Uppföljning
3 Styrmedel boende
3.3 Stöd för vissa miljöförbättrande install ationer i småhus
3.3.4 Styrmedlets prestation enligt slutsatser i utvärderingar
Under 2004-2006 inkom 5 849 ansökningar om skattereduktion för installation av en biobränsleanläggning. Av dessa godkändes 427 ansökningar bl.a. till följd av att anslaget inte räckte. Under perioden 2007-2009 inkom 218 ansökningar och 158 ansökningar som till och med den 31 augusti 2009 beviljats och fått utbetalt stöd för installation av biobränsleanordning. Utvärderingen omfattar endast den andra perioden.
Vilka effekter (miljö, ekonomi, sociala) har styrmedlet haft på konsumentbe- teenden?
Syftet med stödet för installation av biobränsleanordningar var att öka andelen förnybar energi i bostäder. Stödets effekt blir då den andel energi som kommer från förnybara källor idag och som orsakades till följd av stödet. Man beräknar därmed
44
skillnaden mellan en uppskattning av hur mycket energi som används för upp- värmning i de småhus vars ägare har beviljats stöd för installation av en biobräns- leanordning, och ett antagande att dessa småhus i frånvaro av bidraget skulle vär- mas på samma sätt som genomsnittet av nybyggda småhus. I det senare fallet skulle 71 % av energibehovet täckas med förnybar energi och 29 % från icke för- nybara energikällor. Skillnaden blir då till drygt 700 000 kWh övergång från icke förnybar energi till förnybar på grund.
Effekter på miljö
Har inte utvärderats.
Hur stor del av dessa effekter kunde förväntas uppstå även utan att styrmed- let infördes?
Boverket lät TNS SIFO genomföra en intervjuundersökning bland personer som fått stöd. Av de tillfrågade svarade 82 % att de skulle ha valt biobränsle i alla fall, även om stödet inte funnits. De som skulle valt el som huvudsaklig värmekälla var 6 % och de som skulle ha valt ”något annat” var 12 %. Utvärderingen antar att den stora andelen som skulle valt biobränsle även utan stödet kan förklaras av att de som sökt stöd till största delen är småhusägare utanför tätort. Hela 82 % av de tillfrågade angav att de bor i glesbygd (färre än 10 000 invånare) och 18 % i mindre tätort. I dessa områden är biobränslen ofta billigare jämfört med andra alternativ. Att värma med biobränsle kräver relativt stort utrymme i huset för förvaring av bränslet samt ackumulatortank. Blivande småhusägare utanför tätort har ofta större möjlighet till större utrymmen. Räknar man inte med detta, samt att de ägare till nybyggda småhus som fick stödet inte utgör ett genomsnitt av småhusägare, blir mängden energi som tack vare bidraget nu utgörs av förnybar sådan omkring 200 000 kWh/år istället för de 700 000 kWh/år som stödet skulle ha resulterat i om de personer som beviljats bidrag utgjort ett genomsnitt av landets småhusägare.
Vilka är kostnaderna för att införa och upprätthålla styrmedlet?
Utvärderingen kommer fram till en bidragskostnad (utbetalt bidrag per ”konverte- rad” kWh) på 89 öre per kWh, korrigerat för de antal som fick stöd och angav att de skulle ha valt biobränsleanordning även utan stödet. Stödet söktes främst av en grupp blivande småhusägare för vilken biobränslen var ett attraktivt val även utan stödet. Om bidragstagarna skulle ha utgjort ett genomsnitt av landets småhusägare, och som utan bidraget valt uppvärmningsformer enligt detta genomsnitt, skulle stödets effekt vara större och bidragskostnaden lägre 25 öre per konverterad kWh. Det totala utbetalade bidragen är 2 350 961 kr, administrativa kostnader 51 721 kr vilket ger en totalkostnad på 2 402 682 kr.
Utvärderingen konstaterar att endast 158 har beviljats bidraget. För de flesta som fick bidrag hade det, enligt utvärderingen ingen betydelse för valet att välja biobränsle som värmekälla. Man bedömer att en starkt bidragande orsak till att så många anger att de skulle ha valt biobränsle ändå är att biobränsle var befriat från energiskatt.
45
Hur finansieras styrmedlet?
Har inte utvärderats.
Har styrmedlet varit framgångsrikt vad det gäller att påverka konsumentbe- teenden? Vilka var framgångsfaktorerna?
Har inte utvärderats.
Vilka svårigheter har identifierats i styrningen av konsumentbeteenden?
Har inte utvärderats.
Kan styrmedlet vässas för att effektivare styra mot resurseffektiva och håll- bara beteenden? Hur?
Har inte utvärderats.
Baserat på de utvärderingar som har gjorts; vilka är de centrala lärdomarna i utvecklingen av nya styrmedel för resurseffektiva och hållbara konsumentbe- teenden? Rekommendationer för fortsatt arbete med att utveckla styrmedel för hållbara konsumtionsval och konsumtionsbeteenden?
Om motivet för att införa stödet är att man vill stimulera åtgärder som är samhälls- ekonomiskt lönsamma men privatekonomiskt olönsamma så är det tveksamt om stödet har fyllt en sådan funktion. Utvärderingens beräkningar visar dock att bland dem som sökt och fått stöd är investeringen, sett som enbart en energibesparingsåt- gärd, privatekonomiskt olönsam för de allra flesta. De hushåll som har fått stöd beräknas sammantaget behöva tillföra sina hus 2,5 GWh per år för värme och varmvatten, energi som nu täcks av biobränsle. Av de i intervjuundersökningen tillfrågade småhusägarna som fått stöd uppger de allra flesta att de skulle ha valt biobränsle för uppvärmning även utan stödet. Med detta som referensalternativ begränsas bidragets effekt till 0,2 GWh per år i ”konverterad” energi, till en kost- nad av 176 000 kronor per år, eller knappt en krona per kWh under anläggningar- nas livslängd.
En möjlig förklaring till att stödet inte verkar ha påverkat beslutet att välja biobränsle bland dem som fått stöd, är att stödet ofta har sökts av personer som bor i glesbygd eller i mindre tätorter där biobränsle ett attraktivt alternativ även utan stöd. Utvärderingen drar därför slutsatsen att det är tveksamt om stödet verkligen behövdes. Vid utformning av bidrag och stöd bör således heterogenitet mellan olika grupper analyseras för att bedöma miljöeffekter och fördelningseffekter av att vissa grupper kan komma att få ut en större av stödet än andra grupper.
46