Marknadsvärdet som beroende variabel

Som den andra beroende variabeln testas marknadsvärdet, dvs. aktiepriset gånger antalet utomstående aktier. Som intressevariabler fungerar forsknings- och utvecklingsutgifter (FOUT_WIN - FOU5_WIN) fem år bakåt. I likhet med Tobins Q som beroende variabel förväntas även i detta fall forsknings- och utvecklingsvariabler ha en positiv inverkan på marknadsvärdet inom vissa år, men inte inom alla år. Variablerna BVE_WIN och R_WIN har i detta fall justerats med aktiverade och kostnadsförda forsknings- och utvecklingsutgifter och blir därmed BVE_JUST_WIN och R_JUST_WIN. Liksom i grundantagandet förväntas dessa fortfarande ha en positiv effekt på marknadsvärdet trots justeringarna. Detsamma gäller storleken, dvs.

LNTOTTILLG förväntas ha en positiv inverkan på marknadsvärdet. Andra variabler som ΔOMS_WIN och ROE_WIN förväntas fortfarande ha en positiv effekt på marknadsvärdet och SKULD_WIN förväntas ha en negativ effekt på marknadsvärdet.

Av tabell 11 framgår resultatet av regressionsanalysen för modell 2b.

Tabell 11 Regressionsanalys modell 2b

Det man kan konstatera av tabell 11 är att intressevariablerna forsknings- och utvecklingsutgifter under alla år förutom två och fem år bakåt har en signifikant inverkan

Beroende variabel MVE_WIN

Variabel Koefficient St andardavvikelse t -värde p-värde

C -7 4 4 81 9 0,000 1 4 7 1 9 1 5,000 -5,06 0 0,000 ***

R_JUST_WIN 8,7 9 3 0,3 2 8 2 6 ,83 1 0,000 ***

BVE_JUST_WIN -0,01 2 0,06 4 -0,1 81 0,856

LNTOTTILLG 7 1 4 6 02 ,2 00 9 9 2 6 8,6 2 0 7 ,1 9 9 0,000 ***

på marknadsvärdet. Det som är aningen oförväntat är hur flera år har en negativ inverkan på marknadsvärdet, dvs. samma år (FOUT_WIN), ett år bakåt (FOU1_WIN) och fyra år bakåt (FOU4_WIN) uppvisar en negativ koefficient, vilket betyder att dessa påverkar marknadsvärdet negativt. Alla dessa år har en stark signifikansnivå, eftersom dessa är signifikanta på 1 % nivå. Den största negativa inverkan har fyra år bakåt varande forsknings- och utvecklingsutgifter. Endast tre år bakåt varande forsknings- och utvecklingsutgifter (FOU3_WIN) har en stark signifikant positiv inverkan på marknadsvärdet. Två och fem år bakåt varande forsknings- och utvecklingsutgifter (FOU2_WIN och FOU5_WIN) har ingen signifikant inverkan på marknadsvärdet i detta fall.

När det gäller andra oberoende variabler håller grundantaganden för justerat resultat (R_JUST_WIN), vilket har en signifikant positiv inverkan på marknadsvärdet. Justerat eget kapital (BVE_JUST_WIN) har ingen signifikant inverkan på marknadsvärdet. Med andra ord när man justerar det egna kapitalet med aktiverade utvecklingsutgifter så visar testet inget signifikant samband med marknadsvärdet. Storleken (LNTOTTILLG) har fortfarande signifikant positiv inverkan på marknadsvärdet. Kontrollvariablerna ΔOMS_WIN, LIKV_WIN, SKULD_WIN och ROE_WIN kan inte påvisas i detta test ha någon signifikant inverkan på marknadsvärdet. När det gäller dummyvariablerna kan man konstatera att varken åren eller industrin uppvisar någon signifikant skillnad.

Huvudhypotesen undersöktes även i denna modell, dvs. ifall det finns ett positivt samband mellan forsknings- och utvecklingsutgifter och marknadsvärdet när man beaktar tidsfördröjning. Detta stämmer enligt modellen för tre år bakåt varande forsknings- och utvecklingsutgifter när man använder marknadsvärdet (aktiepris x antalet utomstående aktier) som beroende variabel. Förklaringsgraden (R²) i denna modell var 85,8 %, vilket är betydligt högre jämfört med när Tobins Q användes som beroende variabel. Detta kan bero på det starka sambandet mellan marknadsvärdet, justerat eget kapital och justerat resultat, eftersom förklaringsgraden var väldigt hög redan i grundantagandet.

Det man kan konstatera är att dessa två test skiljer sig resultatmässigt åt i flera aspekter.

Detta var inte oförväntat, eftersom testerna är olika till sin uppbyggnad trots att samma hypotes undersöks. Som det redan konstaterades i kapitel 2 så beskriver Tobins Q förhållandet mellan marknadsvärdet och bokföringsvärdet av tillgångar medan marknadsvärdet baserar sig helt på aktiepriset och antalet utestående aktier. Därmed är det två olika variabler, som ska mäta samma sak, dvs. företagsvärdet. Även skillnaden

mellan forsknings- och utvecklingsutgifter och forsknings- och utvecklingsintensitet påverkar resultaten. Intensiteten är förhållandet mellan forsknings- och utvecklingsutgifter och försäljning och därmed påverkas inte företagsvärdet av bolagets storlek i samma grad som när man använder forsknings- och utvecklingsutgifter som sådana. Förhållandet mellan Tobins Q och de flesta oberoende variabler kunde påvisas, vilket skiljde sig åt när man testade med marknadsvärdet, eftersom då kunde endast förhållandet mellan grundantaganden och intressevariabler påvisas. Utifrån denna aspekt fungerade Tobins Q bättre som variabel för företagsvärdet, eftersom resultatet var mera enligt förväntningarna när man tar hänsyn till kontrollvariablerna.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att H1 hypotesen accepteras för två, fyra och fem år bakåt varande forsknings- och utvecklingsinvesteringar när Tobins Q används som företagsvärdet och för tre år bakåt varande när marknadsvärdet används som företagsvärdet. Forsknings- och utvecklingsutgifter kan därmed konstateras ha en viss värderelevans när tidsfördröjningen beaktas.

5.4 Kostnadsförda och aktiverade forsknings- och utvecklingsutgifters värderelevans

Avhandlingens andra hypotes undersöker separat värderelevans av kostnadsförda forsknings- och utvecklingsutgifter och aktiverade utvecklingsutgifter när man beaktar tidsfördröjningen. Modellen är liknande som modell 2b förutom att forsknings- och utvecklingsutgifter har uppdelats i kostnadsförda forsknings- och utvecklingsutgifter och aktiverade utvecklingsutgifter. Därmed är intressevariablerna kostnadsförda forsknings- och utvecklingsutgifter (FOUKT_WIN - FOUKT5_WIN) fem år bakåt och aktiverade utvecklingsutgifter (FOUAT_WIN - FOUA5_WIN) fem år bakåt. Tidigare studier (t.ex. Shah, Liang och Akbar 2013) har påvisat att aktiverade forsknings- och utvecklingsutgifter påverkar signifikant positivt marknadsvärdet. Tidigare studier (t.ex.

Chauvin och Hirschey 1993) har även visat att kostnadsförda forsknings- och utvecklingsutgifter påverkar signifikant positivt företagsvärdet. Därmed förväntas både kostnadsförda och aktiverade forsknings- och utvecklingsutgifter ha ett positivt samband med marknadsvärdet, när man beaktar tidsfördröjningen. I övrigt kan man förvänta sig väldigt liknande resultat som i regressionsanalysen av modell 2b, eftersom samma beroende variabel och kontrollvariabler används även i denna modell. Av tabell 12 framgår resultaten av regressionsanalysen för modell 3.

Tabell 12 Regressionsanalys modell 3

Det man kan konstatera av tabell 12 är att kostnadsförda och aktiverade forsknings- och utvecklingsutgifter uppvisar negativa, positiva och inga effekter på marknadsvärdet.

Samma års kostnadsförda och aktiverade forsknings- och utvecklingsutgifter (FOUKT_WIN och FOUAT_WIN) har ingen signifikant inverkan på marknadsvärdet.

Ett år bakåt varande kostnadsförda (FOUK1_WIN) har en stark negativ effekt på marknadsvärdet medan aktiverade ett år bakåt (FOUA1_WIN) har en positiv effekt på marknadsvärdet. Dock är detta resultat endast signifikant på 10 % nivån för FOUA1_WIN. Två år bakåt varande kostnadsförda (FOUK2_WIN) har inget signifikant samband med marknadsvärdet, medan två år bakåt varande aktiverade (FOUA2_WIN) har ett signifikant negativt samband med marknadsvärdet. Både kostnadsförda och aktiverade tre år bakåt (FOUK3_WIN och FOUA3_WIN) har ett signifikant positivt samband med marknadsvärdet. Kostnadsförda utgifter har dock ett betydligt starkare positivt samband jämfört med aktiverade. För fyra år bakåt varande kostnadsförda och aktiverade forsknings- och utvecklingsutgifter (FOUK4_WIN och FOUA4_WIN) finns det ett negativt samband med marknadsvärdet. Fem år bakåt varande kostnadsförda

Beroende v ariabel MVE_WIN

Variabel Koefficient St andardav v ikelse t -v ärde p-v ärde

C -6 1 52 9 6 4 ,000 1 2 4 5805,000 -4 ,9 3 9 0,000 ***

(FOUK5_WIN) har ett signifikant positivt samband med marknadsvärdet, medan aktiverade (FOUA5_WIN) har ett stark signifikant negativt samband med marknadsvärdet.

När det gäller resterande oberoende variabler kan man konstatera att grundantagandena är i likhet med modell 1. Både de justerade resultaten (R_JUST_WIN) och de justerade egna kapitalen (BVE_JUST_WIN) har ett signifikant positivt samband med marknadsvärdet. Samma gäller storleken (LNTOTTILLG) som har ett signifikant positivt samband med marknadsvärdet. I likhet med modell 2b har ΔOMS_WIN, LIKV_WIN, SKULD_WIN och ROE_WIN inget signifikant samband med marknadsvärdet. Dummyvariablerna för år och industri visar även att varken år eller industri har någon signifikant inverkan i denna test. Förklaringsgraden (R²) för testet är 90,1 %, vilket är aningen högre jämfört med modell 2b (85,8 %). Detta tyder på att när forsknings- och utvecklingsutgifter separeras i kostnadsförda forsknings- och utvecklingsutgifter och aktiverade utvecklingsutgifter så förklarar de oberoende intressevariablerna i högre grad variationen i den beroende variabeln.

I avhandlingens andra hypotes testades separat kostnadsförda och aktiverade utvecklingsutgifters värderelevans. För aktiverade utvecklingsutgifter var det ett och tre år bakåt som påverkade marknadsvärdet signifikant positivt. Dock var dessa endast signifikanta på 10 %:s och 5 %:s nivå vilket inte är så starka samband. När det gäller kostnadsförda så uppvisade tre och fem år bakåt varande signifikant positiva samband med marknadsvärdet. H2 hypotesen accepteras därmed för aktiverade ett och tre år bakåt, vilket är i enlighet med Shah, Liang och Akbars (2013) resultat, dvs. att aktiverade utvecklingsutgifter påverkar marknadsvärdet signifikant positivt. För kostnadsförda accepteras H2 hypotesen för tre och fem år bakåt, vilket är i enlighet med studier som till exempel Chauvin och Hirschey (1993) som visat att det existerar ett positivt samband mellan kostnadsförda forsknings- och utvecklingsutgifter och marknadsvärdet. I övrigt är två, fyra och fem år bakåt varande aktiverade utvecklingsutgifter i enlighet med Cazavan-Jeny och JeanJean (2006) resultat, dvs. att aktiverade utvecklingsutgifter påverkar marknadsvärdet negativt. Överlag kan man konstatera av testet att aktiverade utvecklingsutgifter har högre positiv inverkan på marknadsvärdet inom de första åren efter att utgiften uppstått, medan kostnadsförda forsknings- och utvecklingsutgifter har högre positiv inverkan på marknadsvärdet tre år efter att utgiften uppstått.

5.5 Skillnader mellan länder i fråga om forsknings- och