Statliga stödet för investeringar i sol värme

Sedan 2000 fanns ett statligt bidrag för installation av solvärme. Under 2000-2008 kunde investeringsbidraget sökas av fastighetsägare som installerade solfångare på bostäder och bostadsanknutna lokaler. Under 2009 - 2011 kunde investeringsstödet sökas av vem som helst som investerade i solvärmeteknik. Investeringsstödet upp- hörde den 1 januari 2012.

Styrmedel Statliga stödet för investeringar i solvärme Lagrum SFS (2000:287) samt SFS (2008:1247) Typ Subvention

Ansvarig myndighet Länsstyrelsen och Boverket Målgrupp Fastighetsägare, bostäder

Vad är syftet med styrmedlet?

Enligt paragraf 1 i SFS (2000:287) är syftet att främja användningen av solvärme- teknik för uppvärmning av bostäder för permanent bruk och vissa lokaler. Syftet återkommer i SFS (2008:1247)..

Vilket marknadsmisslyckande skulle styrmedlet kunna korrigera?

Att främja tillväxt och teknikspridning och -utveckling inom solvärmeteknik som hämmas av externaliteter kring teknikutveckling och teknikspridning.

Huvudsakliga miljömål

Stödets huvudsakliga miljömål angavs i den fördjupade utvärderingen 2012 vara Begränsad klimatpåverkan samt God bebyggd miljö.

3.4.1 Utvärdering

Metod Uppföljning av data och statistik Utvärderingsperiod 2000-2008 samt 2009-2011 Beställare Regeringskansliet, regleringsbrev Utförare Boverket

Referens Boverket (2012)

3.4.2 Styrmedlets prestation enligt slutsatser i utvärderingar Vilka effekter (miljö, ekonomi, sociala) har styrmedlet haft på konsumentbe- teenden?

Utvärderingen omfattar uppföljningen av följande mål: • Användningen av solvärme för uppvärmning ska öka. • Kostnaden för solvärme ska minska.

• Solvärmens lönsamhet ska öka.

47

Utvärderingen kommer fram till att användningen av solvärmetekniken (den årliga försäljningen av solfångare) har tredubblats jämfört med den försäljningsnivå som rådde innan stöden infördes. Man finner den sannolika orsaken att bidraget/stödet skapat en ökad efterfrågan på solfångare. Man finner även att solvärmens lönsam- het har förbättrats under senare halvan av perioden (2006-2011) på grund av änd- rade relativpris i form av minskade investeringskostnader (främst system med va- kuumrör) samt alternativa uppvärmningskällor (t.ex. el) blivit dyrare. De lägre investeringskostnaderna beror främst på ökad import från Kina.

Utvärderingen bedömer att investeringsstödens prestandabaserade utformning, vilken skapar incitament för teknikutveckling, bör ha bidragit till att solvärmens lönsamhet förbättrats. Solfångarnas årsutbyte (effektivitet) har ökat så att man får ut mer energi per investerad kvm solfångararea, jämfört tidigare.

Utifrån lönsamhetsberäkningar finner man att skillnaden mellan solvärmens inve- steringskostnad och vissa alternativa värmekällors energikostnad (t.ex. el) inte är större än att investeringsstöden bör ha kunna gjort skillnad i många fall. När det gäller uppvärmningsalternativ som biobränslen, värmepumpar och fjärrvärme så är den (rörliga) energikostnaden för dessa alternativ fortfarande så pass mycket lägre jämfört med solvärmens investeringskostnad att stöden inte borde ha gjort någon principiell skillnad.

Man konstaterar att det är svårt att särskilja effekter på investeringar på grund av privatekonomiska incitament och ideologiska incitament. Beräkningarna visar t.ex. att det är många som har biobränslen, värmepumpar eller fjärrvärme som upp- värmningskälla som också har gjort investeringar i solvärme trots att beräkningarna visar att detta inte är privatekonomiskt lönsamt.

För att få en grov uppskattning har utvärderingen ställt den andel av utbetalat be- lopp där stöden borde ha gjort principiell skillnad mellan olönsamhet och lönsam- het i förhållande till totalt utbetalat belopp. Dessa fall är då el och olja ersatts av solvärme. När det gäller investeringsbidraget har totalt ca 88 Mkr utbetalats, varav 67 % är ärenden där el eller olja ersatts. Således 67 % av totalt utbetalat investe- ringsbidrag (ca 59 Mkr) bör ha haft privatekonomisk effekt, i meningen att bidraget gjort skillnad mellan lönsamhet och olönsamhet. När det gäller de 43 Mkr som hade utbetalats i investeringsstöd t o m 30 nov 2011 är motsvarande andel bara omkring 13 %.

En annan skillnad mellan investeringsbidraget (2000-2008) och investeringsstödet (2009-2011) är att det senare i betydligt större utsträckning utnyttjats av andra kategorier än småhusägare (i det senare fallet kunde vem som helst som investe- rade i solvärmeteknik söka och få stöd). Under den första perioden gick 90-95 % av totalt utbetalat belopp till småhusägare. Under den andra perioden (2011) gick endast 50 % av investeringsstödet till småhusägare. Resterande del tillföll solvär- meinvesteringar av exempelvis bostadsrättsföreningar och kommuner.

48

Sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv visar beräkningarna att de positiva mil- jöeffekterna, dvs. det sammanlagda värdet av de utsläppsminskningar som bi- drag/stöd indirekt bidragit till, är i samma storleksordning som totalt utbetalt bi- drag/stöd. Värdet av utsläppsminskningarna uppgår till mellan 100-190 Mkr. Med ASEK:s värdering av koldioxidutsläpp (1,50 kr/kWh) samt att beräkningarna base- ras på marginalel blir värdet av de samlade utsläppsminskningarna ca 760 Mkr vilket kan jämföras med utbetalat investeringsbidrag och investeringsstöd ca 130 Mkr per (t.o.m. den 30 nov 2011).

Effekter på miljö

Utvärderingen konstaterar att försäljningsvolymen har ökat och att branschen vuxit kraftigt under perioden. Totalt har 140 000 kvm solfångararea fått stöd eller bidrag under de båda perioderna vilket motsvarar en solvärmeproduktion på 65 GWh per år. Detta är ca 60 % av den totala installerade solfångararean under samma period. Investeringsbidraget (2000-2008) har inom ramen för utbetalade ärenden, bidragit till en ökad årlig solvärmeproduktion på ca 45,7 GWh. Tar man hänsyn till skillna- den mellan de ersatta energislagens verkningsgrader är den totala energimängd som ersatts av solvärme ca 52 GWh. Solvärmen har framförallt ersatt elvärme, biobränslen och olja.

Investeringsstödet (2009-2011) har bidragit till installationer i solvärme motsva- rande en årlig energiproduktion på ca 20,3 GWh per år. Den ersatta energimängden motsvarade ca 20,7 GWh per år. Solvärmen har framförallt ersatt biobränslen, elvärme och fjärrvärme.

Tillsammans har bidraget och stödet således bidragit till en ökad svensk solvärme- produktion på ca 65 GWh per år ersatt elvärme. Totalt sett (oberoende av stöd) har solvärmeproduktionen ökat med ca 113 GWh/år under hela perioden. Hur mycket som bidraget och stödet bidragit i miljövinst beror på vilken värdering som beräk- ningen grundar sig på samt antagande hur den ersatta elen producerats. De har tillsammans bidragit till att en årlig elvärmeproduktion på ca 26,1 GWh ersatts med solvärme. Under antagande att den ersatta elen producerats med en genomsnittlig mix av produktionsslag för Sverige blir miljövinsten 13,1 Mkr. Om man även räk- nar med lokala utsläppseffekter uppgår miljövinsten till 24,6 Mkr.

Om den ersatta elen antas produceras med det produktionsslag som i Norden van- ligtvis ligger på marginalen, dvs. kolkondens, blir miljövinsten 100 Mkr respektive 139 Mkr med lokala utsläppseffekter. Med ASEK:s rekommendation om värdering blir miljövinsten under Sverigegenomsnitt ca 54,7 och ca 66 Mkr med lokala ut- släppseffekter. Med antagande om marginalel och ASEK:s rekommendation blir värdet av utsläppsminskningen ca 671 Mkr.

Bidragets och stödets totala miljöeffekter (ersatt elvärme, olja och biobränsle) är 26.1 GWh per år, 10,2 GWh per år respektive 30.9 GWh per år. Miljövinsten beror

49

på om beräkningen baseras på marginal-el eller medel-el, hur koldioxidutsläpp värderas samt om lokala utsläppseffekter räknas med. Den sammanlagda beräk- ningen hamnar inom 104 Mkr -762 Mkr.

Hur stor del av dessa effekter kunde förväntas uppstå även utan att styrmed- let infördes?

Det saknas metod som fastställer till vilken grad styrmedlet har orsakat ökningen i försäljningsvolym. Beräkningarna baseras på de åtgärder som har fått stöd eller bidrag. Under samma period har investeringskostnaderna sjunkit främst till följd av introduktionen av kinesiska komponenter på marknaden vilket påverkar relativpri- ser på installationer av solvärme, vilket också kan ha påverkat ökningen i försälj- ningsvolym.

Vilka är kostnaderna för att införa och upprätthålla styrmedlet?

Fram till den 30 nov 2011 hade totalt 88 Mkr betalats ut i bidrag för perioden 2000- 2008 (av dessa tillföll 98 % småhusägare) samt 43 Mkr för perioden 2009 fram t.o.m. november 2011. Sammanlagt hade ca 130 Mkr betalats ut under hela peri- oden. Inga administrativa kostnader anges i utvärderingen.

Hur finansieras styrmedlet?

Förutbestämda anslag med fasta belopp.

Har styrmedlet varit framgångsrikt vad det gäller att påverka konsumentbe- teenden? Vilka var framgångsfaktorerna?

Har inte utvärderats.

Kan styrmedlet vässas för att effektivare styra mot resurseffektiva och håll- bara beteenden? Hur?

Har inte utvärderats.

Baserat på de utvärderingar som har gjorts; vilka är de centrala lärdomarna i utvecklingen av nya styrmedel för resurseffektiva och hållbara konsumentbe- teenden? Rekommendationer för fortsatt arbete med att utveckla styrmedel för hållbara konsumtionsval och konsumtionsbeteenden?

50

3.5 Stöd konvertering från direktverkande