För att ytterligare bekräfta resultaten är det motiverat att utföra känslighetstest för samplet. Tanken med känslighetstest är att öka reliabiliteten i avhandlingen. Detta utförs genom att först diskutera de två olika beroende variablerna som användes i avhandlingen för huvudhypotesen. Sedan testas ifall det förekommer heteroskedasticitet i modellerna.
Ifall det förekommer heteroskedasticitet, så bör modellerna testas med HAC korrektion i EViews så att heteroskedasticiteten korrigeras. Inverkan av HAC korrigering rapporteras i förhållande till de ursprungliga resultaten. Slutligen testas ifall resultaten påverkas av tidpunkten för den beroende variabeln, dvs. ifall resultatet skiljer sig när man testar vid bokslutstidpunkten och sex månader efter bokslutstidpunkten istället för tre månader efter bokslutstidpunkten.
5.6.1 Två olika beroende variabler
Denna avhandlings huvudhypotes testades med två olika beroende variabler, dvs. Tobins Q och marknadsvärdet. Trots att resultaten var olika för de beroende variablerna, så hade intressevariablerna en signifikant inverkan på företagsvärdet inom båda modellerna.
Olikheterna i resultaten berodde även på att när Tobins Q testades så användes forsknings- och utvecklingsintensitet, medan när marknadsvärdet testades så användes
forsknings- och utvecklingsutgifter som heltal. Tobins Q visade sig fungera bättre än marknadsvärdet och resultatet var mera enligt förväntningarna, främst eftersom kontrollvariablerna visade resultat som förväntades innan testerna kördes.
Förklaringsgraden var även på en acceptabel nivå, dvs. 38,6 % när Tobins Q användes som beroende variabel, jämfört med när marknadsvärdet användes som beroende variabel då förklaringsgraden var 85,8 %.
Det man kan konstatera är att hypotesen har testats med två olika beroende variabler och signifikant resultat för intressevariablerna har erhållits i båda fallen. Med andra ord, oavsett om man testar förhållandet mellan marknadsvärdet och totala tillgångar eller marknadsvärdet som sådant så finns det en signifikant inverkan av forsknings- och utvecklingsinvesteringar när man beaktar tidsfördröjningen.
5.6.2 Heteroskedasticitet
I regressioner antas variansen av feltermen vara konstant. Detta antagande kallas för homoskedasticitet. Ifall feltermen inte har en konstant varians uppstår heteroskedasticitet. (Brooks 2008, s. 132). Det som heteroskedasticitet orsakar är främst underestimerade standardfel och överestimerade t-värden. En metod för att testa ifall modellen utsätts för heteroskedasticitet är att utföra en Breusch-Pagan-Godfrey test i Eviews. (Vogelvang 2005, s.125-126). Följande hypoteser testas genom Breusch-Pagan-Godfrey testet för samtliga modeller i denna avhandling:
H0: Det existerar homoskedasticitet inom modellen.
H1: Det existerar heteroskedasticitet inom modellen.
Av bilaga 5 framgår resultaten av Breusch-Pagan-Godfrey testet för samtliga modeller som använts i denna avhandling. Det man kan konstatera är att samtliga modeller uppvisar ett p-värde på 0,000, vilket betyder att H0 hypotesen förkastas och att det existerar heteroskedasticitet i alla modeller.
Eftersom samtliga modeller lider av heteroskedasticitet, är det motiverat att köra modellerna på nytt med robusta standardavvikelser (HAC korrektion) för att testa inverkan av heteroskedasticitet på modellerna. Det som HAC korrektion även gör är att den korrigerar för möjlig autokorrelation. Eftersom denna avhandling undersöker tidseffekt finns det risk för autokorrelation och därmed är det motiverat att korrigera även för detta med HAC korrektion. Av bilaga 6 framgår regressionsmodellerna med HAC korrektion.
Det man kan konstatera av regressionsmodellerna med HAC korrektion är att i samtliga modeller hålls koefficienten, F-värdet och förklaringsgraden på samma nivå som tidigare. Det som dock ändras är signifikansnivån, dvs. graden av inverkan som de oberoende variablerna har på beroende variabeln. I modell 1 är det främst BVE_WIN som förändras när man använder sig av HAC korrektion. Det egna kapitalet har ingen signifikant inverkan längre på marknadsvärdet när modellen korrigeras för heteroskedasticitet och autokorrelation, vilket är aningen märkligt, eftersom detta är grundantagandet. I underkapitel 5.2 testades även ifall kontrollvariabler eller intressevariabler påverkar grundantagandet. Varken intressevariabler eller kontrollvariabler visade sig påverka resultatet i grundantagandet. Därmed kan man konstatera att eget kapital påverkas av heteroskedasticitet och autokorrelation i grundantagandet. I modell 2a kan man konstatera att intressevariablerna är fortfarande signifikanta under de flesta åren, dvs., två, tre och fem år bakåt är fortfarande signifikanta. Även kontrollvariablernas signifikansnivå påverkades inte mycket av HAC korrektion i modell 2a. För modell 2b kan man främst konstatera att tre år bakåt varande forsknings- och utvecklingsutgifter inte är signifikanta när man korrigerar för heteroskedasticitet och autokorrelation, vilket de var i den ursprungliga modellen. I den ursprungliga modellen var tre år bakåt varande signifikant på 1 % nivå och efter HAC korrektion visar det sig att signifikansnivån ligger på 18,5 %. Man bör därmed förhålla sig aningen skeptisk till resultatet i den ursprungliga modellen. För modell 3 kan man konstatera att tre år bakåt varande kostnadsförda forsknings- och utvecklingsutgifter fortfarande har en signifikant positiv inverkan på marknadsvärdet. Fyra och fem år bakåt varande aktiverade forsknings- och utvecklingsutgifter har fortfarande en signifikant negativ inverkan på marknadsvärdet. I modell 4 kan man konstatera resultatet inte påverkas trots korrigering för heteroskedasticitet och autokorrelation.
Det som resultaten av HAC korrektionen visar är att i det stora hela påverkar inte heteroskedasticitet och autokorrelation resultaten av denna undersökning, trots att signifikansnivån aningen sjönk på grund av korrigeringen. Det man dock bör förhålla sig aningen skeptisk till är resultatet i modell 1, där det egna kapitalet signifikant positivt påverkar marknadsvärdet, eftersom sambandet inte längre är signifikant när man korrigerar för heteroskedasticitet och autokorrelation. Detsamma gäller modell 2b där tre år bakåt varande forsknings- och utvecklingsutgifter signifikant positivt påverkar marknadsvärdet. Detta verkar påverkas även av heteroskedasticitet och autokorrelation, eftersom det inte mera är signifikant efter HAC korrektion testet.
5.6.3 Marknadsvärdets tidpunkt
Som tredje känslighetstest testas ifall resultatet håller för huvudhypotesen när marknadsvärdet testas vid olika tidpunkter. I den ursprungliga modellen testades marknadsvärdet tre månader efter bokslutstidpunkten för att säkerställa sig om att boksluten är tillgängliga för intressenter. För att testa ifall tidpunkten påverkar resultatet har modell 2b testats vid bokslutstidpunkten och sex månader efter bokslutstidpunkten.
Av bilaga 7 framgår resultatet för test av modell 2b med marknadsvärdet vid bokslutstidpunkten och marknadsvärdet sex månader efter bokslutstidpunkten.
Då man jämför resultatet av det ursprungliga testet, där marknadsvärdet tre månader efter bokslutstidpunkt användes, med resultatet av testet där marknadsvärdet vid bokslutstidpunkten användes, så kan man konstatera att signifikansnivån för de oberoende variablerna håller även i denna test. Fortfarande påverkar tre år bakåt varande forsknings- och utvecklingsutgifter positivt marknadsvärdet. Det man dock kan konstatera är att koefficienten för intressevariablerna är lägre när man använder marknadsvärdet vid bokslutstidpunkten. Detta tyder på att marknadsvärdet påverkas mera av forsknings- och utvecklingsutgifter när informationen är tillgänglig för intressenterna, dvs. tre månader efter bokslutstidpunkten. Detsamma gäller för sex månader efter bokslutstidpunkten, dvs. signifikansnivån förändras inte för intressevariablerna, förutom att fem år bakåt blir signifikant på 10 % nivån. Det som testet med marknadsvärdet sex månader efter bokslutstidpunkten visar är dock att koefficienterna för intressevariablerna är högre jämfört med tre månader efter bokslutstidpunkten. Detta kan bero på att alla företag inte har publicerat boksluten tre månader efter bokslutstidpunkten utan det krävs sex månader innan boksluten är tillgängliga för alla bolag i samplet.
Det man kan konstatera är att i det stora hela påverkar inte tidpunkten för marknadsvärdet forsknings- och utvecklingsutgifters inverkan på marknadsvärdet när man beaktar tidsfördröjningen. Signifikansnivån förhåller sig på samma nivå för de oberoende variablerna vid olika tidpunkt för marknadsvärdet. Det som testet dock visar är att marknadsvärdet sex månader efter bokslutstidpunkten påverkas mera av forsknings- och utvecklingsutgifter än tre månader efter bokslutstidpunkten och vid bokslutstidpunkten. Detta kan bero på bokslutsinformationens tillgänglighet, eftersom alla bokslut kan antas vara tillgängliga sex månader efter bokslutstidpunkt och därför påverkar forsknings- och utvecklingsutgifter mest marknadsvärdet sex månader efter bokslutstidpunkten.