Uppföljning
3 Styrmedel boende
3.5 Stöd konvertering från direktverkande elvärme
Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus infördes den 1 januari 2006 och avslutades 31 december 2010. Fastighetsägare, flerbostadshus och bostadsknuta lokaler, kunde alla söka stödet för att helt eller delvis byta från di- rektverkande elvärme till ett vattenburet uppvärmningssystem. För att detta skulle kunna genomföras behövde värmeenergin tillföras genom antingen fjärrvärme, berg-, sjö- eller jordvärmepump, eller biobränsle. Mellan 2006-2008 fanns det också möjlighet att söka stöd för solvärme. De som konverterade från direktver- kande el till en kompletterande solvärmeinstallation kunde under denna period få ytterligare stöd. Stödet upphörde att gälla 1 januari 2009, däremot fanns fortfarande möjlighet att söka ett särskilt stöd för solvärme investeringar.
Styrmedel Investeringsstöd konvertering från direktverkande el- värme
Lagrum Förordning (2005:1 255) Typ Subvention
Ansvarig myndighet Regeringen Målgrupp Fastighetsägare
Vad är syftet med styrmedlet?
Syftet med stödet var att främja en miljöanpassad och effektiv energianvändning och minska elanvändningen för uppvärmning av bostadslägenheter och bostadsan- knutna lokaler och därigenom bidra till en miljöanpassad och effektiv energian- vändning. Med andra ord avser stödet att ge incitament till att byta från direktver- kande elvärme till fjärrvärme eller individuell uppvärmning från värmepump, biobränslen samt solvärme.
Vilket marknadsmisslyckande skulle styrmedlet kunna korrigera?
Det framgår inte tydligt vilket marknadsmisslyckande som är tänkt att korrigeras. En möjlig tolkning kan vara att energi från el är en högvärdig energiform och det kan betraktas som ineffektivt att använda el till uppvärmning då det existerar full- värdiga substitut till detta. Med andra ord kan man betrakta det som en effektivise- ring av energianvändningen med en reducering av el som används till uppvärm- ning.
Huvudsakliga miljömål
Stödets huvudsakliga miljömål angavs i den fördjupade utvärderingen 2012 vara Begränsad klimatpåverkan samt God bebyggd miljö.
51
3.5.1 Utvärdering
Metod Uppföljning av data och statistik samt telefonintervjuer med 300 fastighetsägare
Utvärderingsperiod 2006 - 2010
Beställare Energimyndigheten Utförare Boverket
Referens Boverket (2011)
3.5.2 Styrmedlets prestation enligt slutsatser i utvärderingar Vilka effekter (miljö, ekonomi, sociala) har styrmedlet haft på konsumentbe- teenden?
Ungefär 21 500 ansökningar inkom under perioden varav ungefär 18 500 bevilja- des stöd fram till och med 31 december 2010. Småhusägare står för 98 % av an- sökningarna och har således tilldelats mest i stöd, däremot har flerbostadhus, tillde- lats mest per ansökan. Det kan ha sin förklaring i att varje enskilt ärende för flerbo- stadshus gäller ett större antal bostadslägenheter. De flesta konverteringsåtgärder berörde fjällvärme hos samtliga ansökande, men för småhusägare utgjorde även värmepumpar en betydande del av konverteringarna. Av de som valt värmepump, berodde 86 % på att fjärvärme inte fanns tillgängligt. Med andra ord hade sannolikt fler valt fjärrvärme om möjligheten funnits. Ett fåtal har också efterfrågat biobräns- len.
Den regionala fördelningen av stödet visar att Norrbottens län erhållit flest bevil- jade stödansökningar för konvertering till fjärmvärme, medan Jönköpings län er- hållit störst stödbelopp. Vad gäller stöd om värmepumpar fick Stockholm och Västra Götalands län den stora delen av stödsumman.
Endast en procent beviljades stöd för konvertering i kombination med solvärmein- stallation, den låga andelen har sannolikt sin förklaring i den korta stödperioden (2006-2008). Sammanfattningsvis kan stödet sägas ha haft en positiv men begrän- sad effekt på elanvändningen för uppvärmningssyften.
Effekter på miljö
Konverteringar har medfört att elenergiförbrukningen för uppvärmning minskat med 476 GWh per år. Utav dessa utgjorde 328 GWh konverteringsåtgärder i små- hus. Däremot kan inte hela minskningen tillskrivas konverteringsstödet. Vidare visar utvärderingen att elanvändningen har minskat mest i småhus, 18 046 kWh per år och minst i bostadslägenheter i flerbostadshus, 10 748 kWh per år. De största vinnarna har varit hushåll som konverterat till värmepump. De har i genomsnitt sparat 17 000 kWh per bostadslägenhet och år. Det beror på att värmepumpar till stor del bara installeras i småhus, där elbesparingen allmänt är högre jämfört med bostadslägenheter i flerbostadshus.
52
Hur stor del av dessa effekter kunde förväntas uppstå även utan att styrmed- let infördes?
Intervjuer av installatörer antyder att stödet är helt avgörande för installations- marknaden i Sverige. Intervjuade installatörer anger att det endast skulle genomfö- ras ett fåtal installationer per år utan stödet. Detta skulle i så fall röra sig om in- stallationer i fritidshus som saknar el samt enstaka till fastighetsbolag. Konsument- undersökningen, å andra sidan, visar att 67 % av fastighetsägarna som erhållit stöd hade tänkt genomföra konverteringsåtgärderna även utan stöd. Baserat på kan 160 GWh av ovan nämnda minskning hänföras till konverteringsstödet.
Vilka är kostnaderna för att införa och upprätthålla styrmedlet?
Utvärderingen visar att 722 miljoner kronor i stöd har beviljats, det är ungefär hälf- ten av budgeten som avsattes för utbetalning. Stöd gavs med upp till 30 % av total- kostnaden, dock maximalt 30 000 kronor per bostadslägenhet eller bostadsanknu- ten lokal. Utvärderingen visar att i snitt beviljades den sökande 21 739 kronor per lägenhet. Beräkningar gjorde av Boverket visar att byte från direktverkande el till fjärrvärme nästan alltid är lönsamt, även utan stöd. Av de som bytte till värme- pump var 67 % lönsamma och ca 50 % lönsamma för de som bytte till biobränsle. Stödet leder till en kostnad på 33 öre per reducerad kWh el men studien visar att kostnaden var relativt låg per inbesparad kWh el jämfört med andra stöd. Solcells- stödet som fanns under 2009-2011 kostade staten 2,24 kronor per producerad kWh i stöd.
Hur finansieras styrmedlet?
Förutbestämda anslag med fasta belopp.
Har styrmedlet varit framgångsrikt vad det gäller att påverka konsumentbe- teenden? Vilka var framgångsfaktorerna?
Har inte utvärderats.
Kan styrmedlet vässas för att effektivare styra mot resurseffektiva och håll- bara beteenden? Hur?
Har inte utvärderats.
Baserat på de utvärderingar som har gjorts; vilka är de centrala lärdomarna i utvecklingen av nya styrmedel för resurseffektiva och hållbara konsumentbe- teenden? Rekommendationer för fortsatt arbete med att utveckla styrmedel för hållbara konsumtionsval och konsumtionsbeteenden?
53