Investeringsstöd solceller

Det statliga stödet för installation av solceller infördes 2009. Stödet riktas till alla slags aktörer t.ex. företag, offentliga organisationer och privatpersoner. Fram till och med december 2014 har ca 8 000 ansökningar inkommit till Länsstyrelserna varav ca 3 000 av dessa har beviljats stöd.

Styrmedel Investeringsstöd solceller Lagrum Förordningen (SFS 2009:689) Typ Subvention

Ansvarig myndighet Länsstyrelsen och Energimyndigheten Målgrupp Fastighetsägare

Vad är syftet med styrmedlet?

Syftet med solcellsstödet anges i paragraf 1 SFS 2009:689 och är i) att använd- ningen av solcellssystem och antalet aktörer som hanterar sådana system ska öka i Sverige, ii) att systemkostnaderna ska sänkas, och iii) att den årliga elproduktionen från solceller ska öka med minst 2,5 GWh under stödperioden.

Vilket marknadsmisslyckande skulle styrmedlet kunna korrigera?

Från angivna syften i förordningen skulle man kunna uttolka att styrmedlet riktas mot marknadsmisslyckanden som uppkommer i samband med teknikutveckling och teknikspridning.

Huvudsakliga miljömål

Stödets huvudsakliga miljömål angavs i den fördjupade utvärderingen 2012 vara Begränsad klimatpåverkan samt God bebyggd miljö.

57

3.7.1 Utvärdering

Metod Uppföljning av data och statistik samt intervjuer med solcellsinstallatörer och länsstyrelser

Utvärderingsperiod 2009 - den 13 jan 2011 Beställare Energimyndigheten Utförare ÅF

Referens ÅF (2011)

3.7.2 Styrmedlets prestation enligt slutsatser i utvärderingar Vilka effekter (miljö, ekonomi, sociala) har styrmedlet haft på konsumentbe- teenden?

Ungefär tusen ansökningar inkom under perioden varav knappt en tredjedel bevil- jades stöd fram till och med 13 januari 2011. Studien omfattar knappt de hundra projekt där utbetalning gjorts. Över 50 % (60/98) av de projekt som beviljats medel och fått dem utbetalade vid utvärderings tidpunkt är anläggningar för småhus där den bidragssökande parten varit en privat person.

Utvärderingen antyder att solcellsstödet är avgörande för den svenska marknaden för solcellsinstallationer. Omkring 10 personer bedömts ha anställts inom solcells- branschen som vid denna tidpunkt hade en sysselsättning på knappt 100 personer totalt. Kostnaderna för solcellsmodulerna har sjunkit med drygt 12 % under peri- oden 2009-2011. Förklaringen anges vara ökad konkurrens från kinesiska leveran- törer som är billigare än japanska och europeiska moduler. I förhållande till de förordningen syften med styrmedlet drar utvärderingen följande slutsatser:

Användningen av solcellssystem har ökat och en tillväxt av marknaden för solcells- installationer har skett under stödperioden. Ett mindre antal tillkommande arbets- tillfällen hos installatörer har tillkommit. Aktiviteten i installationsbranschen har ökat där existerande aktörer med fokus på andra områden än solceller har skiftat fokus mot solcellsbranschen. Utvärderingen tycks bygga detta antagande på inter- vjuer med installatörer. Det tycks dock inte förekomma någon metod att verifiera orsak-verkan mellan stödet och tillväxten.

Det konstateras i utvärderingen att systemkostnaderna har sjunkit under stödperi- oden. Man bedömer att detta beror på övergång till billigare kinesiska moduler. Man kan inte dra slutsatsen att stödet har bidragit till att systemkostnaderna sjunkit, mer än marginellt. Slutsatsen tycks baseras på intervjuerna med installatörerna. När det gäller syftet att den årliga elproduktionen från solceller ska öka med minst 2,5 GWh under stödperioden konstaterar utvärderingen baserat på trendberäkningar att det finns risk att produktionsmålet inte nås. Den förväntade produktion hos de anläggningar som fått medel beviljade är 3,3 GWh/år. Byggnadstakten vid utvärde- ringens tidpunkt pekade på en nyinstallerad kapacitet på ca 2 GWh/år.

58

Effekter på miljö

Har inte utvärderats.

Hur stor del av dessa effekter kunde förväntas uppstå även utan att styrmed- let infördes?

Utvärderingen drar slutsatsen genom intervjuer av installatörer att stödet är helt avgörande för installationsmarknaden i Sverige. Intervjuade installatörer anger att det endast skulle genomföras ett fåtal installationer per år utan stödet. Detta skulle i så fall röra sig om installationer i fritidshus som saknas el samt enstaka till fastig- hetsbolag.

Vilka är kostnaderna för att införa och upprätthålla styrmedlet?

Utvärderingen utgår från ett antagande att det tar i snitt 2 timmar (med en kostnad på ca 1000 kr) att handlägga en ansökan vid Länsstyrelsen. Med de 1000 ansök- ningar som inkommit och en total bidragskostnad på 144 MSEK blir den administ- rationskostnaden ca 0,7 öre/beviljad krona. Under antagandet att processen för godkännande i snitt tar ytterligare 2 timmar blir den totala administrationskostna- den 1,5 öre/beviljad krona.

Hur finansieras styrmedlet?

Förutbestämda anslag med fasta belopp.

Har styrmedlet varit framgångsrikt vad det gäller att påverka konsumentbe- teenden? Vilka var framgångsfaktorerna?

Har inte utvärderats.

Kan styrmedlet vässas för att effektivare styra mot resurseffektiva och håll- bara beteenden? Hur?

Stödet är utformat som ett investeringsstöd oavsett anläggningens prestanda. Där- vid ger stödet inte incitament till installationer med låga kr/kWh. Utvärderingen föreslår att man vid Länsstyrelsens handläggningar av ansökningar skulle kunna prioritera projekt med högre effektivitet i kr/kWh.

Vid tidpunkten var den högsta ersättningsnivån 75 000 kronor plus mervärdesskatt per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. Prissänkningen på solceller under stödperioden gjorde att utvärderingen förordade en sänkning till 60 000 kr vilket bedömdes kunna öka effektiviteten i (kr/kWh) hos anläggningarna (den är för när- varande 37 000 kr plus mervärdeskatt). Samtliga intervjuade ansåg också att infö- rande av nettodebitering som komplement till investeringsstödet vore det bästa sättet att öka kostnadseffektiviteten. Frånvaron av rationella metoder för avsättning av överskottsel som komplement till investeringsstödet anses som det viktigaste hindret för marknadstillväxt för solceller.

På basis av studier i andra europeiska länder (t.ex. Tyskland och Storbritannien) dras slutsatsen att inmatningstariffer (producenten garanteras ett pris per produce- rad kWh) har fungerat väl för att säkerställa en snabb utbyggnad av elproduktion

59

via solceller. Man lyfter även nettodebitering (producenten får betala för nettoutta- get, dvs. el köpt från nätet minus el levererad till nätet) och förde vid denna tid upp momsproblematiken som det administrativt enklaste och billigaste lösningen.

Baserat på de utvärderingar som har gjorts; vilka är de centrala lärdomarna i utvecklingen av nya styrmedel för resurseffektiva och hållbara konsumentbe- teenden? Rekommendationer för fortsatt arbete med att utveckla styrmedel för hållbara konsumtionsval och konsumtionsbeteenden?

Pengar kan sökas av såväl privatpersoner som företag och kommunala bolag. I vissa län har kommunala bolag fått större delen av alla tillgängliga stödpengar vilket gjort att privatpersoner inte kunnat få stöd. Intervjuer med aktörer anger att många aktörer ansöker om mer pengar än projektet faktiskt sedan kostar. Även om överskotten går tillbaka till stödpotten leder till det att anslaget tillfälligt tar slut i förtid och stoppar nya stöd. Denna ”låsning” av pengar innan överskottet går till- baka till stödpotten bromsar utvecklingen av marknaden.

Maxbelopp för stödens storlek per byggnad har inte hjälpt eftersom större aktörer delar upp ett stort projekt i flera mindre projekt för att komma under maxgränsen tillsammans med kreativ tolkning av begreppet ”byggnad”. Därmed blir fler in- stallationer möjliga på samma byggnad. Förslag som framkom i utvärderingens intervjuer var att omvandla stödet till en skattereduktion liknande ROT-avdraget för privatpersoner eller att öronmärka en del av stödet till privatpersoner.

När det inte finns ett fokus på energileveranserna vid installationerna finns heller inget fokus på uppföljning av de långsiktiga leveranserna. Det gör att man kan anta att erfarenheter från installationsprojekt inte tas tillvara på ett optimalt sätt.