Skattebefrielse för biodrivmedel

Flytande biodrivmedel såsom etanol och biodiesel befrias från energi- och koldiox- idskatt. Skattebefrielsen genomfördes dock inte med ett generellt undantag för flytande biodrivmedel i lagen (1994:1776) om skatt på energi. I stället beslutar regeringen om skattebefrielse efter ansökan från varje enskild producent eller leve- rantör.

Styrmedel Skattebefrielsen för biodrivmedel Lagrum Lag (1994:1776)

Typ Subvention Ansvarig myndighet Riksrevisonen Målgrupp Fordonsägare

87

Vad är syftet med styrmedlet?

I samband med riksdagsbehandlingen av den klimatpolitiska propositionen uttalade miljö- och jordbruksutskottet att en satsning på förnybara drivmedel bör vara en central del av den svenska klimatpolitiken (bet. 2008/09:MJU28). Av proposition- en framgår även att skattebefrielsen för biodrivmedel är det främsta styrmedlet bakom introduktionen av biodrivmedel (prop. 2008/09:162). Ett syfte kan således antas vara att ge biodrivmedel mer långsiktiga och förutsägbara villkor genom ökad inblandning av biodrivmedel. Regeringens motiv i enskilda ansökningar om skattelättnader har dock varierat. På längre sikt kan syftet med skattebefrielse vara att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn.

Vilket marknadsmisslyckande skulle styrmedlet kunna korrigera?

Externaliteter och asymmetrisk information som hämmar övergången till förnybara biobränslen inom fordonstrafiken.

Huvudsakliga miljömål

Det huvudsakliga miljömål som skattebefrielsen angavs bidra till i den fördjupade utvärderingen 2012 var Begränsad klimatpåverkan.

4.5.1 Utvärdering

Riksrevisionen har granskat skattebefrielsen för biodrivmedel. Regeringen har sedan 1995 rätt att besluta om skattelättnad eller skattebefrielse för biodrivmedel. Skattebefrielsen är det främsta styrmedlet för att öka användingen av biodrivmedel för låginblandning. Riksrevisonen har i samarbete med SCB skickat ut en enkät till 2 500 etanol- och gasbilsägare för att undersöka dels hur olika miljöbilar används och dels vad som påverkar beslutet att köpa en sådan bil.

Metod Enkätundersökning Utvärderingsperiod Månadsdata 2005-2007 Beställare Riksrevisonen

Utförare Riksrevisonen Referens Riksrevisonen (2011)

4.5.2 Styrmedlets prestation enligt slutsatser i utvärderingar Vilka effekter (miljö, ekonomi, sociala) har styrmedlet haft på konsumentbe- teenden?

Under 2002 ökade användningen av biodrivmedlen som en följd av att regeringen började bevilja fullständig skattebefrielse för samtliga biodrivmedel. Skattebefriel- sen har bidragit till att all bensin och diesel upptill 5 volymprocent innehåller bio- drivmedel. Biodrivmedel kan även användas som höginblandade drivmedel, ett exempel på detta är E85 som innehåller 85 % etanol och 15 % bensin. Men då biodrivmedel som E85 kräver en viss typ av fordon, har man infört andra incita- ment för dessa såsom lättnader i förmånsbeskattningen, undantag från träng- selskatt, miljöbilspremie etc.

88

Från att det under 2005 funnits ca 20 000 etanolbilar fanns det under 2009 180 000 etanolbilar. Antalet biodriva bilar har med andra ord ökat betydligt. Däremot utgör de fortfarande en liten andel i relation till den totala fordonsflottan.

Riksrevisionens enkätundersökning visar att den främsta anledningen till att man köper fordon som är av biodrivmedel är en önskan om att minska klimatpåverkan. En annan viktig faktor är de ekonomiska faktorerna. Av viss eller stor betydelse är skillnaden i pris mellan etanol och bensin för nära 75 % av ägarna till etanolbilar, medan motsvarande siffra för gasbilsägarna är 70 %. Noterbart är att cirka 13 % av etanol- och gasbilsägarna uppger att prisskillnaden mellan E85 och bensin inte är avgörande i valet av bränsle.

Effekter på miljö

Beräkningar av utsläppsreduktioner till följd av en ökad användning av biodrivme- del i förhållande till fossila alternativ, visar på minskade utsläpp på omkring 0,4– 1,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år för åren 2007–2009. Det motsvarar 5 % av utsläppen i transportsektorn

Hur stor del av dessa effekter kunde förväntas uppstå även utan att styrmed- let infördes?

Utvärderingen har gjort en bedömning enligt trender, genom att titta på förändring- ar hos användningen biodrivmedel före och efter skattebefrielsen. Man drar slut- slutsatsen att skattebefrielsen har bidragit till ökad låginblandning. I huvudsak har den ökade användningen utgjorts av etanol som låginblandas i bensin. Slutsatserna är dock kvalitativa utan stöd av t.ex. ekonometriska eller experimentella metoder.

Vilka är kostnader för att införa och upprätthålla styrmedlet?

En förutsättning för att användningen av biodrivmedel ska öka har varit skattebe- frielse för densamma. Med andra ord har skattebefrielsen även varit en förutsätt- ning för de minskade utsläpp som är sammankopplade med en ökad användning av biodrivmedel. Sedan införandet har det skattebortfall som kan kopplas till skattebe- frielsen ökat och för närvarande uppgår det till cirka 2 miljarder kronor. Detta in- nebär att den totala kostnaden för staten uppgår till cirka 3 000 kronor per ton minskning i koldioxidutsläpp. Jämfört med en koldioxidskatt på 1 050 kr/ton CO2 blir en skattebefrielse för biodrivmedel en relativt dyr åtgärd. För att skattebefriel- sen ska ligga på samma kostnadsnivå som koldioxidskatten skulle minskningen av koldioxidutsläpp behöva nå en betydande bit över 100 % sett ur ett livscykelper- spektiv.

Hur finansieras styrmedlet?

Styrmedlet finansieras av skattemedel.

Har styrmedlet varit framgångsrikt vad det gäller att påverka konsumentbe- teenden? Vilka var framgångsfaktorerna?

89

Vilka svårigheter har identifierats i styrningen av konsumentbeteenden?

De flesta etanolbilägare utövar arbitrage mellan att tanka E85 och tanka bensin beroende på relativpriset mellan dessa. När bensinpriset sjönk under 2009 mins- kade tankningsgraden för E85 som en följd. Det innebär att skattebefrielsen inte är tillräckligt stark för att styra konsumenterna till att köpa E85, vid ett lägre bensin- pris.

Antalet etanolbilar har ökat kraftigt under senare år, men det är inte givet att nyttan för klimatet har ökat i samma utsträckning. Detta beror på dels vilket drivmedel bilarna tankas med och dels vilken bränsleförbrukning de har. När bensinpriset sjunker tankar många etanolbilsägare bensin istället för E85, men då många nya etanolbilar har en högre genomsnittlig bränsleförbrukning än en bensindriven bil innebär det också att utsläppen blir högre för en etanolbil. Om skattebefrielsen leder till lägre bensinpriser har det en motverkande effekt då många etanolbilsägare tankar bensin istället för etanol när bensinpriset sjunker.

Kan styrmedlet vässas för att effektivare styra mot resurseffektiva och håll- bara beteenden? Hur?

Har inte utvärderats.

Baserat på de utvärderingar som har gjorts; vilka är de centrala lärdomarna i utvecklingen av nya styrmedel för resurseffektiva och hållbara konsumentbe- teenden? Rekommendationer för fortsatt arbete med att utveckla styrmedel för hållbara konsumtionsval och konsumtionsbeteenden?

Har inte utvärderats.