Intervju med Kerstin Sjöbratt

Vi intervjuade Kerstin Sjöbratt via telefon den första december 2008. Hon är regionsansvarig för BRIS väst där hon arbetat under de senaste sju åren. Tidigare har Sjöbratt den största delen av hennes yrkesverksamma liv jobbat inom ideella organisationer så som frikyrkan, som präst samt även i sjukhuskyrkan. Sjöbratt har varit ansvarig för region väst sedan årsskiftet och menar att hon själv arbetat med marknadsföring. Dock har BRIS blivit en centraliserad juridisk enhet där de nu har en specifik marknadsavdelning som tar hand om dessa frågor.

BRIS är en ideell barnrättsorganisation som verkar som en länk mellan barn, vuxna och samhälle. BRIS är en organisation där de ämnar ge barn och unga råd och stöd och arbetar därför ytterst ur ett barnperspektiv (www.bris.se).

4.4.1 Rationellt perspektiv ger legitimitet

Sjöbratt menar att man i olika välgörenhetsorganisationer är noga med att arbeta med sin marknadsföring ur ett rationellt perspektiv. Sjöbratt finner att organisationer som dessa strävar efter att vara professionella, visa trovärdighet samt ge ett professionellt intryck. Då välgörenhetsorganisationer inte har myndighetsutövningen som ger dem legitimitet, måste de enligt Sjöbratt själva sträva efter att få den genom att visa trovärdighet i sitt arbete och i det dem gör. Hon menar att det är essentiellt att organisationer marknadsför sig genom att visa konkret fakta och på så sätt påvisa en trovärdig organisation med ett legitimt arbete och ett viktigt ändamål. Sjöbratt menar vidare att det dock i symbios med rationell marknadsföring även är viktigt att i sin marknadsföring beröra och att man genom det sociala även når den potentiella bidragsgivaren på ett emotionellt plan. Som exempelvis barnrättsorganisation, menar Sjöbratt att förutom att BRIS är en stödverksamhet för barn och ungdomar finns de även till för att skapa opinion i samhället och att skapa bättre förutsättningar för barn att leva i. Enligt Sjöbratt är det här något de försöker spegla i sin marknadsföring.

Den slagkraft olika medier kan ha upplever Sjöbratt kan variera mycket beroende på vilken målgrupp den ämnar rikta sig till. TV och Internet anser hon självklart ger en stor genomslagskraft då en stor mängd människor ser och använder sig av de medierna i stort sätt varje dag. Av den anledning blir det även ett stort utbud av marknadsföring i de medierna och slagkraften av dem anser Sjöbratt uppstår genom att aktivt sticka ut ur mängden inte endast som organisation och varumärke utan även som opinionsbildare. Den negativa effekten av medier anser Sjöbratt å andra sidan handlar mer om budskapet som förmedlas än om själva mediets påverkan.

37 4.4.2 Igenkännandet är viktigt

Sjöbratt anser att, över tiden har olika välgörenhetsorganisationer blivit mer medvetna om vilken betydelse kontinuerlig marknadsföring har och välgörenhetsorganisationer satsar idag på att synas allt mer. Sjöbratt menar att man har lärt sig att profilera sig mer och därför har konkurrensen även ökat. Varumärkesuppbyggnaden i samband med bra profilering menar Sjöbratt vidare är helt avgörande för att organisationen ska vara framgångsrik. Vidare i profileringen menar Sjöbratt även att användningen av symboler eller slogans även har en stor effekt. Igenkännandet av en symbol anser hon kan vara viktig för att erhålla nya bidragsgivare. BRIS använder sig exempelvis av sin slogan ”Barn är oslagbara”, något som Sjöbratt anser visar en del av den identitet BRIS vill förknippas med. Tilltro, trovärdighet samt göra sitt varumärke känt finner Sjöbratt överlag är de övergripande krav för organisationen ska lyckas. 4.4.3 Yngre generationen

Generellt anser Sjöbratt att den största målgruppen välgörenhetsorganisationer riktar sig till är människor med fasta ekonomiska förhållanden samt inkomsttagare som inte har barn. Sjöbratt finner att det förr var många människor i medelåldern som bidrog mer med sin tid, men att det idag dock är den yngre generationen samt unga småbarnsföräldrar som börjat engagera sig allt mer i välgörenhetsarbete. Tiderna har dock förändrats menar Sjöbratt då det blivit allt svårare att få människor engagerade samt tuffare att få dem att även avsätta tid, då alla tycker tiden är knapp. Sjöbratt märker även att det funnits en skillnad mellan olika generationer. Hon finner att dagens generation kan börja bidra och sedan sluta, samt att man engagerar sig under mycket kortare tid. Idag väljer bidragsgivare även att pröva på olika saker, man skänker ett år till en organisation och ett år till en annan. Sjöbratt finner att bidragsgivarna skapar och får ett värde då de bidrar med sin tid eller med sina pengar. Det här menar Sjöbratt även är en chans för individer att själva utvecklas och genom att framförallt bidra med sin frivilliga tid även erhålla kompetens. Sjöbratt menar vidare att en stor del av dem som engagerar sig i välgörenhetsorganisationer även utgörs av dem som en gång varit offer för det ändamål organisationen försöker arbeta för, som exempelvis misshandlade barn eller bröstcanceroffer.

4.4.4 Relation och nätverk

I välgörenhetsorganisationers arbete i att finna nya bidragsgivare menar Sjöbratt att många har insett hur viktigt det har blivit med relationer och nätverk samt att arbetet med långsiktiga relationer därför börjat öka allt mer. BRIS skapar nya relationer genom att bland annat bjuda in till seminarier samt öka kunskapen kring BRIS. Mer kortsiktiga strategier för att även nå de enstaka bidragsgivarna däremot är exempelvis julkampanjer och julgåvor, något som inte kräver ett långsiktigt engagemang. Nätverk mellan välgörenhetsorganisationer och andra företag menar Rydasp även har påverkat organisationers arbete en del då man utvecklat olika policys för vilka typer av företag som går bra att arbeta med, enligt de principer som finns i organisationen. 4.4.5 Ökad marknadsföring och ekonomiskt tänkande

Sjöbratt menar vidare att marknadsföring av välgörenhetsorganisationer kan komma att bli för vanligt och att det därför kan finnas en stor risk för överkommersialisering. Sjöbratt finner att folk tröttnar lätt på för mycket marknadsföring och att det därav måste finnas en balans annars kan marknadsföringen komma att få en negativ effekt istället för positiv. Sjöbratt menar att det ekonomiska tänkandet kan komma att ha stor betydelse för framtiden. Det Sjöbratt lärt sig under sina år inom den ideella sektorn är att det måste finnas en medvetenhet om det ekonomiska

38

perspektivet. Kunskapen om ekonomi måste existera och genomsyra hela organisationen istället för att skilja den från övriga delar av organisationen, något som Sjöbratt menar kan hända då det finns för många avdelningar i organisationen. Sjöbratt menar att välgörenhetsorganisationer inte får bli allt för professionaliserade och skilja på de olika avdelningarna, utan att kunskapen måste cirkulera.