Utvärdering – Påverkan på flexifuelbilar och bränsleval

Metod Ekonometrisk modellering av efterfrågan och utbud med simulering av effekter på konsumtionsbeteende och mil- jöpåverkan

Utvärderingsperiod Månadsdata 2005-2009 Beställare Forskning

Utförare Cristian Huse, Stockholm School of Economics Referens Huse (2014)

4.4.4 Styrmedlets prestation enligt slutsatser i utvärderingar Vilka effekter (miljö, ekonomi, sociala) har styrmedlet haft på konsumentbe- teenden?

Om syftet med miljöbilspremien hade varit att öka försäljningen av miljöbilar så skulle miljöbilspremien ha varit framgångsrik eftersom den ökade marknadsande- len nya miljöbilar från nästan 6 % år 2006 till 26.5 % år 2008. Men miljöbilspre- mien hade också en bieffekt genom att koldioxidutsläppen från de bilar med alter- nativa bränslen som gynnades av miljöbilspremien ökade, jämfört med koldioxid- utsläppen från bilar som drivs med bensin eller diesel. Förklaringen är att bilar som drevs på bensin och diesel fick en strängare gräns för premiens incitament (120 gram CO2 per km) än de bilar som drevs med alternativa bränslen (motsvarande omräkning 220 gram CO2 per km). Det senare kan jämföras med en Porsche 911 Carrera som släpper ut 205 gram CO2 per km. Detta ledde till att biltillverkare kunde utnyttja detta kryphål i styrmedlets incitamentsinstuktur och rikta in sin försäljning på bilar med alternativa bränslen med högre koldioxidutsläpp än mot- svarande bensin- och dieseldrivna bilar.

En förändring i konsumentbeteendet sker strax efter införandet av miljöbilspremien från och med årsmodell 2008 och 2009 då försäljningen av bilmodeller som drevs med alternativa bränslen ökar. För det andra, en majoritet av ägarna till flexifuelbi- lar byter från etanol till bensin under 2008 då oljepriset och därmed bensinpriserna sjunker. Studien finner att majoriteten av ägare till flexifuelbilar utövar arbitrage mellan bensin och etanol vilket leder till ökade koldioxidutsläpp.

Effekter på miljö

Påverkan på utbudet av bilar som drivs med alternativa bränslen

Studien innehåller en ekonometrisk regression för hur koldioxidsutsläpp (gram CO2 per km) beror av miljöpremien (dvs. hur förändringen i bilmodellernas ut-

85

släppsnivåer kan förklaras främst av miljöbilspremien under den period den var verksam). Analysen visar att miljöbilspremien kunde förklara en ökning med 21.48 gram CO2 per km i utbudet av bilar som drivs med alternativa drivmedel. Resulta- tet var statistiskt signifikant på 1 % nivån. När en dummy för om biltillverkaren historiskt haft bilar som drivs med alternativa drivmedel samt bränslepriser tas med som förklaringsvariabler ger estimeringen att miljöbilspremien kan förklara en ökning i utsläpp med 28.47 gram CO2 per km hos utbudet av bilar som drivs med alternativa drivmedel.

Sammantaget kan man säga att miljöbilspremiens mer frikostiga gräns för bilar med alternativa drivmedel än bilar som drivs med bensin och diesel var en subvent- ion till bilar med högre koldioxidutsläpp. Regressionen tyder på att biltillverkarna lät anpassa sitt utbud till miljöbilspremien genom att öka antalet bilmodeller med större utsläpp och som drevs med alternativa bränslen.

Val av bränslen bland ägare av flexifuelbilar

Sedan 2005 var etanol skattebefriat och fanns tillgängligt på över hälften av landets bensinstationer. Priserna på bensin och diesel steg från 2007 och fram till mitten av 2008 för att därefter sjunka kraftigt då den ekonomiska krisen kom. Samtidigt sjönk försäljningen av etanol kraftigt vilket antyder att ägare av flexifuelbilar bytte från etanol till bensin.

Syftet med studien är att kvantifiera till vilken grad konsumenter som ägde en flex- ifuelbil (vars antal ökade som en följd av miljöbilspremien) bytte från etanol (lägre koldioxidutsläpp) till bensin (högre koldioxidutsläpp) när bensin blev billigare än etanol. Studien använder en ekonometrisk modell för bränsleval och baseras på månadsdata kring perioden september - november 2008, då skiftet i relativpris etanol/bensin ägde rum. Modellen testar huruvida insamlad data för perioden sam- manfaller med tre typer konsumentsbeteenden hos ägare av flexifuelbilar; konsu- menter som håller fast vid bensin ii) konsumenter som håller fast vid etanol och iii) konsumenter som väljer det som är billigast, bensin eller etanol. Resultatet var att en majoritet av ägare av flexifuelbilar stämde överens med sistnämnda konsument- beteende. Trots investeringar i infrastruktur för utbudet av alternativa bränslen (E85) samt miljöbilspremien ledde arbitrage i bränslebyte från etanol till bensin till en ökning med minst 80 % koldioxidutsläpp från flexifuelbilar (räknat utifrån livscykelutsläpp för etanol). Politikerna har därmed blivit bakbundna av flexifuel- bilar genom det sätt regleringen kring miljöpremien ursprungligen utformades. I studien räknas även påverkan på CO2 utsläpp ut.

Hur stor del av dessa effekter kunde förväntas uppstå även utan att styrmed- let infördes?

Se föregående utvärdering av samma styrmedel.

Vilka är kostnaderna för att införa och upprätthålla styrmedlet?

86

Hur finansieras styrmedlet?

Förutbestämda anslag med fasta belopp tilldelas via regleringsbrev till Transport- styrelsen för utbetalning av bidrag för miljöbilar i enlighet med förordningen (2007:380) om miljöbilspremie.

Har styrmedlet varit framgångsrikt vad det gäller att påverka konsumentbe- teenden? Vilka var framgångsfaktorerna?

Har inte utvärderats.

Vilka svårigheter har identifierats i styrningen av konsumentbeteenden?

Se lärdomar nedan.

Kan styrmedlet vässas för att effektivare styra mot resurseffektiva och håll- bara beteenden? Hur?

Vid design av styrmedel mot förnyelsebar teknik som berör en stor andel av den bilmarknaden visar resultaten att man bör ta hänsyn till de tekniker som finns på de marknader som ska regleras.

Baserat på de utvärderingar som har gjorts; vilka är de centrala lärdomarna i utvecklingen av nya styrmedel för resurseffektiva och hållbara konsumentbe- teenden? Rekommendationer för fortsatt arbete med att utveckla styrmedel för hållbara konsumtionsval och konsumtionsbeteenden?

En lärdom är att möjligheten att välja bränsle bör vägas in under styrmedelsut- formningen. Fördelen med flexifuelbilar är att deras bränsleflexibilitet motverkar inlåsning i en teknik. Varningen är dock att denna möjlighet till flexibilitet hos bilägarens val av bränsle kan leda till högre kostnader för miljöbilspremien som helhet genom att bilägarna väljer att köra på bränslen som är billigare för dem men som genererar högre koldioxidutsläpp.