”den är ett bra inslag i helheten”. Utsmyckning med konst kan slå väl ut men kan även försämra helhetsintrycket av en förändring. Om den kan uppfattas som god eller inte osäkert att veta när det kommer till utsmyckning med konst. Även om konsten inte är uppskattad så kan den vara bra för staden på andra sätt som kulturella värden och liknande men de aspekterna har inte undersökts närmare.

Längs Västergatan framkom negativ kritik mot att vägen gjorts trängre så det uppstår köer längs gatan då alla slutar sina arbeten vid 16-17 tiden samt på morgnarna då alla ska till sina arbeten. Oron för samma problem finns även hos de intervjuade längs Västeråsvägen. Det som upplevdes positivt med att bilvägarna gjorts smalare är att gång och

cykelmöjligheterna gjorts bättre och säkrare med separation från biltrafiken och mer utrymme. Om de intervjuade fick välja mellan att ha bredare väg med mindre köer som följd och mindre utrymme för gång och cykel valde merparten av de tillfrågade att hålla kvar med bredare gång och cykelväg och smalare bilväg då de tyckte att det är bra med ett

Intervjupersonerna visade stor förståelse för att förändringarna skedde med avseende på att höja trafiksäkerheten. Det fanns personer som ifrågasatte om vägarna verkligen blivit säkrare efter förändringen men det visade sig till största delen bero på misstron mot att medtrafikanterna inte följer uppsatta regler. Förändring med avseende att göra vägarna mer estetiskt tilltalande möttes med skepticism och kommentarer som ”man kan väl lägga pengarna på något bättre, det duger bra som det är”. Att göra förändring för att minska trafiken eller göra det ”obekvämt” att åka vägen så bilisterna väljer andra vägar som argument för förändringen ville ingen höra talas om. De boende som intervjuades tyckte att det var ren idioti med sådana resonemang. Politikerna gjorde rätt vid sin presentation av förändringen av Västergatan. De förutspådde att det inte går att göra en förändring bara för att det behövs, utan en bra orsak till förändringen måste presenteras så invånarna förstår som i det här fallet trafiksäkerhet och förbättringar för miljön.

De boende längs vägarna visade en viss misstro mot kommunen även om de aldrig

uttryckte det rakt ut. En av de intervjuade längs Västergatan svarade på frågan ”om denne skulle vilja vara med och påverka eller ge förslag före och under förändringen?” Vad spelar det för roll vad jag tycker, kommunen gör ju ändå som de vill. Misstron gällde främst deras möjligheter att påverka förändringarna. Dels upplevde större delen av de boende att informationen varit knapphändig eller obefintlig och på frågan om de skulle vilja ha mer information och möjlighet att påverka var svaren i stil med att visst vore det bra med mer information, men vilken möjlighet har lilla jag att påverka kommunen? Det var dock en av de boende som stack ut ur mängden vad gäller informationsfrågan. På frågan om vad den boende tyckte att informationen om ombyggnaden varit tillräcklig eller inte svarade denne ”Det finns alltid i tidningen och Eskilstuna kommuns hemsida står det mesta, så den som vill ta reda på allting får läsa där, man får inte skylla på någon annan”. Intervjupersonens svar väckte en del intressanta tankar. Kanske är det inget fel på

kommunens information om förändringarna utan problemet är att informationen inte når fram till medborgarna eller att personerna inte orkar eller vet hur man tar reda på

informationen själv. Om medborgare ska engagera sig är det viktigt att de känner att deras synpunkter blir hörda. Om detta inte sker finns en stor risk då delaktigheten kan skapa ”höga förväntningar som inte alltid kan infrias och därmed orsaka besvikelser”. ”I sämsta fall kan det göra att man inte vill engageras sig nästa gång”(Boverket 2004). Boverkets rapport ”Hållbara städer och tätorter i Sverige –förslag till strategi” behandlar bland annat frågor hur kommuner ska få ett högre inflytande och en större delaktighet från de boende. Ett av förslagen som finns är att kommunen ska ”Söka upp människor som berörs där dom finns och på tider när dom kan för att få kunskap om livet på platsen”(Boverket 2004) Rapporten beskriver senare att det är viktigt för de boende att känna att deras hemmiljö är en trygg plats och utan denna trygghet blir det ”svårt att klara övriga delar av livet, till exempel hälsa, utbildning och arbete”(Boverket 2004). Vidare är tryggheten kring denna plats som blir vår privata svär viktig. Denna trygghet är både att känna sig säker då man promenerar på kvällar och då ha en god belysning men även att inte vara orolig att fysiskt skadas. Detta speglar sig även i intervjuerna med de boende de visar en stor förståelse för att göra förändringar med avseende på säkerhet. På frågan: Tycker du vägen var smal, trång eller bred, ser du någon anledning alls till att bygga om den som de gör idag? Blev svaret blev; Nej jag tyckte vägen var helt okej, jag ser faktiskt ingen anledning till att man ska bygga om den. Det var väl ur säkerhetssynpunkt man gjorde det antar jag. Det här med skolan och busshållsplatserna, annars tycker jag att busshållsplatserna var helt okej. Den blev mer trafikerad när dom byggde Tuna Park, så dom kanske var tvungna att göra något mera åt säkerheten”. De boende uttrycker också positiva känslor kring att

trots att trafikljusen försvunnit så känner man sig trygg. ”Jag tycker att det fungerar bra ändå. Man tittar ju på den som går över den som går över tittar på mig och man kommer överens. Jag tycker att bilisterna verkar vara hyggliga, stannar alltid och väntar och tittar på en. Man måste ju ha kontakt med bilföraren, törs jag eller törs jag inte gå. Det är A och O tycker jag”.

Det kan vara värt att undersöka närmare varför många av de som berörs av en förändringen känner sig oinformerade om man ser till resultatet av den här

undersökningen. Tilläggas ska också att en del av intervjupersonerna känner att de inte behöver mer än grundläggande information då de inte har något intresse av att engagera sig i kommunens arbete.

Förändringen av Västergatan kan sägas vara en i stort sett lyckad förändring. Intrycken från intervjuerna med de boende längs vägen, med några undantag är att de flesta är mycket nöjda med det som skett. Även bland tjänstemän och politiker är intrycken från intervjuerna, trots att förändringen inte blev exakt som de tänkt sig, att de är nöjda med resultatet och upplever den nya vägen som en klar förbättring. En sak som kan spela in i och påverka upplevelsen bland intervjupersonerna är att det gått några år sedan

förändringen färdigställdes och som bekant är människan anpassningsbar och ändrar fort inställning till sin omgivning. Detta märks också om man jämför resultaten mellan Västergatan och Västeråsvägen. Resultatet från Västeråsvägen, som inte är helt

färdigställd i dagsläget, är mer reserverat än resultatet från Västergatan både vad gäller positiva och negativa intryck. Om undersökningen görs om efter något år efter det att förändringen av Västeråsvägen färdigställts är det troligt att resultatet blir ett annat än i den här undersökningen då de boende hunnit smälta de nya intrycken och skapat sig en ny helhetsbild.

Tjänstemännens och politikernas uppfattning av vad de boende längs vägen tycker om förändringarna visar sig stämma rätt bra med vad intervjuerna visar att de boende tycker. Deras uppfattning bygger inte på några undersökningar efter vad som framkommit, utan mer på erfarenhet att om ingen klagar i efterhand blev förändringen bra och om många klagar så var det inte bra. Om önskan att förbättra förändringarna i framtiden finns och kommunen vill fortsätta att utveckla sitt utbyte med invånarna, kan en ide vara att några år efter större förändringar gå tillbaka och undersöka vad de som berörts tycker om

resultatet. Det kan vara lämpligt att vänta några år innan en uppföljning görs så att de nya intrycken hinner sätta sig bland invånarna för annars kan resultatet bli missvisande inför framtiden. Det finns även en risk med att vänta med att göra intervjuerna då människor ser sin hemmiljö som sitt ”ankare”(Stahre, 2002). Stahre skriver i boken Den gröna staden att människor gärna identifierar och skapar en trygghet i det område de bor i då tider

förändras och den ”sociala rollen kollapsar”(Stahre, 2002). Vidare skriver Stahre att människor idag har svårt att identifiera sig i en socialgrupp och ser det viktigare och viktigare att veta ”var man är” (Stahre, 2002). Hemmet blir ”tillflyktsort mot en fientlig omvärld” (Stahre, 2002). Detta gör att om tiden från det att förändringen skedde blir för