Utvärdering Stöd för energieffektiva fönster

Metod Statistik samt intervjuundersökning med 100 privatperso- ner som bytt fönster under perioden 2007- den 21 okt 2009

Utvärderingsperiod 2007 - den 21 okt 2009 och i viss mån 2004 - 2006 Beställare Regeringskansliet (regleringsbrev)

Utförare Boverket

Referens Boverket (2009a)

3.3.2 Styrmedlets prestation enligt slutsatser i utvärderingar Vilka effekter (miljö, ekonomi, sociala) har styrmedlet haft på konsumentbe- teenden?

Under 2004-2006 inkom 48 427 ansökningar om skattereduktion för fönsterbyte. Av dessa godkändes 34 693 ansökningar. Under åren 2007–2009 beviljades 16 431 bidrag för fönsterbyte. Utvärderingen visar att nyttan med stödet kan ifrågasättas, då större delen av installationerna bör ha skett även utan stöd.

Utvärderingen nämner möjligheten att stödet haft påverkan på kulturhistoriska värden. Att byta fönster kan ändra en byggnads uttryck och därmed byggnadens kulturhistoriska värde radikalt. Man konstaterar att varken bidragsförordningen (2006:1587) eller Boverkets föreskrift (BFS 2007:2) har någon koppling till hur bidraget kan komma att påverka byggnaders kulturhistoriska värden. Utvärdering- en konstaterar att det saknas information vilken sorts fönster som har bytts ut, och vilka fönster man bytt till. Man kan därmed inte utvärdera hur bidraget eventuellt har påverkat de kulturhistoriska värdena.

Man konstaterar att ett stöd förutom sin ekonomiska inverkan på människors beslut också kan ha en effekt via den information och den uppmärksamhet som knyts till stödet. Detta kan ha påverkat fönstertillverkarna att ändra sitt utbud samt att kon- sumenter kan ha genomfört åtgärder som inte är privatekonomiskt lönsamma, även med stödet inräknat.

Effekter på miljö

Utvärderingen beräknar endast minskningen av tillförd energi. Den totala energibe- sparingen till följd av de 15 448 småhusens fönsterbyten är 23,4 GWh per år. Med justeringen att 76 % av de som beviljats stöd skulle ha bytt fönster ändå (se nedan) beräknas effekten av stödet till 5,6 – 7.2 GWh/år beroende på vilket U-värde på fönstren som skulle ha valts.

Hur stor del av dessa effekter kunde förväntas uppstå även utan att styrmed- let infördes?

Boverket lät utföra en intervjuundersökning bland 100 av de privatpersoner som fått stöd beviljat och utbetalt. Man ställde ett antal frågor t.ex., ”Vad var främsta anledningen till att ni bytte fönster?” (spara energi 44 %, dåligt skick på gamla

42

fönster 38 %). Man ställde även en kontrafaktisk fråga, ”Om vi förutsätter att stö- det inte funnits skulle ni då ha bytt fönster ändå?” (Ja 76 %, Ja, men färre antal fönster, 8 %). Endast 8 % angav att de inte skulle ha bytt om stödet inte funnits. Undersökningen visade också att bland de personer som faktiskt bytte till energief- fektiva fönster (oavsett det berodde på bidraget eller inte) skulle dessa ha valt lika energieffektiva fönster även utan bidraget.

Samtidigt undersöker utvärderingen den besparing i uppvärmningskostnader som var och en av de drygt 15 000 småhusägarna kan ha gjort efter fönsterbytet. Man finner att investeringen i nya fönster som enbart energibesparingsåtgärd privateko- nomiskt olönsam för de allra flesta, 98 %. Bidraget gör här ingen större skillnad, utan 97 % av investeringarna skulle vara olönsamma även med stödet inräknat. Bidraget har därför teoretiskt sett en liten effekt på det totala antalet som bytte fönster. Man beräknar även lönsamheten av att installera ett mer energieffektivt fönster om man ändå har beslutat sig att byta fönster av andra skäl (i undersökning- en svarade 56 % att de hade andra skäl att göra fönsterbytet än att spara energi). Beräkningarna visar att den extra kostnaden för att välja ett energieffektivare föns- ter betalar igen sin i form av minskad energikostnader (antagen livslängd 40 år och kalkylränta 7 %). För denna kategori av fönsterbytare skulle det inte varit nödvän- digt med ett bidrag för att det ska bli lönsamt att välja ett mer energieffektivare fönster än man först tänkt.

Vilka är kostnaderna för att införa och upprätthålla styrmedlet?

Ingen uppgivelse av kostnaderna finns när stödet administrerades av Skatteverket 2004-2006. Under perioden 2007-2009 när administrationen sköttes av Länsstyrel- serna och Boverket (skötte överklagan) uppgick de administrativa kostnaderna för stödet till 0,6 miljoner kronor för år 2007, och drygt 1,4 miljoner kronor för 2008 samt knappt 1,3 miljoner kronor (fram till 21 oktober 2009). De totala administra- tiva kostnaderna uppgick till 3,3 miljoner kronor vilket motsvarar 2,2 % av den totala bidragskostnaden. Det totala bidraget var 138 052 015 kr till 15 448 små- husägare.

Den totala årliga bidragskostnaden var 7 128 318 kr per år med en kalkylränta på 4 % och 40 års livslängd. Bidragskostnaden per kWh beroende på hur stor bespa- ringen i energi skulle uppgå till mellan 1,27 kronor per kWh (baserat på effekten 5,6 GWh) och 0,99 kronor per kWh (baserat på effekten 7,2 GWh). Bidragskostna- den, utslagen på alla fönster som fick bidrag var 0,30 kronor per kWh.

Hur finansieras styrmedlet?

Förutbestämda anslag med fasta belopp.

Har styrmedlet varit framgångsrikt vad det gäller att påverka konsumentbe- teenden? Vilka var framgångsfaktorerna?

43

Kan styrmedlet vässas för att effektivare styra mot resurseffektiva och håll- bara beteenden? Hur?

Har inte utvärderats.

Baserat på de utvärderingar som har gjorts; vilka är de centrala lärdomarna i utvecklingen av nya styrmedel för resurseffektiva och hållbara konsumentbe- teenden? Rekommendationer för fortsatt arbete med att utveckla styrmedel för hållbara konsumtionsval och konsumtionsbeteenden?

Boverkets utvärderingar av stöd innehåller ofta ett moment där man undersöker om stödet inneburit att privatekonomiskt olönsamma, men samhällsekonomiska lön- samma åtgärder, blir privatekonomiskt lönsamma efter att stödet inräknats. Man anser att man inte kan förvänta sig att åtgärder som är samhällsekonomiskt lön- samma men privatekonomiskt olönsamma, kommer att genomföras utan någon form av styrmedel. Om motivet för att införa stödet är att man vill stimulera åtgär- der som är samhällsekonomiskt lönsamma men privatekonomiskt olönsamma så är det tveksamt om stödet har fyllt en sådan funktion. I detta fall finner utvärderingen att stödet för energieffektiva fönster inte inneburit att åtgärderna blir privatekono- miskt lönsamma i 97 % av fallen. Om man räknar på kategorin om angav att de skulle bytt fönster av andra skäl än energieffektivitet så är det privatekonomiskt lönsamt att välja mer energieffektiva fönster än de gamla. Även i denna kategori borde då stödet inte ha effekt på konsumtionsbeteendet.