Kapitalstruktur i forsknings- och utvecklingsintensiva företag

främst på att undersöka mängden eget kapital och främmande kapital som forsknings- och utvecklingsintensiva företag har. Forskningen motiveras genom osäkerhet kring framtida fördelar som forskning och utveckling ger och därmed hur dessa påverkar företagets finansiella beslut. (Anagnostopoulou 2008). Detta är något som Bah och Dumontier (2001) undersökte, dvs. vilka är de finansiella besluten som forsknings- och utvecklingsintensiva företag fattar. Närmare sagt undersöktes företagens finansiella struktur såsom kapitalstruktur, skuldens löptid, dividendbetalning samt kassa och bank.

Detta utfördes genom att jämföra företag som är aktiva inom forskning och utveckling med företag som är inte är aktiva inom forskning och utveckling. I undersökningen användes företag från USA, Japan och Europa. Det totala samplet bestod av 950 företag för året 1996. Resultaten visar att företag som är aktiva inom forskning och utveckling har signifikant lägre skuldsättningsgrad och dividendbetalningsgrad, men längre löptid på skulder och högre nivå av kassa och bank jämfört med icke forsknings- och utvecklingsintensiva företag. Man kan därmed konstatera av undersökningen att företag som är aktiva inom forskning och utveckling föredrar eget kapital gentemot främmande kapital. Enligt författarna är forskning och utvecklingsutgifter till karaktären komplicerade och svåra att värdesätta och därmed skulle även räntenivån påverkas.

Därav föredras inte främmande kapital över eget kapital inom forsknings- och utvecklingsintensiva företag.

3.5 Sammanfattning

Målet med detta kapitel var att diskutera tidigare forskning i värderelevansen av forsknings- och utvecklingsutgifter. Kapitlet delades in i värderelevans av aktivering eller kostnadsföring av forsknings- och utvecklingsutgifter, inverkan av forsknings- och utvecklingsutgifter på operativ prestation, forsknings- och utvecklingsutgifters inverkan på marknadsvärdet och övrig forskning i forsknings- och utvecklingsutgifter. I bilaga 1 ingår en sammanfattning av tidigare forskning som presenterats i detta kapitel, förutom det som diskuterades i 3.4, dvs. övrig forskning gällande forsknings- och utvecklingsutgifter.

Av bilaga 1 framgår att det i kolumnen Marknad står N/A⁵ på vissa studier. Detta betyder att marknaden inte specifikt angetts i artikeln. För övrigt kan man konstatera att tidigare

5 N/A (på engelska: Not available) innebär icke tillgängligt på svenska.

studier saknas för länder i Europa, bortsett från Storbritannien, Frankrike och Italien.

USA och Asien har undersökts aktivt när det gäller forsknings- och utvecklingsutgifters värderelevans. Därmed är det motiverat i denna avhandling att fokusera på mera outforskade områden, såsom länder inom Europeiska unionen.

I detta kapitel presenterades totalt sex studier som undersökt aktivering eller kostnadsföring av forsknings- och utvecklingsutgifter. Av dessa sex studier visade fyra att aktivering är mera värderelevant jämfört med kostnadsföring. Metoderna för att undersöka detta var antingen genom att modifiera bokslutet eller genom att jämföra kostnadsförda med aktiverade forsknings- och utvecklingsutgifter. Oavsett vilken metod som använts i tidigare forskning visar det sig att aktivering leder till mera värderelevant information jämfört med kostnadsföring, trots att det finns forskning som tyder på ett negativt samband. I denna avhandlings empiriska studie undersöks kostnadsförda forsknings- och utvecklingsutgifters och aktiverade utvecklingsutgifters inverkan på marknadsvärdet separat. Enligt tidigare forskning torde dock både aktiverade och kostnadsförda forsknings- och utvecklingsutgifter inverka signifikant positivt på marknadsvärdet.

När det gäller inverkan av forskning och utveckling på den operativa prestationen presenterades totalt fem tidigare studier. Metoderna som använts har i stort sett varit att undersöka hur påföljande intäkter och olika nyckeltal som ROE, ROS och ROA påverkats av forsknings- och utvecklingsutgifter. Forskning som har funnit ett positivt samband mellan forsknings- och utvecklingsutgifter och operativ prestation har varit främst sådana studier som undersökt forsknings- och utvecklingsutgifters inverkan långsiktigt.

Forskning som inte har funnit något positivt samband är främst de som undersökt forsknings- och utvecklingsutgifters inverkan kortsiktigt. I denna avhandling undersöks forsknings- och utvecklingsutgifters inverkan långsiktigt när det gäller företagsvärdet.

Trots att tidigare forskning visar att forskning och utveckling påverkar den operativa prestationen positivt och långsiktigt är det även motiverat att testa ifall de påverkar företagsvärdet positivt och långsiktigt, eftersom positiv inverkan på operativ prestation också torde innebära en positiv inverkan på företagsvärdet.

Fokus i detta kapitel låg långt på forsknings- och utvecklingsutgifters inverkan på marknadsvärdet. Totalt presenterades sju studier som behandlade detta, varav fem funnit ett positivt samband. Metoderna var främst att undersöka hur forsknings- och utvecklingsutgifter påverkar Tobins Q, aktieavkastning och ’’market value to book value’’. Undersökningar har utförts genom att jämföra olika länder samt tillverkande och

icke-tillverkande företag. Oavsett marknad och industrisektor, så har undersökningarna starkt visat att det existerar ett positivt samband mellan forsknings- och utvecklingsutgifter och marknadsvärden. Till antalet kan man konstatera att väldigt få undersökningar inte har funnit något positivt samband i detta sammanhang. I enlighet med tidigare forskning undersöker även denna avhandling forsknings- och utvecklingsutgifters inverkan på Tobins Q och aktiepriset. Marknaden samt tillverkande eller icke-tillverkande företag torde inte påverka slutresultaten i större grad enligt tidigare forskning. Enligt tidigare forskning torde även denna avhandling påvisa en positiv inverkan av forsknings- och utvecklingsutgifter på företagsvärdet.

Som övrig forskning presenterades i detta kapitel forsknings- och utvecklingsutgifters inverkan på ’’book-to-market ratio’’ samt forsknings- och utvecklingsutgifters inverkan på risk och kapitalstruktur i forsknings- och utvecklingsintensiva företag. Dessa studier ingår inte i bilaga 1, eftersom de inte direkt berör det som undersöks i denna avhandling, men kan fungera som stöd för att förklara olika fenomen. Det som konstaterades var att

’’book-to-market ratio’’ och efterföljande aktieavkastning kan förklaras genom en utomstående faktor som forsknings- och utvecklingsutgifter inom företag som är aktiva inom forskning och utveckling. När det gäller risken konstaterades att företag som är aktiva inom forskning och utveckling upplever högre systematisk risk på grund av osäkerheten med investeringar i forskning och utveckling. Detta kan till en del förklara de höga aktieavkastningar som forsknings- och utvecklingsintensiva företag kan uppleva, eftersom risken påverkar investerarnas möjligheter. När det gäller kapitalstrukturen kan man konstatera att forsknings- och utvecklingsintensiva företag i stort sett föredrar finansiering genom eget kapital. Detta har att göra med komplexiteten av forsknings- och utvecklingsinvesteringar och därmed påverkar dessa även räntenivån.

Det som nu har behandlats i denna avhandling är bakgrunden till värderelevans av forsknings- och utvecklingsutgifter. I kapitel två behandlades olika aspekter gällande forsknings- och utvecklingsutgifter samt värderelevans och i detta kapitel behandlades vad tidigare forskning undersökt gällande värderelevansen av forsknings- och utvecklingsutgifter och vad resultaten varit.

Det som tidigare forskning inte fokuserat mycket på är tidsfördröjningen av forsknings- och utvecklingsutgifter på företagsvärdet. Lee och Choi (2015) hävdade att det existerar ett positivt samband mellan forsknings- och utvecklingsutgifter och Tobins Q när man beaktar tidsfördröjningen inom läkemedelsbranschen i Korea. Därmed är det även motiverat att testa ifall påståendet stämmer för företag inom Europa när man även

beaktar företag inom olika branscher i denna undersökning. Forskare har även visat att det existerar ett positivt samband mellan forsknings- och utvecklingsutgifter och operativ prestation när man beaktar tidsfördröjningen. Därmed är det även motiverat att testa ifall detta påstående stämmer när man använder företagsvärdet istället för operativ prestation.

Utifrån tidigare forskning förväntas det finnas ett positivt samband mellan forsknings- och utvecklingsutgifter och företagsvärdet när man beaktar tidsfördröjningen. Varje år bakåt förväntas inte påverka företagsvärdet positivt enligt tidigare studier. Vid en undersökning av aktivering och kostnadsföring av forsknings- och utvecklingsutgifter, förväntas båda metoderna ha ett positivt samband med marknadsvärdet enligt tidigare studier. När det gäller skillnader mellan länder förväntas det inte existera större skillnader bland länderna enligt resultatet i tidigare studier, exempelvis Bae och Kim (2003). Följande kapitel inleder därmed den empiriska studien av denna avhandling genom att presentera metoden för undersökningen.

4 METOD

I detta kapitel presenteras metoden för den empiriska undersökningen. Kapitlet delas därmed in i forskningsuppgift där hypoteserna för avhandlingen presenteras, datainsamling där samplet presenteras och analysmodell där modellen för undersökningen presenteras. Kapitlet avslutas med analysstrategin för denna undersökning.