Tom Leissner
Min forskning berör tre skilda områden: 1) kön och missbruk, 2) berättelser och konstruktioner samt 3) implementering. Forskning om berättelser och konstruktioner presenteras i efterföljande avsnitt. Det sista forskningsområdet (implementering) beskrivs i det avsnitt som handlar om Implementering & Utvärdering.
Bakgrund
Inom området ”kön och missbruk” har jag två studier: Män och bruk av alkohol samt Män och uteliv. Utgångspunkten för detta arbete är socialkonstrukturvistiskt. Maskulinitet konstrueras i sociala kontexter. Könet är alltså inte i dessa studier egenskaper hos individer utan skapas och upprätthålls genom interaktioner. Det är något som finns i relationen, mellan människor, och förhandlas fram. I dessa förhandlingar används diskursivt material vilket tillhandahåller stereotypa maskuliniteter. Mellan dessa och det som sedan förhandlas fram och sedan används i vardagen är det en diskrepans. För män kan dessa diskursiva stereotypier ha t.ex. följande drag känslomässig, fysisk kontroll, vara stark o stryktålig (Courtenay, 2000).
Syfte
Syftet är att studera alkohol och/eller drogers betydelse för konstruktionen av kön.
Metod
Kvalitativ metodologi har använts. Två olika populationer om 10 respektive 9 personer har i semistrukturerade intervjuer om cirka 60-90 min lämnat information. Dessa har analyserats induktivt (Leissner, 2002, 2007).
Resultat
När det gäller den första studien visar analyserna att själva gränssättningen mellan bruk och missbruk är av stort intresse för varje individ. Gränsen är en
moraliskt viktig fråga. Härigenom påverkar den samhälleliga konstruktionen individen. Men det både intressanta och självklara är att samtliga hade helt olika uppfattningar om var denna gräns går. Det generella är bara att ha en gräns. Deras eget dryckesmönster stod naturligtvis i ett förhållande till denna gräns, ett interaktivt förhållande, så att de oberoende av dryckesmönster anser sig alla ligga på ”rätt” sida.
Det moderna samhället har undergrävt identiteter som är bundna till sociala kontexter t ex arbetet. Självet decentraliseras vilket innebär att det offentliga självet dominerar och att i mötet med den andra konstrueras ett mångsidigt själv. Trots att rättesnören fattas, vare sig gudomliga eller rationella, blir denna individ, paradoxalt nog, mer moralisk.
I sitt förhållande till alkoholberusningen framträder många förhållningssätt: kamratlighet, sexuellt, omsorgsgivande, starkt utlevande, negativa personliga er farenheter, ansvarfullhet m m.
I studien om mäns berättande om sitt uteliv finns tre intressanta iakttagelser; att prata om ingenting, att för sig själv ha tydliga gränser för uppträdandet men samtidigt inte fördöma andras handlingar även om de överskrider vad individen själv skulle ha gjort och det ”könsneutrala” umgänget.
En av de viktigaste avsikterna med utelivet är det fullständigt rena sociala beteendet. Interaktionen har här drivits till den spets att det finns ingen annan avsikt än att umgås. Det finns ingen operationell handling utöver själva socialibiliteten (Asplund, 1987). Snarare skulle en sådan kunna förstöra den aktuella interaktionen. Eftersom handlingen är så eftersträvansvärd så bör det förstås i ett socialpsykologiskt sammanhang. Självklart innebär dessa möten först att man blir bekräftad som social individ dvs. existerar i ett socialt sammanhang. För det andra att man har ett värde inför den andra. Utbytet ger den andra något samtidigt som de bekräftar interaktionens karaktär av tillfällighet och ytlighet. Detta möjliggör i sin tur också lättsamma överskridande – sociala lekar. Men samtidigt är leken varken lättsam eller lekfull i vanlig bemärkelse utan mycket seriös. Dessa lekar kan tolkas i förhållande till arbets- och hemliv – att krävas på arbetsuppgifter och identitet. Det förefaller som den yttersta önskan är att enbart få vara en social individ.
Som framgått av den förra studien är gränssättning och kontroll genomgående synpunkter på användningen av alkohol och droger (AOD) hos både brukare och icke brukare. Upprätthållandet av denna är livsviktig för individen eftersom den begränsar identiteten och visar ”viljans” primat. Det finns således två gränser; en relativt jämn övergång som markeras av själva AOD användningen och en annan där man som följd av användningen ”gått för långt”. Dessa gränser är socialt
konstruerade och främst den senare mycket individuell. Gränserna varierar mycket. Moral brukar vara en kollektiv fråga, en kommunicerbar och delbar aspekt. I det senmoderna samhället har den främst en personlig betydelse. Var och en har sig egen moral och man dömer inte andra. Individen skulle kunna säga att: Jag skulle aldrig kunna göra så men vill du göra det så är det OK för mig men jag kommer kanske inte umgås med dig. Det finns ett engelskt uttryck för detta, PLUR dvs. Peace, Love, Unitity and Respect.
Gränsöverskridandet med hjälp av AOD har två helt skilda betydelser för det sociala könet. Det ena är isärhållande – skillnaderna mellan könen förstärks. Männen blir mer manliga och kvinnorna mer kvinnliga. Öl, sprit, rökning och snus var tidigare utpräglade manliga attribut. Sättet att hantera dessa kan vara också kraftfulla och nonchalanta, dvs. ”manliga”. Männen skulle också tåla konsekvenserna av överskridandet vare sig det är slagsmål eller baksmällor. AOD förekommer även i homosociala sammanhang. Vanligt är att enbart män eller kvinnor dricker tillsammans. Även här sker överskridande som förstärker den traditionella manligheten men på ett annat sätt. I dessa ögonblick demonstreras samhörighet och presenteras identiteter. Mannen skall vara ”sann, ledig och autentisk” (Maunu & Millar, 2005). Samhörigheten kan bl.a. visas genom fysisk närhet och förståelse. Härmed överskrids de traditionella könsmönstren och män övertar handlingsmönster som kan betraktas som kvinnliga. Det finns också anledning att misstänka att männen härmed också överskrider hierarkin mellan män.
Det är svårt att på detta stadium veta hur könskonstruktionerna ser ut i de könsblandande gäng som uppstår under kvällen. Det kan vara så att männens brödraskapskultur dominerar. Kvinnorna får finnas med på samma villkor; dricka lika mycket, prata om samma saker, tåla etc. Därmed upplever inte männen några könsskillnader. Detta förekommer säkert. Likaså att kvinnorna uppträder som ”medhjälpare” och ”underlättare” – traditionella könsroller - i gängen. Men det också hända att gängen upptas av den sociala leken. Denna lek som var ett överskridande från hemmet och arbetslivet har inga eller få identitetskulturer och därmed inte heller någon tydlig könskonstruktion. Frågan uppstår om dessa gäng därmed experimenterar med relationer som saknar könet som referenspunkt?
Konklusion
De personer som jag har intervjuat är s.k. normala män, några har barn, några är skilda, några har missbrukande föräldrar etc. I mitt arbete har jag funnit att män inte bara använder alkohol och/eller droger på ett annat sätt än kvinnor utan att det också påverkar deras identitet och interaktioner. De blir annorlunda på ett sätt
som inte enbart kan förklaras av intaget, personlighet m m. I detta förändrar de också upplevelsen av sitt kön.
Referenser
Asplund J (1987). Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen, Biståndshandläggningens villkor och dilemman : inom äldre- och handikappomsorg / A Dunér & M Nordström Lund : Studentlitteratur, 2005 Courtenay, W H (2000). Constructions of masculinity and their influence on men’s
well-being: A theory of gender and health. Social Science & Medicine, 50(10), 1385-1401.
Leissner T (2002) Männens bruk av alkohol i Leissner T. & Hedin U-C. (2002) Könsperspektiv på missbruk. Bjuner & Bruno: Waxholm.
Leissner T (2007) Män och uteliv - En kvalitativ studie om svenska urbana unga vuxna
mäns bruk av alkohol och konstruktion av manlighet. Inst för socialt arbete,
Göteborgs universitet.
Maunu A & Millar E (2005). Societal structures or situated practices? A review of Nordic qualitative literature on recreational intoxicant-use among young adults in search for context, embodiment and gender” NAT Eng supp vol. 22/2005 s 115 – 132
Kontakt
Tom Leissner, docent, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet E-post: Tom.Leissner@gmail.com
GENUSPERSPEKTIV